When a country faces a decline in business activity, companies have to struggle to gain external capital. It is even more important for small enterprises to get capital, as they normally do not have enough collateral to receive traditional bank loans. In Bangladesh, Grameen Bank started with micro credit programs in the early 90’s, that included small capital loans and leasing of machines. Nowadays these micro credit programs have developed to function even in industrialized countries. In Sweden ALMI företagspartner, wich is a public utility, has started to give small loans (up to 250 000 SEK) to companies that does not qualify for traditional bank loan terms.  With reference to the above presented issues, we will in this paper discus show the Swedish view on microloans have developed over the years and what terms and conditions companies need to fulfill to receive this type of loan. Furthermore the paper will display other sources of funding for small enterprises that are in need of capital. The study showed that there are several elements that affect a company's credit rating when applying for external capital. However there are many different sources of funding, with advantages and disadvantages that a small enterprise can turn to. The result of this paper is firstly that a recession affects small enterprises in many ways, especially when it comes to bank loans. Secondly it shows that the number of loan applications to ALMI företagspartner has increased drastically. To sum up; Small enterprises always struggle to obtain external capital when they faces economic problems or just wants to expand its operations.

<p>The purpose was to create differentiation concepts due to the upcoming deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. Apart from the theory, the study is based on interviews with pharmacy customers and experiences from former pharmacy market deregulations in some of the other Scandinavian countries. The result shows that a differentiation concept that could work in a shorter perspective is a low service quality but with lower prices and a unique location. In a longer perspective it seems like the concept should change to a more service orientated differentiation concept with a variation of high quality services to gain competitive advantage.</p>

During the first decade of the 21st century, there has been a shift in the view of what role regions should play in the creation of growth. From being governed from a national level more and more of the responsibility of creating growth is being transferred to a regional level. One example of this development has been the Regional Growth Program (RGP), which were implemented in all regions in Sweden during the period 2004 to 2007. This dissertation studies the RGP in the county of Västmanland, where a number of actors within the program have been interviewed as well as meetings within the program have been monitored. The interviews have been analyzed through a phenomenological oriented method which has resulted in six empirical themes. They consist of the following themes: region, growth, entrepreneurship, cooperation and competition, results, and talk and action. The last theme which concerns talk and action is being examined more thoroughly through the observations of meetings in the RGP and interviews with central actors. This theme is viewed as the most central and essential theme of the study. The dominating view of the central actors is that there is “too much talk and too little action” in the RGP   In the latter part of the dissertation the theme of talk and action is examined further using a organizational perspective. The RGP is organized in so called “partnerships”, where the differences become very clear when compared to organization in a more traditional form. In traditional organizations, output can be observed as manufactured units or the value created in services performed. From such a perspective, consensus, efficiency and action – becomes the rational to strive for to maximize the effectiveness. Such a traditional view of organization is less useful for RGP – but is still in use since they are the dominant perspectives on how we value “good” organizing. In the case of the RGP the partnership have being assigned to cooperate and find new, better ways to stimulate the regional growth. The success of the partnership is still measured by quantitative indicators, which is not very logical since it is almost impossible to see if the partnership has had anything to do with affecting these indicators.   With the support of theories from Brunsson (2006) I therefore propose the “talk organization” as an alternative to the “action organization” – and also see the potential of redefining the partnership as a form of such a talk organization. The advantages of such an approach could be to view the talking as an important prerequisite to potential action, and furthermore we can revalue the importance of creating talk opportunities to occur in such partnerships. This creates a view full of conflicts in relating to the traditional view of organization that advocates consensus and order – but in the supposedly creative talking partnerships the issue may be to uphold conflict, and a wide range of different views  to be able to create something new. The dissertation has a theoretical focus that highlights the connection, but also contradictions, between the structural and symbolic in organizing and also how it may affect the potential for development and change. / Under 2000-talets inledning har synen på regionernas roll i skapandet av tillväxt ändrats. Från att ha styrts från nationell nivå fördelas nu ansvaret ner på regional nivå. Bland annat manifesteras detta i de regionala tillväxtprogram (RTP) som sjösattes 2004 som ett uppdrag från regeringen till Sveriges regioner och län. Uppdraget handlar om att regionala aktörer ska organisera sig bättre för att stimulera tillväxten. Denna avhandling studerar arbetet i Västmanlands län under programperioden 2004-2007 och där ett antal av programmets aktörer intervjuats och programmets möten följts via observationer. Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenologiskt orienterad metod och gett upphov till ett antal empiriska huvudteman som handlar om region, tillväxt, entreprenörskap, samverkan och konkurrens, resultat, samt prat och handling. Det sista temat om prat och handling undersöks djupare genom att studera möten i RTP som arenor för detta prat och kan ses som något av ett överordnat och essentiellt tema i avhandlingen. Den dominerande bilden från aktörerna tycks vara ett intryck av ”för mycket prat och för lite handling” i RTP. I avhandlingens senare del fortsätter analysen om prat och handling utifrån ett organiseringsperspektiv. RTP organiseras i så kallade "partnerskap" där skillnaderna blir mycket tydliga mot organisering i en mer traditionell form. I traditionella organisationer består oftast output av kvantifierbara enheter, alternativt värdeskapande handling i tjänster. Då blir ordning, reda, samsyn och framför allt handling det rationella och centrala att sträva efter för att maximera effektiviteten. I den organisering som studerats i RTP passar de traditionella perspektiven mindre bra - men används ändå eftersom de är de förhärskande synsätten på hur vi värderar "bra" organisering. I fallet med RTP har det regionala partnerskapet fått i uppgift att samverka och finna nya, bättre arbetssätt för att öka den regionala tillväxten. Man mäter sedan partnerskapets framgång i traditionella kvantitativa mätetal, vilket är svårt på många sätt, men kanske framförallt för att man har problem att se huruvida partnerskapet i sig ligger bakom en förändring av indikatorerna.   Här tar jag stöd av Brunsson (2006) och lanserar "prat"-organisationen som ett alternativ till "handlings"-organisationen, och ser även möjligheten att omdefiniera partnerskapet till ett "pratnerskap". Fördelarna med detta är att vi då se på vissa delar av organisering på ett nytt sätt - där det så kallade pratet kan ses som en förutsättning för potentiell handling, och där vissa organisationer kanske bör värderas efter förmåga att skapa prat och arenor för detta prat. Detta ger ett konfliktfullt förhållande till den klassiska synen som förespråkar konsensus, ordning och samsyn – medan det kreativa pratnerskapet går ut på att upprätthålla en mångfald av synsätt och dissensus för att kunna skapa något nytt. Avhandlingen har ett teoretiskt fokus som belyser kopplingen, men även motsättningen, mellan det strukturella och det symboliska i organisationsvärlden, samt hur det påverkar möjligheter till förändrings- och utvecklingsarbete. / Interaktiv kunskapsutveckling i de regionala tillväxtprogrammen - entreprenörskap, innovation och drivkrafter för hållbar utveckling i fokus, 2004-2007

