Introduction: The Covid19 pandemic meant that many organizations suffered profitability problems – in both the public and private sectors. Different industries were affected in different ways, where, for example, the construction industry experienced a boom while the service sector stagnated. Sweden had less extensive restrictions, but despite this, business was significantly affected. Aim: Since archipelagos are attractive seasonal meeting places with many bars and restaurants, the aim of this work is to investigate how the hospitality industry in these remote places handled the ongoing Covid-19 crisis and what strategies they adopted to survive the crisis.  Theory: The theoretical frame of reference is based on phenomenography, which is used as a theoretical as well as methodological approach in this work. The theoretical frame of reference helps to provide a picture of how social capital and institutional factors strongly contribute to setting the framework for the possibility of entrepreneurship, especially in peripheral regions. Method: To fulfill the purpose of the study, individual interviews as well as group interviews with entrepreneurs around the archipelago have been reviewed, which have then been contrasted with existing business economics research where the results have been interpreted using a phenomenographic analysis model.  Results: The results show that the islands are characterized by limitations regarding both social and practical infrastructure, as well as other types of obstacles related to their geographically exposed location. The result also shows that entrepreneurial innovations arise in relation to these limitations where the entrepreneurs who work with few resources still manage to run their businesses with profit.  Conclusion: The study shows that there are great similarities between businesses within Sweden's archipelago in times of crisis. A decisive factor in how well this cope with a crisis lies in how cooperation works with society's formal institutions. However, more peripheral regions fare better than those close to large cities. An explanation for this, may lie in the fact that they are more used to fending for themselves. Due to a lack of resources, social capital becomes an important factor in mitigating the risks of a crisis.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man på två varianter av gymnasiets samhällsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lärande. De två programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhällskunskap. Hur har arbetssättet entreprenöriellt lärande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika ämnesinriktningar påverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där sex lärare, tre från vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar från de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lärande är ett användbart arbetssätt i de flesta ämnen. Lärarna i de två arbetslagen tolkar begreppet entreprenöriellt lärande på ett likartat sätt. Den ekonomiska programvarianten har p.g.a. sin ämnesinriktning en mer direkt koppling till näringslivet, vilket har gjort att drivkrafter bakom utvecklingen i deras fall i högre grad har kommit från det omgivande samhället, än vad som varit fallet med den samhällsvetenskapliga inriktningen. Båda programmens utveckling mot ett mer entreprenöriellt lärande har till stor del varit beroende av ”eldsjälar” bland lärarna. Slutligen konstateras att viktiga förutsättningar för att kunna utveckla entreprenöriellt lärande är därför anpassade lokaler och scheman.

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder förlärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans aventreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, ocherfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoderi undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefterkopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekarresultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kringundervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv,och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan detkonstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med störstasannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyrasamtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats.Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär.Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt. I kunskapsorienterade organisationer likt de som informanterna arbetar inom krävs, i enlighet med Ellströms kompetenskomponentteori att individer är metakognitiva. Genom metakognition kan de reflektera över hur de tar in information och därefter använda kunskapen medvetet vilket främjar livslångt lärande.

Att vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan är förankrat ända upp i riksdagen. Men varför då frågar sig många lärare. Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om och hur lärare arbetar med entreprenörskap i skolan. Entreprenörskaps pedagogik i skolan kan få dagens gymnasieelever att se positivt på sin framtid genom att på ett ansvarsfullt sätt ta hand om sin utbildningstid och därigenom tillgodose sig kunskaperna och erfarenheten och genom detta se vinstsyftet av gymnasietiden för att kunna bilda egna nätverk för framtiden.Några av de frågor som vi ställde oss var: Hinner du som lärare med att ta tillvara på elevens talang, fallenhet eller specifika intressen i arbetet med att nå kursmålen? Har du som lärare insyn och förståelse i kurser utöver dina egna i programmet? Samverkar du med andra pedagoger i arbetet med att nå programmålen? Tycker du att skolan ska arbeta med entreprenörskap? Slutsatsen av vårt arbete är att de flesta lärare arbetar med entreprenörskap i skolan men en stor del av lärarna vet inte vad entreprenörskap innebär eller står för.

A paper about the organization Ung Företagsamhet. / Uppsatsen behandlar elevens upplevelse av att arbeta enligt Ung Företagsamhets koncept. Använd metod: litteraturstudier och enkätundersökning.

