Arbetslösheten i Sverige ökade och nådde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krävs förståelse för vad som motiverar människor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av två olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvång. Utöver motivationen påverkar även strukturen i omgivningen. Syftet med denna undersökning är att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan påverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har. I undersökningen görs en kartläggning av strukturen i Norrbottens län samt över företag som grundats 1996. Genom att skicka en enkät till 18 företagsgrundare i Arjeplog och Kirunas kommuner ges en bild av vad som motiverade just dessa företagare till företagsstarten. I undersökningen framgår det att de undersökta företagarna snarare motiveras av självförverkligande och en stimulerande affärsidé än av pengar. Nästan hälften av de undersökta grundarna angav även hot om arbetslöshet som motiv till företagandet. Något som visat sig ha stor betydelse för regionen är de långa avstånden samt det tuffa klimatet. Resultatet visar dock på att företagarna delvis lyckats vända dessa nackdelar till fördelar, genom bland annat turism. För att få fler individer att starta företag kom vi fram till att det är bäst om man på lokal nivå anpassar stöd och andra verktyg för att stimulera nyföretagande, exempelvis genom utbildningar, ”ung företagsamhet” och uppstartande av nätverk för företagare. Vi anser att det krävs en förståelse för regionens struktur för att förstå individernas bakomliggande motiv till företagande. Utifrån detta resonemang anser vi också att utarbetningen av stöd och bidrag bör anpassas utifrån de olika motiv som företagare kan ha.

Ekonomin blir alltmer global vilket leder till att företagen blir mer och mer konkurrensutsatta. Det är en ständig utmaning för företagen att hitta konkurrensfördelar för att bibehålla och stärka sin position på marknaden. Vi argumenterar för att företag måste agera mer entreprenöriellt för att lyckas i den allt mer konkurrensutsatta marknaden. I Sverige finns ett flertal exempel på mycket framgångsrika entreprenörer som förändrade Sverige från att vara ett lantbrukssamhälle till ett av världens rikaste länder. Ett handplock av personer värda att nämnas är Lars Magnus Ericsson, Henrik Cedergren och Gustaf de Laval. Ur entreprenörskap har grenen intraprenörskap fötts. Intraprenörskap kan enkelt beskrivas som entreprenörskap inom större organisationer och ämnet har fått större och större utrymme inom forskningen på senare tid. Det har visat sig att företag som agerar intraprenöriellt skapar konkurrensfördelar och når högre tillväxt. Således är intraprenöriellt beteende en viktig del av företags strategier att hantera marknadens ökande konkurrens. Idag är många företag trots detta inte intraprenöriella eftersom det finns barriärer inom deras organisationer som förhindrar en sådan utveckling. Dessa barriärer kan ta sig många olika former och är inte alltid lättigenkännliga. Detta för oss in på vår studies problemformulering: Vilka barriärer hindrar framgångsrikt intraprenörskap inom företag? Syftet är dels att skapa en teoretisk referensram om barriärer mot intraprenörskap, dels att genom en fallstudie empiriskt kartlägga vilka barriärer som hindrar framgångsrikt intraprenörskap i en medelstor tillverkningskoncern (vidare kallat företaget) beläget vid höga kusten i Ångermanland. Genom fallstudien vill vi även skapa en förståelse för vilka barriärer som kan finnas hos liknande företag inom tillverkningsindustrin. För att besvara vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med nio anställda inom den undersökta företaget. Vi har intervjuat både produktionspersonal och chefer för att få en mer nyanserad bild av företaget och dess organisation. I teorikapitlet bygger vi upp vår teoretiska referensram som huvudsakligen behandlar sex olika områden av barriärer: system, struktur, strategi, policy, personal och kultur. Vi förklarar även vad intraprenörskap är och vem intraprenören är. I empirin presenterar vi respondenternas svar utifrån våra semistrukturerade intervjuer. Vi använder oss av samma struktur som i teorin för att underlätta förståelsen av det framlagda materialet. I analysen kopplar vi ihop vårt empiriska material med vår teoretiska referensram. Vi tydliggör de barriärer mot intraprenörskap som gestaltas och klart framkommit utifrån empirin. Vårt resultat visar att det finns ett antal barriärer mot framgångsrikt intraprenörskap inom den undersökta koncernen. Några exempel på barriärer vi funnit; den toppstyrda organisationen utgör en barriär mot intraprenörskap på grund av de följdeffekter som uppstår av den specifika styrningen; härav följer även brister i kommunikationen som utgör en barriär mot intraprenörskap; toppstyrningen kopplas även samman med avsaknaden av frihet, tidsutrymme och ansvar i personalens arbetsuppgifter vilket även det innebär en barriär mot intraprenörskap.