Aim: The aim of the study is to describe how social entrepreneurs' establishment process and then identify the challenges and factors that social entrepreneurs should take into account when establishing abroad and what resources that have been used to tackle the various challenges. Research questions: How do social entrepreneurs establish operations abroad? What factors are important to consider for social entrepreneurs when establishing abroad? Witch resources can be used by social entrepreneurs to tackle the challenges that comes along when establishing abroad? Method: This is a case study and is investigating the case with social entrepreneurs' establishment process of the non-profit organization Happier Children in Morocco. Introspective method and qualitative research strategy were used to gather the empirical material. The study is based on an inductive approach. The study's choice of respondents consists of Swedish social entrepreneurs who established an orphanage in Morocco. Theory: The theories used in this study are Barriers during establishment abroad and Resources used during establishment abroad. Conclusions and results: This study showed that social entrepreneurs established a business/ projects in Morocco by first having a preparatory work. The preparatory work included planning, material collection and procurement, information retrieval, administrative applications and the establishment of a new wider network. Thereafter, the social entrepreneurs established their projects in Morocco. The periods for the social entrepreneur’s establishment process of the various projects and programs varied between three months to two years. During the establishment process of Happier Children, all of the social entrepreneurs experienced various challenges. These challenges caused stress, frustration, disappointment, lack of trust and cooperation, limited information availability and constant 7 barriers. It is therefore important that social entrepreneurs when establishing abroad should take into account factors such as differences in language, culture, business ethics, administrative support, the occurrence of corruption, inadequate access to information and the importance of a broad network and social capital

