Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur nystartade företag etablerar sig på marknaden genom att använda andra marknadsföringsstrategier än traditionell marknadsföring. Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ ansats med tillämpning av en semistrukturerad intervjumall. Den kvalitativa ansatsen var genom insamling av data via intervju med 13 olika företag. Teori: Den teoretiska referensramen innehåller en analys utifrån tidigare studier med teorierna: Marknadsförings mix, Entreprenöriell marknadsföring, Effectuation samt olika metoder inom den icketraditionella marknadsföringen som Sociala nätverk, mun-till-mun metoden och internetmarknadsföring. Empirin: Empiridata består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 olika nystartade företag. Det förekommer även kvantitativ ansats i from av presentationen av data i empirin. Slutsats: Resultatet påvisar att de sociala omständigheter är den gemensamma nämnaren till hur nystartade företag använder sig av marknadsföring trots förändringar i tillvägagångssätten. Det förekommer fortfarande användning av traditionell media i form av PR eller tv-reklam för att genera större resurser. Resultatet visar även att det kan krävas en stormarknadsföringsbudget för att kunna etablera sig på marknaden mycket snabbare, trots icke-traditionell marknadsförings kostnadseffektivitet och träffsäkerhet i jämförelse till traditionella metoder.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger uppfattar entreprenöriellt lärande i grundskola och fritidshem.  Anledningen till att vi valt att forska kring pedagogers uppfattningar och erfarenheter om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, som också är vårt syfte med studien, är att vi läst i styrdokument att det är viktigt att arbeta med entreprenöriella förmågor i skolan men inte erfarit hur ett sådant arbete kan se ut eller märkt av att andra skolor arbetar med det. Med hjälp av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi därför samlat in datainformation om pedagogers erfarenheter och upplevelser kring entreprenöriellt lärande i skola och fritidshem. Vi genomförde parintervjuer för att värdera den sociala interaktionen vi märkte under en pilotintervju, samt att pedagogerna skulle kunna hjälpas åt med att berätta om deras upplevelser och erfarenheter kring entreprenöriellt lärande. Resultatet visar på att pedagogerna delar samma uppfattningar om vad begreppet innebär, nämligen att det är svårdefinierat samt att det handlar om andra förmågor och kompetenser än vad de vanliga skolämnena kräver, även fast arbetet ser olika ut på olika skolor och fritidshem. Samtliga pedagoger tycker även att detta är viktigt att arbeta med trots att det finns många saker runtomkring som påverkar arbetet med entreprenöriellt lärande, som till exempel tidsbrist, brist på kunskap om begreppet samt att många utav de skolor som pedagogerna arbetar på har bestämt att pedagogerna ska gå olika fortbildningar för att utveckla verksamheten på olika sätt. Något som vi har kommit fram till under studiens gång är att skolans roll inte endast är att utveckla elevernas kunskaper inom de olika ämnena, utan skolan har även i uppgift att förbereda eleverna inför livet efter skolan som ansvarsfulla medborgare, att lära för livet.

The aim for this study is to identify and analyze general trends, logics, and structures within the Swedish education system, and whether these are consistent with society's growing need for creative individuals. Furthermore, this study aims to identify possible tensions, paradoxes, and challenges regarding the role and function of creativity in relation to education. The aims have been approached by a problem-oriented method, based on a literature review as well as semi-structured interviews with key representatives of the Swedish education system. Overall the study has captured an international and national movement, where creativity in education on the basis of socio-economic, political, institutional, and individual embossed perspectives, has come to be a high priority. This development is based on a critique of today's knowledge-oriented education system, which is no longer considered compatible with today's society. The study has identified multidimensional barriers and opportunities for creativity in late modern education systems, and furthermore recognized creativity in education systems as an important aspect in how to address contemporary and future societal challenges.

Med teknologins ständiga framsteg har det uppkommit nya distributions- och produktionsmöjligheter vilket resulterat i en förändring i strukturen inom musikindustrin. Nya inkomstkällor har identifierats, och musikskapare kan agera mer självständigt än tidigare tack vare portabla inspelningsprogram och digitala plattformar såsom Spotify och Soundcloud. Den förändrade strukturen har fått som följd att relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats.   Syftet med denna studie är att granska hur oetablerade musikskapares relation till musikbolag har förändrats, sett till den teknologiska förändringsprocess som skett. Detta för att skapa en djupare förståelse för fenomenet såväl som det musikindustriella landskapet. För att uppnå detta syfte har vi arbetat utifrån följande forskningsfråga: Hur har oetablerade musikskapares relation till musikbolag förändrats, sett till den teknologiska utveckling som skett? Studien bygger på en induktiv ansats där vi utgår från den insamlade empirin för att bilda oss en uppfattning om det studerade fenomenet och utifrån detta skapa en teoretisk förankring. Empirin består till stor del av sju semistrukturerade intervjuer med såväl musikskapare i den inledande fasen av sin karriär som en aktör aktiv inom musikbolag. För att styrka denna empiri har vi valt att komplettera med sekundärdata, både kvalitativ i form av artiklar och akademiska studier, men även kvantitativ i form av statistiskt underlag från branschorganisationer, såsom IFPI och Musiksverige. Denna studies slutsats tyder på ett begynnande mönster kring hur relationen mellan musikskapare och musikbolag har förändrats. Studien ämnar inte att generalisera eller konkretisera fenomenet utan att, genom materialet vi samlat in, diskutera fenomenet utifrån flertalet faktorer. Vi har i arbetet bland annat tagit upp entreprenörskap, ökad individuell kunskap, samt en ökad mängd musikskapare som bidragit till större konkurrens. Den ökade konkurrensen har bidragit till ett svårläst industriellt landskap där det nu finns en mängd verktyg att använda, men det garanterar inte en ökad chans till att ta sig igenom “bruset”. / The constant progress of technology, along with the new distribution and production opportunities that has appeared, has resulted in a structural change in the music industry. New sources of income has been identified to allow music creators to act more independent than before, as a result of portable recording software and digital platforms, such as Spotify and Soundcloud. Thus, the structural changes has led to modifications in the relationship between music creators and music companies. The intention of this study is to examine how music creators relationship to music companies have changed, during the initial phase of the music creators career, in terms of the technological transformation that has occurred. This is to create a deeper understanding of the music industrial landscape. To achieve this purpose, we have been working with the research question stated below: How has music creators relationship to music companies changed, in the initial phase of the music creators career and in terms of the technological transformation that has occurred? The study is based on an inductive approach, as our starting point is in the empirical field, in order to create a perception of the studied phenomenon and establish it theoretically. The empirical data largely consist of seven semi-structured interviews with music creators in the initial phase of their career, as well as an representative of the music companies. To further strengthen the data, we have chosen to complement it with secondary data. These come in the forms of qualitative data, such as articles and academic studies, as well as quantitative data, such as statistics from industry associations as IFPI and Musiksverige. The results of this study indicates an incipient pattern regarding the changed relationship between music creators and music companies. The aim of this study is not to generalize or concretize the phenomenon, but to, through the gathered material, discuss the phenomenon based on a plurality of factors. In the study, we have addressed topics such as entrepreneurship, an increase in individual knowledge as well as an increase in music creators, which has contributed to a growing competitive market. The increase in competition has resulted in a landscape that is more difficult to read, where there’s now an immense amount of tools to use, but no guarantee for breaking through the spectrum.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.

