Frågan om att vara eller inte vara entreprenör är i dagens samhälle en icke fråga. Genom både myndigheter och media uppmanas alla till att vara entreprenörer. Således bidrar frigörandet av individen, entreprenören, till en positiv samhällsutveckling, innefattande av en hållbar tillväxt. Följande studie avser att undersöka hur entreprenörskapsdiskursen tar sig uttryck bland praktikerna på Näringslivskontoret, i förhållande till en bredare social praktik, Neoliberalism. Genom studiens metodologiska och teoretiska utgångspunkt, ”kritisk diskursanalys”, möjliggörs det att studera huruvida begreppet entreprenör fylls av meningsbyggnaden av den neoliberala ideologin. Studien visar på hur neoliberalismens starka position i samhälle skapar konsekvenser för användandet entreprenören, vilket synliggörs i Näringslivskontorets arbete och definition av entreprenörskapsfunktionen. Studien lägger fram ett breddat perspektiv på begränsningarna i entreprenörskapsdiskursens syfte att uppnå hållbar tillväxt.

Med vårt arbete vill vi skapa förståelse för hur en given organisation inom detaljhandeln går tillväga vid sin analys av omvärlden. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuar sju personer på olika nivåer i Organisation X. Omvärldsanalys är ett omfattande begrepp vilket inbegriper bevakning, insamlande och analys av omvärlden. För en fungerande omvärldsanalysfunktion krävs att denna är integrerad i hela verksamheten. Ett entreprenöriellt beteende bland medarbetarna är av vikt för att skapa en framgångsrik organisation. Det är även nödvändigt att organisationen har en fungerande kommunikation. Vi kan i Organisation X se likheter med tidigare forskning om omvärldsanalys i praktiken. I likhet med denna använder sig Organisation X inte heller av organiserad eller strukturerad omvärldsanalys. Inga modeller för analys av omvärlden används av organisationen. Det som främst bevakas är konkurrenter med hjälp av ett marknadsanalysföretag. Många av medarbetarna uppvisar entreprenöriella tendenser, dessa begränsas dock av tidsbrist, icke fungerande kommunikation och intresse. Kommunikationen i Organisation X är något bristfällig på grund av att organisationen de senaste tre åren har expanderat kraftigt. Detta är Organisation X medvetna om.

Kvinnor är en minoritet inom entreprenörskap och står inför hinder som underminerar derasförutsättningar inom företagande, vilka grundar sig i en maskulin norm som dominerar bildenav en entreprenör. Denna studie utforskar uppfattningar om vad som utgör idealtentreprenörskap, utifrån ett kvinnligt entreprenörskapsperspektiv. För att fånga uppfattningarom idealt entreprenörskap har intervjuer genomförts med kvinnliga entreprenörer i Sverige. Genom att kategorisera respondenternas uttalanden utifrån maskulina eller feminina attribut,bidrar studien till en djupare förståelse för hur uppfattningar om idealt entreprenörskapförhåller sig till den maskulina normen. Resultaten visar att studiens respondenter uppfattaren ideal entreprenör som androgyn, det vill säga som besittande av både feminina ochmaskulina attribut. Betoningen av feminina attribut som värdefulla inom entreprenörskaptrotsar den maskulina normen, samtidigt som framhävandet av maskulina attributreproducerar den. Genom att lyfta kvinnors perspektiv bidrar studien till en ökadmedvetenhet om behovet av att främja jämställdhet inom entreprenörskap.