Titel: Inkubering - Räkmacka till entreprenörskap? En studie om stödfunktioner och processer för att främja akademisk entreprenörskap. Nivå: Kandidatuppsats inom innovationsteknik Institution: Mälardalens högskola, akademin för innovation, design och teknik Uppdragsgivare: Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, Kungliga tekniska högskolan och Uppsala Drivhus Författarna: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus Handledare: Erik Lindhult Examinator: Tomas Backström Datum: 2017-06-02     Syfte: Syftet med den föreliggande studien är att undersöka stödfunktioner som erbjuds vid högre lärosäten för att realisera idéer och främja akademiskt entreprenörskap. Resultatet avser även att bidra till den generella vetenskapliga diskussionen kring inkubationsprocesser genom att genomföra en aktionsforskning.   Frågeställningar: Utifrån vilka teorier och processer är högre lärosätens inkubationer utformade ifrån? Vilka faktiska stödfunktioner finns och existerar det en diskrepans mellan teori och praktik?   Metod: Metoden som användes i den föreliggande studien hade en abduktiv ansats med en operativ kvalitativ förstudie och en sekundär aktionsforskningsstudie för att undersöka studieobjektet. Den operativa förstudien innefatta semistrukturerade intervjuer med en öppen dialog och den sekundära aktionsforskningsstudien innebar att författarna provade en del av en inkubationsprocess.    Nyckelord: Affärsutveckling, Entreprenörskap, Inkubator, Inkubationsprocess, Innovationsprocess,Stödfunktioner / Title: A study on support functions and processes to promote academic entrepreneurship. Grade: Bachelor degree in innovation technology Department: Mälardalens Högskola, academy for innovation, design and technology Employer:Inkubatorer i Mälarregionen, IdéLab, KTH och Uppsala Drivhus Authors: Daniela P. Källström och Sofia Wrenéus   Supervisor: Erik Lindhult Date: 2017-06-02     Purpose: The aim of the present study is to investigate support functions offered at higher education institutions to realize ideas and promote academic entrepreneurship. Research Questions: From which theories and processes are the higher education institutions incubations designed? What are the actual support functions and does there exist discrepancies between theory and practice?   Method: The method used in the present study had an abductive approach with an operational qualitative study and a secondary action research study to study the study object. The operational preliminary study includes semistructured interviews with an open dialogue and the secondary action research study meant that the authors tried a part of an incubation process.   Keywords: Business development, Inkubator, Inkubator processes,Innovation processes,Entrepreneur

Denna uppsats undersöker strategier vid marknadsinträde för startups och vilka resultat det ger i olika delar av processen. Teoridelen fokuserar på strategin effektualitet som lyfter vikten av relationer, flexibilitet och experimentering. Detta i kontrast till strategin kausalitet som baseras på teorier som importerats från ekonomiska teorier med linjärt förvalda mål som är utformade för etablerade marknader. En multipel fallstudie har utförts på två svenska tech-startups i Stockholmsområdet där grundarna har intervjuats. Resultatet visar att de studerade startups har dragit nytta av att använda en effektuellt strategi, därmed finns det implikationer att denna strategi är fördelaktig att använda för vissa typer av företag. Strategin är fördelaktig på grund av att den förespråkar fokus på samarbeten som leder till utveckling av värdefull kunskap som i sin tur ger konkurrensfördelar samt ökar sannolikheten för att skapa en unik produkt som det finns efterfrågan på. Resultatet visar även att kausalitet och effektualitet samverkar med varandra och därmed är inte kausalitet oviktigt för startups. Det gäller att ha rätt balans beroende på var i utvecklingen startupen befinner sig och hur branschen ser ut. Implikationer givet resultatet antyder att nystartade företag kan dra nytta av denna insikt för att öka sin chans att överleva på marknaden. Det bör också belysas en bredare syn på marknader på de kurser som lär ut entreprenörskap.