Vår nyfikenhet till denna studie väcktes genom att vi fick reda på att det startas fler företag av kvinnor än av män på Idélab på Mälardalens högskola. Detta är en skillnad mot övriga landet, där fler företag startas av män än av kvinnor statistiskt sätt. Frågan vi ställde oss var vilka faktorer det är som påverkar att statistiken ser ut som den gör på Idélab? För att hitta svaren till detta har vi intervjuat tio kvinnliga företagare som startat sin verksamhet via Idélab, två ur personalen på Idélab och även en sakkunnig person inom ämnet. Intervjuerna gjordes i början av studien för att skapa ett öppet angreppssätt och för att inte styra resultatet allt för mycket av tidigare teorier om ämnet. Denna studie ger ett bidrag till ämnet innovationsteknik genom ytterligare en pusselbit inom området kvinnligt företagande. Även ansatsen där empiri undersökts före teori kan ses som ett bidrag till nytänkande. Avgränsningar för studien är att endast titta på en aktör, nämligen Idélab, och intervjuerna har gjorts med enbart kvinnor för att få ett större fokus på kvinnorna och deras historia. Resultat från studien visar att det är flera faktorer som bidrar till det höga antalet företagsstarter av kvinnor via Idélabs verksamhet. Faktorer som de intervjuade företagarna lyfter fram och uppskattar och som tillsammans skapar en arbetsmetod hos Idélab som visar sig vara gynnsam för kvinnor. De faktorer som framkommit genom intervjuerna och som kan påverka antalet kvinnliga företagsstarter via Idélab är verksamhetens värderingar och sätt att jobba, att de stöttar individen mer än själva idén. Idélab erbjuder också genom sin verksamhet tillgång till ett stort nätverk och möjlighet till samarbeten. Företagarna får tillgång till kontorsplats och många av dem får också kunder via Idélab vilket kan bidra till företagsstarterna och ökad tro på sin företagsidé. På Idélab bryts även den traditionella bilden av företagaren ned vilket kan vara gynnsamt för kvinnor då de inte behöver passa in i den traditionella mallen av företagaren som genom tiderna haft en manlig prägel. Idélab ligger också på en institution där hög andel kvinnor finns på utbildningar inom branscher som har en hög andel egna företagare. Det i sin tur gör att det finns gott om egna företagare som förebilder inom dessa yrkesgrenar på Idélab. Att det är så pass många kvinnor som startar företag via Idélabs verksamhet gör också att det över lag finns ett stort antal kvinnliga förebilder på Idélab.

No description available.

No description available.