Bakgrund: Globaliseringen samt digitaliseringen har lett till stora förändringar på den globala marknaden. Företag konkurrerar inte längre bara regionalt eller nationellt utan även internationellt. Den dynamiska och volatila marknaden har lett till att det inte räcker att företag utnyttjar sina befintliga resurser utan de måste även vara flexibla, snabba och innovativa för att identifiera nya möjligheter. För att lyckas med det måste företag vara strategiskt entreprenöriella. Den ökade konkurrensen har även gjort att företag tvingas leverera hög kapacitet och effektivitet i samtliga av dess aktiviteter. Det har därmed blivit vanligt att företag väljer att enbart hantera de aktiviteter där de har sina interna styrkor och outsourcar övriga aktiviteter till externa företag genom att vara i nätverksorganisationer. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för strategiskt entreprenörskap och undersöka om och i så fall hur nätverksorganisationer kan balansera entreprenörskap och strategi i sin verksamhet.  Metod: Studien utgörs av en kvalitativ forskningsstrategi som utformats som en fallstudie av företaget Smiling Group. Det empiriska materialet har samlat in via intervjuer, observationer samt genom granskning av skriftligt material.  Slutsats: Vi anser utifrån vår studie att företag i nätverksorganisationer kan balansera strategi och entreprenörskap i sin verksamhet genom att de utnyttjar förutsättningarna som nätverket skapar. Vi vill hävda att en nätverksorganisation bidrar till att de enskilda företagen inom organisationen kan vara av entreprenöriell karaktär och ändå skapa långsiktig konkurrenskraft på marknaden. / Background: The trends of globalization and digitalization have led to huge changes in the global market. Companies do not compete only on a regional or national level but also on an international level. The dynamic and volatile market place have led to the fact that companies do not only have to use their existing resources but they also have to be flexible, fast pace and innovative in order to identify new market opportunities. To succeed companies must be strategically entrepreneurial. The increased competitive situation has also forced companies to deliver high capacity and efficiency in all of its activities. Hence, it has become common that companies choose to perform those activities where they have their internal strengths while outsourcing the other activities to organizations by operating in network environments. Purpose: The purpose of the case study is to provide a greater understanding for the concept of strategic entrepreneurship and evaluate the how the network organizations can balance the entrepreneurship and strategy in its business operations. Method: The study is represented of a qualitative research strategy which has been shaped as a case study of the Smiling Group company. The empirical material has been collected through several personal interviews, various experiences and a review of written documentation.  Conclusion: We conclude out of this case study that firms in network organizations can balance strategic management and entrepreneurship in their operations by utilizing the strategic advantages provided by the network. We claim that network organizations contribute by giving the individual firm the opportunity to take entrepreneurial action and still creating sustainable competitive advantage.

Bakgrund: I dagens globaliserade samhälle är länder till stor del sammanknutna ochmarknader betraktas snarare som nätverk av relationer än som klassiska marknader därolika aktörer verkar oberoende av varandra. Existerande forskning utgår i hög grad frånantagandet att små och medelstora företag redan har utvecklade affärsnätverk somsträcker sig över hemlandets gränser vid tidpunkten för internationalisering. Emellertidhar empiriska studier visat att många av dessa företag faktiskt saknar internationellanätverk vid företagsetablering utomlands. En situation som kan leda till stora problem närdet kommer till att förstå det nya affärsklimatet, att identifiera internationellaaffärsmöjligheter samt att skapa tillit till nya utländska affärspartners. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för svenska entreprenörer sometablerar sig på den franska marknaden och franska entreprenörer som etablerar sig påden svenska. Vidare söker uppsatsen att klargöra huruvida förekomsten av ett socialtnätverk kan hjälpa dessa entreprenörer att övervinna problemet med liability offoreignness samt hur sociala nätverk påverkar skapandet av entreprenörersaffärsmöjligheter. Metod: Denna flerfallsstudie genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi och haren abduktiv ansats. Det empiriska materialet omfattar 12 semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att sociala nätverk har en inverkan på skapandet avaffärsmöjligheter, framförallt när det kommer till valet av marknad att gå in på samt föratt skapa förståelse för den nya kulturen. Vidare drar entreprenörer stor nytta avkundernas sociala nätverk. Därtill visar resultaten att inte alla internationellaentreprenörer upplever liability of foreignness. Det finns istället indikationer på någotstudiens författare kallar “possibility of foreignness”. / Background: In today's globalized world, countries are largely interconnected, andmarkets are considered as networks of relationships rather than as classic markets wheredifferent actors operate independently of one another. Existing research is largely basedon the assumption that SMEs have business networks that extend beyond the borders oftheir home country at the time of internationalization. However, empirical studies haveshown that many companies actually lack international networks when setting upcompanies abroad. A situation that can lead to major problems when it comes tounderstanding the new business climate, identifying international business opportunitiesand building trust in new foreign business partners. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding for Swedishentrepreneurs who start a business on the French market and French entrepreneurs whostart a business on the Swedish market. Furthermore, the thesis seeks to clarify whetherthe existence of social networks can help these entrepreneurs overcome the problem ofliability of foreignness and how social networks affect the creation of entrepreneurs'business opportunities. Method: This multiple case study was conducted with a qualitative research strategy andan abductive approach. The empirical data comprises 12 semi-structured interviews. Conclusion: The results of the study show that social networking indeed has an impacton the creation of business opportunities, especially when it comes to choosing whichmarket to enter and to help understanding the new culture. Furthermore, entrepreneursbenefit greatly from customers' social networks. However, the study shows that not allinternational entrepreneurs experience liability of foreignness. Instead, there areindications of something the authors call “possibility of foreignness”.

