<p><p>The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.</p></p>

People recieving social assistance is today very common in Swedish society. Of those receiving social assistance single mothers is one ofthe largest groups. The purpose of this study is to examine how single mothers with social assistance experience themselves to be treated by social services, how this treatment affects their confidence in the social services and how they experience it is to live with social assistance. To answer the question, we use qualitative interviews with three clients. Previous research has shown that single mothers receiving social assistance experience vulnerability, and how they perceive it is affected by how they are treated by their social secretaries. Our theoretical approach are the ideas of empowerment and stigma. The results show that clients relate their feelings of vulnerability to their poor economy, lack of work, stereotypes, their relationship to their secretary and their views on the social assistance system. We see that the clients make a distinction between their confidence and trust in the social assistance system and their secretaries. We believe that this has to do with the personal relationship they have with their secretaries. The clients express that the relationship with their secretary is very important because it can affect their self esteem and confidence in the future.

The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet. 　　 Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning. Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om "gendered moral rationalities" synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

Skilsmässor är vanliga i Sverige vilket innebär att samhället består av flertalet ensamstående mammor. Den allmänna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstående mammor inte skiljde sig så mycket från gifta mammor vad gäller försörjning och förvärvsarbete. Statistik från SCB (2009) visar dock att ensamstående småbarnsmammor – ifall de förvärvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor. Syftet med denna studie var därför att undersöka ensamstående småbarnsmammors motivation till antal timmar i förvärvsarbete. Studien bygger på sju djupintervjuer med ensamstående småbarnsmammor samt skriftliga svar på intervjuguiden från en respondent. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utgick från fyra olika hypoteser som sedan prövats via det empiriska materialet.   Denna studie visar att ensamstående småbarnsmammor inte har har råd att deltidsarbeta, olikt sammanboende småbarnsmammor. För merparten av dem som valt att arbeta deltid har ekonomin styrt deltidens omfattning.  Merparten av kvinnorna ville dock gå ner i arbetstid för att få mer tid till barnen. Skälet till att de ensamstående småbarnmammorna jobbar fler timmar i genomsnitt än sammanboende småbarnsmammor har således en tydlig koppling till ekonomiska incitament men i enlighet med teorin om ”gendered moral rationalities” synes de vara underordnade rådande samhällsnormer. Dessa normer skapar ett tryck på kvinnorna att spendera så mycket tid som möjligt med barnen. Studien visar även att ensamstående småbarnsmammor har större möjlighet och makt att själva bestämma att satsa på sin karriär/förvärvsarbete än sammanboende småbarnsmammor. Flera av kvinnorna sade sig uppleva att de har större makt över sina liv nu, då de inte behöver anpassa sig efter någon annan vuxen i hushållet, jämfört med när de levde ihop med barnens pappa. Vad som även framkommit i studien är att det verkar finnas ett orsakssamband mellan den flexibilitet som arbetsgivarna tillhandahåller och möjligheten för kvinnorna att satsa på karriär/förvärvsarbete. Förutom att majoriteten av kvinnorna har flexibel arbetstid eller förtroendearbetstid så har de olika överenskommelser med arbetsgivarna hur de förlägger sitt arbete vilket möjliggör en ökad andel timmar i förvärvsarbete. Dessa överenskommelser synes individuella och anpassade efter kvinnornas livssituation som ensamstående mammor.