Titel: Innovationsprogrammets betydelse för dess studenter - Värdefulla kriterier för en innovationsutbildning utifrån ett näringslivsperspektivFörfattare: Kristina Gern och Jesper ModighHandledare: Peter Selegård, Mälardalens HögskolaÄmne: InnovationsteknikNyckelord: Innovation, utbildning, entreprenörskap, kreativitet Problem:Innovationsprogrammet har ett problem med att många studenter är osäkra på om deras program är en bra grund för att söka jobb inom det aktuella segmentet i framtiden. Detta grundar sig i samtal med innovationsstudenter och författarnas egna erfarenheter. Syfte:Syftet med denna uppsats är att klargöra innovationsprogrammets värde för dess studenter när de ska ut på arbetsmarknaden. Lärare och programansvariga skall även få ett lättare sätt att förklara innovationsprogrammet och dess mål och de framtidsutsikter som finns för innovationsstudenterna. Genom detta hoppas författarna att innovationsstudenternas oro för framtiden minskar. Metod:De metoder som används i denna uppsats är dels en kvalitativ intervju men även kvantitativa enkätundersökningar bland studenter och från arbetsmarknaden. Slutsats:Innovationsprogrammets studenters osäkerhet ligger i att det inte finns en tydlig bild av vad de kan tänkas jobba med i framtiden. Detta är på grund av att innovationsprogrammet erbjuder så pass många olika inriktningar att nästan varje examen från programmet är unik. Detta gör i sin tur att de jobb som studenterna tillslut får skiljer sig stort från varandra. I slutändan är det studenterna själva genom hur de inriktar sig genom programmets gång och vad de söker sig till efter examen som bestämmer vad de kan bli och det är inget som personal på IMTO kan förutspå.Genom en företagsundersökning utlästes att arbetsmarknaden eftertraktar tekniker och innovatörer med inriktning mot produkt innovation. För att täcka dessa kriterier så ska studenter välja inriktningen industridesign eller IT entreprenör inom innovationsprogrammet. Arbetsmarknaden anser att kunskap inom olika CAD- och CAM-program är viktiga. Dessa program får studenter lära sig som går industridesign. Däremot är det fortfarande oklart vilka jobb studenter som valt andra inriktningar kan få. IMTO kan använda sig av de slutsatser och den analys som finns för att på ett bättre sätt beskriva den framtida marknaden för dess studenter.   Slutsatsen i praktiken: Innovationsprogrammet är ett unikt program som ger studenter möjlighet till att få två examen vilket ger en konkurrensfördel och goda anställningsmöjligheter vid avslutade studier. För arbetsmarknaden är innovationsprogrammet värdefullt eftersom det ger den en ström av välutbildade entreprenörer som genom företagsekonomi, psykologi, industridesign och IT varvat med innovation har en unik kunskap av både de traditionella disciplinerna men också nytänkandet från innovation.IMTO kan använda sig av de slutsatser och den analys som finns för att på ett bättre sätt beskriva den framtida marknaden för dess studenter. / Title: The Innovation program's importance for its students - Valuable criteria for an innovation education from a business sector perspective.Author: Kristina Gern and Jesper ModighTutor: Peter Selegård, Mälardalen UniversitySubject: Innovation ManagementKeywords: Innovation, Education, entrepreneurship, creativityProblem:The Innovations program  has a problem with that many students are unsure whether their programs are a good basis to apply for jobs in the current segment in the future. This is based on conversations with students of the Innovation program and the authors own experiences. Purpose:The purpose of this paper is to clarify the value of the innovation program for its students when they enter the labor market. Teachers and program managers must also have an easier way to explain the innovation program and its objectives and the prospects that exist for innovation students. By this the authors hope that innovative student anxiety about the future decreases.Methodology:The methods used in this paper is a qualitative interview as well as quantitative surveys among students and the labor market.Findings/Conclusion:The Innovation programs students' uncertainty lies in that there isn’t a clear picture of what they might work with in the future. This is because the innovation program offers so many different directions that almost every graduate of the program is unique. This in turn means that the jobs that students eventually may find differ greatly from each other. In the end, it’s the students themselves through their focus through the program and what they seek out after graduation that determines what they can become and that’s something no staff at IMTO can predict.In a company survey it was read that the labor market desires engineers and innovators with a focus on product innovation. To meet these criteria students should choose the direction industrial design or IT entrepreneur in the innovation program. Labor market believes that knowledge of different CAD and CAM programs are important. These programs are educated at industrial design. However, it remains unclear what jobs students get who have chosen other specializations. IMTO can use the conclusions and the analysis is to better describe the future market for its students.Practical implications:  The Innovation program is a unique program that gives students the opportunity to receive two degrees, which gives a competitive advantage and good employment opportunities at graduation. For the labor market, the Innovation program is valuable because it gives a stream of well-educated entrepreneurs that through business economics, psychology, industrial design and information technology combined with innovation has a unique knowledge of both the traditional disciplines but also the rethinking of innovation.IMTO can use the conclusions and the analysis is to better describe the future market for its students.