Entrepreneurship is frequently linked together with aspects of economic growth and development. In the last 40 years, an increasing number of incubators and service providers have been created to stimulate entrepreneurship and innovation. However, in the increasingly globalized and digitalized world, few virtual and digital initiatives have successfully been studied to encourage and facilitate entrepreneurship. This study aims to understand further how digital and virtual products and services can aid entrepreneurs in venture creation and potentially add to an updated and broader understanding of the potential in a virtual incubator program. By looking at three categories of entrepreneurial support actors, traditional public incubators, private incubators, and digital service providers. 14 semi-structured interviews were conducted to gain more in-depth knowledge of how they operate. More specifically, this study is conducted with actors that share the vision to assist startup in their initial phase and create a deeper understanding of what the incubator offers to startups and the possibility to adapt and improve their process using digital tools and external partnerships. Results indicate that the use of digital tools is varied. Incubators are leaning towards relying more on social media for reaching potential entrepreneurs and ideas, and further that a factor of validating every aspect of the startup is essential to promote success. The incubator mainly acts as a mediator of network, funding, coaching, and finding talents has during the COVID-19 pandemic moved most of their activities from physical to online. The issue of trust-building is, however, still prominent, and the incubators are looking for ways and tools to improve on this issue. Implications of this study have the potential to lower barriers to entrepreneurship, where entrepreneurial support becomes less dependent on their local ecosystem and geographical factors. Future research is encouraged to classify virtual incubators and a further look at specific cases and pursuit more longitudinal studies to fully understand the potential effects and implications. This study contributes to the field of incubators and entrepreneurial support and the ongoing digital paradigm shift.