Syftet med denna studie är att belysa hur uppdraget att främja entreprenörskap kan realiseras inom svenskämnets konstruktioner. Syftet är även att öka kunskapen om svensklärares uppfattning och erfarenhet av uppdraget i relation till svenskundervisning. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar formulerats som fokuserar på hur svensklärare uppfattar uppdraget att främja entreprenörskap, hur de beskriver att de realiserar uppdraget samt vilken typ av svenskämne som framträder i lärarnas beskrivningar av entreprenörskap inom svenskundervisningen. För att uppfylla syfte och få svar på studiens frågeställningar tillämpas en kvalitativ intervjustudie som metod samt att tankekarta används som kompletterande metod. Studiens informanter består av sex utbildade och legitimerade svenskämneslärare som samtliga undervisar i årskurs 7–9 på samma skola i Mellansverige. Vid analys av intervjuerna och tankekartorna användes fenomenografi som analysmetod för att kunna urskilja både likheter och skillnader i informanternas utsagor om fenomenet entreprenörskap i svenskämnet. Studiens utgångspunkt är läroplansteoretisk ämnesdidaktik där Malmgrens tre svenskämneskonstruktioner används som analysverktyg. Resultatet visar att entreprenörskap uppfattas olika av studiens svensklärare vilket också leder till olika tolkningar kring hur uppdraget kan realiseras inom svenskämnet. Studiens lärare upplever att uppdraget att främja entreprenörskap är kompatibelt med svenskämnet i olika hög grad. De lärare som medvetet realiserar uppdraget i svenskämnet beskriver att detta görs genom bland annat ämnesövergripande problemlösning, autentiska sammanhang och otraditionell undervisning. De lärare som medvetet integrerar entreprenörskap i svenskundervisningen ser på svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne där ämnesövergripande arbete, autentiska sammanhang samt elevernas egna intressen och nyfikenhet utgör viktiga delar. Denna studie är allt för småskalig för att dra generella slutsatser och vidare forskning skulle behöva utföras för att kunna säkerställa att lärares ämnestraditioner påverkar hur de tolkar och realiserar entreprenörskapsuppdraget i svenskämnet, något som tidigare forskning tyder på.

Svenskarnas konsumtion av inredning och möbler har ökat lavinartat de senaste åren. Från 2009 till 2019 ökade konsumtionen av möbler och hushållsartiklar, i Sverige, med 47 procent, vilket gör det till den mest expansiva konsumtionskategorin enligt Naturskyddsföreningen. En anledning till detta är den ökade takt trender avlöser varandra. Färger och stilar blir snabbt omoderna och möbler som går sönder snabbt eller är svåra att reparera ökar ruljangsen i svenska hem. För att minska utsläppen av växthusgaser och nå FNs klimatmål måste vi sluta producera ”slit-och-slängprodukter”, köpa mer begagnat, inreda efter säsong och ha ett större konsekvenstänk i våra val av material. Ett sätt att minska ens egna klimatpåverkan är att köpa produkter som har producerats lokalt. Detta minskar både koldioxidutsläpp då varorna fraktas kortare sträckor, samt gynnar landets ekonomi då fler jobb kan stanna inom landet. I ett land som Sverige där tillverknings-branschen är den största branschen i landet, sett till antalet anställda, enligt Tillväxtverket, bör fler objekt kunna produceras på ett mindre avstånd. Vi kan även påverka vårt köpbeteende genom att köpa färre objekt så att mindre objekt är i omsättning. Ett sätt att genomföra detta på är att designa produkter med fler an-vändningsområden och på så vis öka tiden ett objekt används i hemmet.  Ett objekt som har mycket tid utan användning i våra hem är kökspallen. Ett objekt som endast tas fram när vi behöver något från högsta hyllan eller när en lagar mat med barn men som annars står gömd i ett hörn eller undanskuffad i en garderob. Detta projekt utforskar hur kökspallen kan få en större roll i våra hem genom att utöka användningen och ge den en mer central plats i köket. Pallen formges efter princi-pen att den ska serietillverkas och produceras i närområdet. / The consumption of interior design and furniture by Swedes has increased dramatically in recent years. From 2009 to 2019, the consumption of furniture and household goods in Sweden increased by 47 per cent, making it the most expansive consumption category according to the Swedish Society for Nature Conservation. One reason for this is the increasing pace of trends. Colours and styles quickly go out of fashion, and furniture that breaks down quickly or is difficult to repair adds to the clutter in Swedish homes. To reduce greenhouse gas emissions and meet the UN's climate goals, we need to stop producing 'wear and tear' products, buy more second-hand, decorate according to the season and be more consistent in our choice of materials. One way to reduce your own climate impact is to buy products that have been produced locally. This both reduces carbon dioxide emissions as the goods are transported shorter distances, and benefits the country's economy as more jobs can stay in the country. In a country like Sweden where the manufacturing industry is the largest industry in the country in terms of number of employees, according to the Swedish Agency for Economic and Regional Growth, more items should be able to be produced at a shorter distance. We can also influence our buying behaviour by buying fewer items so that fewer items are in circulation. One way to do this is to design products with more uses, thus increasing the time an object is used in the home.  An object that spends a lot of time unused in our homes is the kitchen stool. An object that is only brought out when we need something from the top shelf or when cooking with children but is otherwise hidden in a corner or tucked away in a wardrobe. This project explores how the kitchen stool can have a greater role in our homes by expanding its use and giving it a more central place in the kitchen. The stool is designed according to the principle that it should be serialised and produced in the local area. Translated with www.DeepL.com/Translator (free version)