Konsten att starta ett företag - en kvalitativ studie av nyföretagares upplevelser av redovisnings- och skatteregler. Sedan 2004 har BFN arbetat med att utveckla fyra nya regelverk som ska göra redovisningsreglerna lättare att överblicka. Samtidigt arbetas det både nationellt och lokalt för att främja nyföretagande och ekonomisk tillväxt, men både forskningen och litteraturen visar att administrativ börda och komplicerade regler utgör hinder för entreprenörskap. Många vill alltså se fler nya företag samtidigt som forskningen visar att det finns problem på vägen dit. Med denna bakgrund undersöktes om nyföretagare upplever några svårigheter med de svenska redovisnings- och skattereglerna, och om det finns ett informationsgap mellan dem och myndigheter som skulle kunna minskas. Syftet var att undersöka om nyföretagare upplever några svårigheter med redovisnings- och skatteregler, och om det finns ett informationsgap var syftet att ge ett förslag på hur det skulle kunna minskas. De avgränsningar som gjordes var att endast företagare som startat sitt första företag under 2016 eller 2017 med säte i Örnsköldsviks kommun fick ingå i studien. En respondent var dock ett undantag från detta då hon ännu inte har startat sitt företag. Problemet undersöktes med en kvalitativ metod, vilket utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla nyföretagare som tillfrågats tycker att redovisnings- och skattereglerna är svåra att få koll på, och samtliga anser att det är säkrast att överlåta sin bokföring till någon som kan det. En gemensam faktor som påvisade stor skillnad i nyföretagarnas upplevelser var om de hade någon företagare i deras närhet som de kunde rådfråga. De som inte hade det beskrev sina upplevelser övergripligt som svåra, medan de som kände en företagare beskrev dem med mer positiva ordalag. Av studien framkom det också att nyföretagarna upplevt även andra problem under uppstarten, där särskilt en respondent var kritisk till stödinsatserna från Nyföretagarcentrum, Almi och Arbetsförmedlingen.

Under min sista VFU på lärarutbildningen kom jag för första gången i kontakt medentreprenöriellt lärande. Detta pedagogiska förhållningssätt väckte ett intresse, och fick mig att fundera över hur lärare förhåller sig till detta ur ett slöjdperspektiv. Syftet med arbetet blir därmed att ge en inblick hur slöjdlärare i högstadiet förhåller sig till entreprenöriellt lärande, hur man kan inkludera detta i undervisningen, och slutligen om det skulle kunna påverka slöjden som ämne. Denna studie baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fyra olika slöjdlärare. Den teori som har använts är Lars Lindströms modell kring estetiska lärprocesser. Resultatet av studien visade på att lärarna överlag var positiva till förhållningssättet, men att det råder viss osäkerhet kring entreprenöriellt lärande. Däremot var de överens att företagsam undervisning bör ha en koppling till verkligheten och samhället. Resultatet visar även hur lärare kan tänka sig att inkludera detta i undervisning och att det finns en förhoppning att entreprenörskap kan höja ämnets status, men även en farhåga att det kan påverka ämnesinnehållet.

Det har länge talats om den mytomspunna entreprenören men i dagens samhälle har detutvecklats ett nytt fenomen; influencern. Vem är denna person och kan det finnas enkoppling gentemot den väl omtalade entreprenören? Genom en kvalitativ studie vill vi ökaförståelsen kring influencern såväl som entreprenören. Med hjälp av teori och empiri harmaterial samlats in som kan leda oss framåt i sökningen efter eventuella kopplingar mellanbegreppen. Vid undersökning av de tre olika ämnesområdena definition, funktion ocheffekt kan likheter urskiljas som därmed stödjer vår idé om en möjlig koppling mellaninfluencern och entreprenören.

Den svenska app- industrin befinner sig i ett skede där flera framgångsrika appföretagutvecklas. Det flesta av appföretagen klassar sig som born globals även fast de intealltid innehar marknadsandelar utanför Sverige men där deras tekniska grund tillåter deatt ha en global marknadsnärvaro. Men att göra dess marknadsnärvaro till enmarknadsandel är en process som kräver mycket mer än att bara kalla sig för bornglobal. Entreprenörer måste fylla en stor roll när det kommer till att skapa dessamarknadsandelar, där entreprenören även måste ta viktiga beslut i bland annat valet avinvesterare eller riskkapitalister, vilket kan bidra till att öka chansen för appföretagenatt bli framgångsrika globalt.Den teoretiska referensramen som används för att komma underfund med problemethar huvudsakligen varit, born global teorin, Nätverksperspektivet och InternationelltEntreprenörskaps teori. Där man även kan hitta underrubriker under några teorier.I analysen har vi analyserar vår teoretiska referensram med det empiriska insamladedata för att tillsammans kunna få en slutgiltig analys genom att kombinera teorin,empirin och våra egna tankar.Vi har kunnat dra slutsatsen att det är viktigt för Svenska appföretag att knyta till siginvesterare och riskkapitalister med kunskap och nätverk för att kunna lyckasinternationellt. Men där även relationen med investerarna är otroligt viktig för attkomma åt dessa nätverk och resurser.