Financial independence (FI) and the FIRE Movement have gained a lot of traction in recent years. Despite the growing popularity of this alternative lifestyle, it is largely absent from the literature with only a few previous studies or investigations found. The goal of this thesis is to see if people use entrepreneurship to help them achieve financial independence. The thesis uses the critical case sampling method and semi-structured qualitative interviews with 11 individuals who are working toward or have already achieved financial independence. The findings show that most of the interviewees rely on waged work as their primary occupation, although most of them supplement their income by engaging in some form of income-generating activities alongside their main occupation, which is known as hybrid entrepreneurship. The interviewees were classified as engaging in full-time entrepreneurship, hybrid entrepreneurship, or no entrepreneurship. The findings showed that the majority of this sample pool was engaged in hybrid entrepreneurship, which implies that the pursuit of FI is either appealing to those already with entrepreneurial tendencies or the pursuit of FI encourages individuals to be more entrepreneurial. Additionally, there are indications that some individuals may use financial independence to reduce risk before embarking on an entrepreneurial journey which aligns with established theory regarding hybrid entrepreneurship. / Ekonomiskt oberoende (FI) och FIRE-rörelsen har fått stor genomslag de senaste åren. Trots den växande populariteten för denna alternativa livsstil är den till stor del frånvarande i litteraturen med endast ett fåtal tidigare studier eller undersökningar hittade. Målet med denna avhandling är att se om människor använder entreprenörskap för att hjälpa dem att uppnå ekonomiskt oberoende. Avhandlingen använder den kritiska fallsurvalmetoden och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 11 individer som arbetar mot eller redan har uppnått ekonomiskt oberoende. Resultaten visar att de flesta av de intervjuade förlitar sig på lönearbete som sin primära sysselsättning, även om de flesta av dem kompletterar sin inkomst genom att ägna sig åt någon form av inkomstbringande aktiviteter vid sidan av sin huvudsakliga sysselsättning, som kallas hybridföretagande. Intervjupersonerna klassificerades som engagerade i heltidsföretagande, hybridföretagande eller inget företagande. Resultaten visade att majoriteten av denna urvalspool var engagerad i hybridföretagande, vilket innebär att strävan efter FI antingen tilltalar dem som redan har entreprenöriella tendenser eller att strävan efter FI uppmuntrar individer att bli mer entreprenöriella. Dessutom finns det indikationer på att vissa individer kan använda ekonomiskt oberoende för att minska risken innan de ger sig ut på en entreprenöriell resa som ligger i linje med etablerad teori om hybridföretagande.

Syftet med fallstudien är att undersöka hur bioteknikföretaget agerar på en marknad med flertalet stora aktörer som tillsammans skapar ett brus som är svårt att höras genom samt kartlägga hur bioteknikföretaget agerar på den komplexa marknaden. Syftet är även att skapa en helhetsbild över bioteknikföretaget och deras strategiska beslut samt nästkommande steg. För att genomföra fallstudien på bioteknikföretaget användes en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer genomfördes på företaget. Därefter samlades sekundärdata in inom de uppkomna teman från empirin. Det insamlade materialet bearbetades sedan i en analys för att underbygga slutsatserna. Forskningsfrågor: - Hur ser bioteknikföretagets situation ut som helhet och hur har deras tidigare beslut påverkat det nuvarande utgångsläget? - Hur kan bioteknikföretagets situation beskrivas i den nuvarande innovationsteorin? - Vilka utvecklingsmöjligheter finns det för bioteknikföretagets fortsatta affärsutveckling och implementering på marknaden? Slutsats: - Bioteknikföretaget har gått från att ha en innovativ produkt utan avgränsningar till att bli en entreprenöriell aktör med tydliga strategier. - Den kritiska framgångsfaktorn för bioteknikföretaget var när uppfinnaren insåg sina begränsningar och lämnade över ansvaret till nuvarande VD. - Bioteknikföretaget genomgår en innovationsprocess och är nu i en implementeringsfas. - Övergripande utmaningar har varit finansiella, företagets storlek och att höras genom bruset som uppstår på marknaden. - Väsentliga aspekter uteblev i uppstartsfas vilket har påverkat bioteknikföretagets utveckling. - Det går att ifrågasätta dagens innovationsprocesser då de är inte är fullständiga. - Det finns en del utvecklingsmöjligheter för bioteknikföretaget dock är de begränsade då de till stor del efterföljer det teorin redogör. / The purpose of this case study is to identify how the biotechnology company operates in a market with several large players, which together creates a climate that is difficult to be heard through and how they act on that complex market. The purpose is also to create an overall picture of the biotechnology company and their strategic decisions for the next coming move.  To accomplish this case study on the biotechnology company a qualitative method was used and three semi-structured interviews at the company were performed. Secondary data was gathered based on the upcoming themes from the empiricism. The collected data was processed in an analysis to substantiate the conclusions. Research Question: - How is the biotechnology company described as an entirety and how have their previous decisions affected their current state? - How can the situation of the biotechnology company be described in current innovation theory? - What possibilities for development are there for the biotechnology company’s continued business development and implementation in the market? Conclusion: - The biotechnology company has gone from having an innovative product without delimitations to being an entrepreneurial actor with clear strategies. - The critical success factor of the biotechnology company was when the inventor realized his limitations and handed over the responsibility to the current CEO. - Overall challenges include finances, company size and to be heard through the noise that occurs in the market. - Essential aspects did not occur in the start-up phase, which has affected the progress of the biotech company. - Today´s innovation processes are questionable because they are not complete. - There are some development potential for the biotechnology company, however, those are limited since they largely comply with what the theory describes.