Ett viktigt mål för Sveriges näringsliv är att det ska finnas samma möjligheter för kvinnor som män att driva företag, men trots detta finns det tydliga exempel på att kvinnor diskrimineras både på arbetsmarknaden och som företagare. Tidigare forskning konstaterar att företagande har en stark manlig identitet och att det kvinnliga företagandet ifrågasätts än idag. Vidare fastställer tidigare forskning även att kvinnans roll i samhället är att dra den tyngre lasten med hemarbetet utöver sitt företagande och sin karriär. Denna studie syftar därför till att undersöka och skapa en ökad förståelse för hur jämlikheten mellan kvinnligt och manligt företagande har sett ut under perioden 1990–2020. Undersökningsperioden är intressant eftersom flertalet statliga satsningar på svenskt företagande gjordes under tiden. Studiens empiriska material är hämtat från de två dagstidningarna Aftonbladet och Dagens industri som båda var prominenta under perioden. Materialet skildrar hur kvinnligt och manligt företagande uppfattas i den offentliga diskussionen, och det empiriska underlaget analyseras i sin tur utifrån den teoretiska referensramen om genus och diskursiva formationer. Undersökningen har dels genomförts genom en kvantitativ ansats för att beskriva företagandets närvaro i det offentliga samtalet, dels genom en kvalitativ fördjupning av källmaterialet för att lyfta vilka värderingar som uttrycktes om kvinnligt företagande. Den kvantitativa slutsatsen är att begreppens frekvens korrelerar med de politiska förhållandena i den offentliga debatten. Slutsatsen för den kvalitativa undersökningen är att det har gjorts en avgörande skillnad i synsättet på företagare baserat på deras kön. Kvinnors företagande och kompetens förminskas i de båda dagstidningarna och de avgörande skillnaderna mellan könen är att kvinnor förväntas ta större ansvar och hållas ansvariga för familjesituationen, samt att företagande i sig har en strikt manlig kodning, vilket i sin tur kan leda till att färre kvinnor orkar, vill eller har tid till att starta och driva företag.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning att möta det entreprenöriella behovet av drivkrafter som för svenskt näringsliv framåt. Skolverket (2022b) beskriver vikten av en entreprenöriellt präglad skola som ger elever möjlighet till kreativitet och skapande. Forskning inom entreprenörskap i skolan belyser svårigheter som finns för att forma en skola med entreprenöriell nyfikenhet. Ekonomiprogrammet är ett gymnasialt teoretiskt program som enligt Gy11 (2019) ska ge elever möjlighet att praktiskt driva företag, dock visar tidigare forskning på didaktiska utmaningar för att låta elever arbeta i en process. Med denna studie vill jag ta reda på hur vi lärare på ekonomiprogrammet arbetar för att eleverna på ett teoretiskt program ska få praktisk erfarenhet av företagande. Studien utgår från en entreprenöriell teoretisk referensram med perspektiv på hur entreprenörskap definieras, realiseras och lärarens roll i elevens entreprenöriella process.Studiens empiriska material utgörs av intervjuer med tre ekonomilärare samt efterföljande klassrumsobservationer. I studien framkom att ekonomilärarna ansåg att stora delar av ekonomiprogrammet kan genomföras praktiskt för att låta eleverna utveckla entreprenöriella kompetenser. Studiens slutsats är att lärare inom ekonomiprogrammet arbetar praktiskt i högre uträckning än vad tidigare forskning hänvisat till och det finns en önskan om att utveckla det ytterligare. Det visade sig dock finnas en osäkerhet kring kopplingen till skolans kunskapskrav och traditionella didaktik när ett teoretiskt program vill bli mer praktiskt.