Syftet med följande studie är att undersöka hur familjenormer görs och omförhandlas med frågeställningen Hur förhåller sig frivilligt ensamstående mödrar till normer i relation till sitt eget familjeskapande? För att studera detta har en kvalitativ studie genomförts där urvalsgruppen frivilligt ensamstående mödrar genom assisterad befruktning med donation undersökts. Analysen är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mödrar, som har genomförts genom skype, telefon eller på plats. Därefter har datan kodats, tematiserats och analyserats med hjälp av tematisk analys, varpå två huvudteman valdes ut som fokus för följande studie. Det teoretiska ramverket som använts är practice theory med inriktning på familjepraktiker baserat på Morgans, Finchs och Smartsteorier. Resultaten visar på hur normbrytande beslut medför ett omförhandlande av ens egna normativa uppfattningar vilket även leder till ett granskande av normer i stort, samt att denna process inleds med ett incitament och således inte sker omotiverat. Vidare visar studien hur familjen kan praktiseras flytande genom att inkludera personer i ens omgivning, samt att familjepraktiker både är av normativ och icke-normativ karaktär, men att normativa praktiker utförs på alternativa sätt. Detta innebär att även familjer som bryter mot normer ständigt är medvetna om dessa och förhåller sig till dem.

Syftet med undersökningen är att se hur ensamstående mödrar med hemmavarande barn hanterar sin vardag utifrån det dubbelarbete det innebär att vara ensam ansvarig för inkomst och barn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att mödrarna upplever att det ligger ett större ansvar på dem än på pappan, i de fall det fanns en sådan med i bilden. De behövde även göra effektiviseringar i vardagen och personliga uppoffringar i form av intressen och socialt umgänge. Detta berodde främst på att man behövde lägga mer tid på barnet eller barnen. Resultatet visade även att olika roller för modern, påverkade olika känslor samt att i de fall man misslyckades att upprätthålla en god fasad befann sig i sin roll som mor och inte på arbetsplatsen.

Studiens syfte är att undersöka hur formen visstidsanställning samspelar med ensamstående föräldrars privatliv och yrkesliv samt om och i så fall hur det kan bidra till någon form av upplevd ohälsa. Första teorin som vi har valt att använda oss av är Robert Karaseks Krav-kontrollmodell. De centrala begreppen i denna teori är lågt- och högt handlingsutrymme och stress. Den andra teorin är intersektionalitet, där vi exemplifierar begreppen makt och ojämlikhet och hur det samverkar med under- och överordning i relation till två grupper det vill säga visstidsanställda och tillsvidareanställda och hur de i sin tur ställs mot varandra. Vi kommer att stärka begreppet handlingsutrymme med Max Webers förklaring till det. För att få svar på vårt syfte och frågeställningar har vi valt att genomföra en analys av datamaterial från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ensamstående föräldrar som har en visstidsanställning. Resultatet av vår studie visar att en visstidsanställning kan ge konsekvenser i privatlivet såsom dåligt samvete, instabil ekonomi och minskad tid tillsammans med familjen, på grund av att de “måste” ta de arbetspassen som de blir tilldelade som ofta är de obekväma arbetstiderna som blir “över”. Vårt material kan påvisa att konsekvenserna i arbetslivet kan vara utanförskap, minskad kontroll över arbetet samt att de blir tillfrågade de obekväma arbetstiderna som blir “över” efter att tillsvidareanställa har blivit tilldelade sitt schema. Resultatet visar också att upplevelserna skiljer sig åt något mellan kvinnor och män i meningen att kvinnor verkar uppleva större ohälsa än män.

No description available.

Hur talar vi om ensamstående mödrar? Hur framställs och artikuleras de? Syftet med denna studie är att utforska vilket mönster som existerar i diskursen kring ensamstående mödrar. Genom politisk diskursteori samt ett genusteoretiskt ramverk beskriver denna studie hur ensamstående mödrar artikuleras.  Det empiriska materialet består av artiklar från den svenska tidningen Mama. Dessa artiklar har genom en undersökning, inspirerad av kritisk diskursanalys, metodologiskt undersökts, sammanställts samt analyserats utifrån genusteori samt politisk diskursteori.   Sammanfattningsvis så artikuleras den ensamstående mamman som sämre stående inom diskursen. Hon blir synonymt med fattigdom, sämre barndom och som en påminnelse om att mammor kan göra bestående påverkan på sitt barn. De får stå till skuld för sin psykiska ohälsa och placeras som rivaler mot varandra; exempelvis den unga mamman kontra den äldre.