A frequent subject in the domestic as well as in the international political debate is thediscussion about economic growth. In these discussions entrepreneurship is often pointed outas one of the most important factors for economic growth. To stimulate entrepreneurship anumber of networks have been arranged, which support the entrepreneur with businesscompetence. One of these networks is the international network of CONNECT. The coreactivity in this network is the springboard. During the springboard session the entrepreneurmeets a number of different experts who judge the entrepreneur’s business idea and businessconcept. Will it stand for commercialisation? The purpose of this study is to describe andanalyse the form of competence support which occurs during meetings between entrepreneursand experts. The analysis focuses on the interaction which appears during these meetings andthe effects that it creates.11 springboards where examined closely. These springboards were videotaped and theiractors were interviewed. This study has a constructive perspective. A combination ofconversation analysis (CA) and discourse analysis (DA) is used to examine the interactionduring these springboards. To get a deeper understanding of the interplay between theentrepreneur and the springboard panel theoretical concepts of institutional theory,institutionalised conversation, boundary objects, group polarisation are used. The logic whichthe springboard builds on is also discussed. In this case the notions of causation andeffectuation play a central role.The patterns of interaction differed between the springboards which concerned venture capitaland those which only concerned strategic advice. These differences could also be connectedto the company’s stage of development. The interaction differences seem to be inherent in thediscursive practice which appears between the entrepreneur and the springboard panel. Theentrepreneurs, who applied for venture capital, generally experienced the springboard as lessconstructive. In these springboards, the panel were highly focused on the risks and theproblems connected with the business project. This criticism could be related to the termgroup polarisation and institutional factors.A proposal of how these negative effects could be reduced is presented. According toresearch, companies which build their activities on a new business idea or are in an early stageof development, have more use of a logic which pays more attention to contingencies and thecreation of strategic alliances. The conclusion is that the springboard should adjust to thecompany’s situation.

Entreprenörskap är förknippat med personliga och finansiella risker. Tidigare forskning har visat att entreprenörer är riskbenägna vilket, enligt kognitiva processer, förklaras av att det har ett positivt synsätt på risker. Entreprenörer kan uppleva problem med att finna externt kapital, något som benämns som det finansiella gapet. Crowdfunding är en finansieringsform som kan minska det finansiella gapet för företag som befinner sig i uppstartsfasen. I uppsatsen studeras sambandet mellan andelsbaserad crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Entreprenörskapsrisk har i den här studien delats upp i finansiell risk och personlig risk. Studien använder ett kvalitativt tillvägagångssätt för att utveckla det teoretiska ramverk som finns för crowdfunding och entreprenörskapsrisk. Extensiva intervjuer genomfördes med sex entreprenörer som har använt sig av andelsbaserad crowdfunding vid ett, eller flera, tillfällen under uppstartsperioden och har startat upp i Sverige. Studiens resultat visar att andelsbaserad crowdfunding minskar den finansiella risken hos entreprenörer men att den personliga risken består. Dock går det att argumentera för utifrån studiens resultat att aspekten “rädsla för att misslyckas” som är en del av den personliga risken minskas indirekt i och med att den finansiella risken minskar.