Titel: Att upptäcka ett företag och dess omvärld   Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Daniel Wahlberg   Handledare: Lars Torsten Eriksson   Datum: Juni 2011   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva företaget A-assistans Leimir AB och undersöka vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som företaget behöver ta hänsyn till i sin framtidsplanering.   Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats och utgör en fallstudie där datainsamling i huvudsak skett genom intervjuer med företagets VD samt enkäter riktade till företagets tjänstemän. Eftersom jag även arbetar i företaget kan man säga att deltagande observation ingår och en självklar användning av interna dokument. Den teoretiska grunden bygger på litteratur om marknadsföring och affärsutveckling. Med MIO-modellen som ramverk har jag varit inriktad på två submodeller, den verbala beskrivningen av affärsidéer och den schematiska SWOT-modellen.   Resultat: Examensarbetet föreslår en ny affärsidé som kan uttryckas som ”Vi som privat aktör erbjuder den bästa PERSONLIGA assistansen i enlighet med LSS till assistansberättigade över hela landet där självständighet och självbestämmande tillsammans med kompetens är grundstenarna för din assistans”.  Vidare redovisas en sammanställd SWOT beskrivning som underlag för företagets analys och fortsatta diskussioner och planering.    Förslag på fortsatt forskning: Ett flertal studier aktualiseras av denna studie. MIO-modellen består av fyra steg, i denna studie undersöktes de två första stegen i modellen. Att undersöka vilka strategier och handlingsprogram som passar A-assistans skulle därmed vara intressant. Enskilda frågor som är intressanta är t.ex. marknads- och tjänsteutveckling, prisbildning, utbildning och kvalitetssäkring.   Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till att förklara hur ett företag som A-assistans skall gå till väga för att undersöka hur man arbetar i nuläget och hur detta skall summeras. Studien har också visat hur man skall arbeta för att utveckla företaget.   Nyckelord: SWOT analys, MIO modellen, affärsidé, affärsutveckling, entreprenörskap / Title: Discovering a company and its environment   Level: Final assignment for Bachelor degree in Business Administration   Author: Daniel Wahlberg   Supervisor: Lars-Torsten Eriksson   Date: 2011-June   Aim: The aim of this study is to describe the company A-assistanceLeimirAB and examine the strengths, weaknesses, opportunities and threats it needs to take into account in its planning for the future.   Method: The study is based on a deductive approach and is a case study in which data collection occurred primarily through interviews with company CEO and surveys sent to company officials. Since I work in the company one could say participation observation is included, and an obvious use of internal documents. The theoretical foundation is based on the literature on marketing- and business development. With the MIO-model as a framework, I focused on two submodeller, the verbal description of the business idea and the schematic SWOT model.     Result & Conclusions: The thesis proposes a new business idea that can be expressed as: "We as private company provides the best PERSONAL assistance in accordance with LSS to handicapped across the country, words as independence, self determination and  skills are the foundation stones for your assistance. " Furthermore, a consolidated SWOT description is also shown and can provide a base for the company and its analysis and for further discussions and planning.   Suggestions for future research: MIO-model consists of four steps, this study examined the first two steps in the model. To explore the strategies and policies and how to suit A-assistans would therefore be interesting. Individual issues of interest includes marketing- and service development, pricing, education and quality assurance for the company.   Contributions for the thesis: The study has helped to explain how a company as A-assistans should do to examine how to work in the present situation and how this shold be summarized. The study has also demonstrated how to work with the development of the company.   Keywords: SWOT analysis, MIO model, business idea, business development, entrepreneurship

Bakgrund : Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga: Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige. Detta gör vi genom två delsyften där vi tydliggör: 1. Hur projekt Talangcoaching coachar sina Talanger i förhållande till musikbranschens synsätt på entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. 2. Hur projekt Talangcoaching kan förbättra och utveckla sin coaching av sina Talanger inom entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring. Metod: Denna uppsats har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie som består av 6 intervjuer och 2 fokusgrupper. Vi har studerat projekt Talangcoaching som är ett pilotprojekt beläget i Kalmar Län med syfte att hjälpa unga Talanger att skapa sig en framtid inom musikbranschen. Resultat och slutsatser: I vår forskning har vi sett att den coaching som projekt Talangcoaching tillhandahåller Talangerna i praktiken brister, även om det teoretiska synsättet stämmer överens med hur branschfolk arbetar. Det finns stora möjligheter till förbättringar inom coachingen av entreprenörskap, personligt varumärke och digital marknadsföring, vilket vi anser kan gynna både projektet och Talangerna. Vi har konstaterat att en artists egna entreprenöriella egenskaper är en grundläggande förutsättning för utvecklandet av ett personligt varumärke, vilket i sin tur påverkar effekterna av den digitala marknadsföringen inom social media. Detta konstaterande redogör vi för med hjälp av en egen modell, som besvarar vår forskningsfråga. Nyckelord: projekt Talangcoaching, musikbranschen, entreprenörskap, personligt varumärke, social media

Datorspelsbranschen är en relativt ny och växande bransch som under den senaste tiden fått en allt större plats i media. Företagen i branschen skapar ständigt nya, revolutionerande datorspel för att överträffa konkurrenternas. En viktig del i utvecklingsprocessen av datorspel står utvecklingsföretagen för, då de genom sin kreativitet och innovationsbenägenhet skapar spel till den globala marknaden. Därför fann vi det intressant att beskriva utvecklingsföretag i datorspelsbranschen och undersöka hur de skapar detta kontinuerliga flöde av innovationer. De resultat vi fann i undersökningen ställde vi därefter mot de kännetecken som forskningen om kontinuerligt intraprenörskap tar upp. Vi har utfört en fallstudie som avgränsades till tre företag som utvecklar datorspel. För att besvara undersökningens problem samt syfte utförde vi tre intervjuer med vd:n på respektive företag. Då forskningen kring kontinuerligt intraprenörskap är begränsad är studien explorativ. Vi har funnit en rad generella kännetecken för intraprenöriella organisationer inom områdena innovation, organisationsstruktur, omvärldsbevakning, kommunikation, kreativt klimat och incitamentsstruktur. Vi fann många likheter mellan den tidigare forskningen och vår undersökning, dock påträffade vi fler än de kännetecken som forskningen redogör för. Trots avvikelserna anser vi att det inte är någon stor skillnad mellan den generella forskningen kring intraprenöreiella organisationer, och den som ser intraprenörskap som en kontinuerlig process. Kontinuerligt intraprenöriella företag torde dock fortsätta växa i antal och därför välkomnar vi vidare forskning mer specifikt inriktad på dessa organisationsformer.

Syftet med denna uppsats är att klargöra företaget Wilson Productions grundläggande kärnvärde, fördelar och styrkor föratt lättare kunna beskriva och formulera vilka tjänster som företaget kan erbjuda marknaden. Vi ska utforma verktyg för en samlad företagsidentitet som fungerar både utåt mot marknaden och inom organisationen. Dessutom kommer vi att undersöka Wilson Productions entreprenöriella motiv och tankar kring verksamheten, för att kunna se var företaget är på väg idag. Detta är ett kvalitativt arbete med en deduktiv ansats och uppdraget gick ut på att hjälpa ett specifikt företag. Vi har arbetat utifrån ett enskilt fall och nyttjade till största del redan befintliga teorier och modeller, som vi applicerade på den aktuella företagsverksamheten. Vi har använt systemsynsättet eftersom vi avser att konstruera ett helhetskoncept till Wilson Productions. Utöver de akademiska fakta och facklitteratur som fungerar som referenser, skedde ytterligare datainsamling genom direkta observationer samt personliga intervjuer. Wilson Productions största drivkraft i sitt företagande är möjligheten att själv kunna planera och styra över sitt arbete. De strävar efter att erbjuda specialutformade tjänster med en unik karaktär, som kunderna inte kan få hos några andra reklambyråer. Vi har kommit fram till att Wilson Productions redan idag har de verktyg som krävs för att de ska nå sina mål. Företaget behöver dock bli ännu bättre på att bli varse vilka deras starkaste sidor är för att kunna fungera med optimal effektivitet.