För nyuppstartade företag är resurserna ofta små. Brist på kunskap och stöd gör att entreprenörer har många hinder för att lyckas etablera sig. Lyckligtvis finns det stöd från företagsinkubatorer och företagscoacher som har gjort resan förut och sitter på mycket erfarenhet. Förutom sin expertis kan de hjälpa till med stöd i processen för etablering och öka företagets legitimitet mot externa aktörer. Studiens syfte är att undersöka hur dessa rådgivare/mentorer främjar unga företags etablering. Denna fallstudie har därför undersökt två företag inom en framgångsrik företagsinkubator som använder affärscoacher för att hjälpa entreprenörer att överkomma hinder för etablering. Detta genom att kombinera tidigare studier av etableringsprocessen med teorier om kunskap och mentorskap. Entreprenörerna har redogjort för att dessa coacher varit bärande i kritiska situationer, hjälpt dem att själva utveckla essentiella förmågor för företagande och bidragit med stöd under programmets gång. Tilläggningsvis, är detta en uppsats som inte endast studerar etableringsprocessen, utan också vad som främjar den.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

Det finns en rad varierande affärsmodeller, vilka en entreprenör med mål att starta egen verksamhet, kan följa. Dock kan det vara svårt för denne att finna rätt alternativ, samt veta tillvägagångssättet i användandet av sådana affärsmodeller. I denna uppsats berörs ämnet affärsmodeller med utgångspunkt kring entreprenörskap och utifrån perspektiv av framgång samt hållbar utveckling. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger i utformandet av en, likt författarna kallar det, alternativ affärsmodell. Begreppet alternativ syftar här till de affärsmodeller, vilka utformats unikt efter ett företags verksamhet och egna värderingar. Visst kan alla företags affärsmodeller anses alternativa, eller unika, dock menar författarna använda begreppet alternativ åt de affärsmodeller vilka från start haft syfte att vara anpassade helt utefter verksamhetens unika förutsättningar. I dessa alternativa affärsmodeller har alltså olika perspektiv ur andra standardiserade affärsmodeller kombinerats utifrån egna mål och visioner. Anledningen till att kalla affärsmodellen alternativ ger förhoppningsvis ett avdramatiserat förhållningssätt till affärsmodeller, speciellt i nystartade företag. För att styrka uppsatsens diskussion har en empirisk undersökning i form av tre kvalitativa intervjuer utförts. Två av dessa är utförda på mindre textila företag vilka inte, enligt deras egen mening, följer någon affärsmodell i verksamheten. Den tredje intervjun är med en universitetslektor på Textilhögskolan i Borås med uppfattningen att affärsmodeller bör användas på ett eller annat sätt inom en entreprenöriell verksamhet. Dessa intervjuer har vidare använts för en utveckling av det nystartade företaget Omkring affärsmodell. Under den teoretiska referensramen har information valts ut med hänsyn till berörda ämnen för att få svar på syfte och frågeställningar. En resultatdiskussion sammankopplar sedan dessa ämnen utifrån empirin och teorin. Här syftar författarna ge förslag på användning av affärsmodeller för nystartade företag och ge definitioner av entreprenörskap, framgång samt hållbar utveckling. I uppsatsens slutsats presenteras hur en affärsmodell kan anpassas efter entreprenörens visioner. En koppling mellan framgång och hållbar utveckling dras även, och perspektivet av framgång definieras i form av entreprenörens självförverkligande. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Att genomföra en affärsidé i praktiken, det är i korthet vad denna uppsats avhandlar. Syftet är att undersöka processen med att starta upp ett mindre företag från grunden. Från vision till förverkligande. Det finns många aspekter att ta i beaktande innan man går från idé fas till verklighet. Kärnan i entreprenörskapet måste vara en produkt eller tjänst som konsumenten är villig att betala för. Därefter bör en affärsmodell och budget tas fram. Sist men inte minst krävs en plan för hur man ska marknadsföra sig, som nytt företag, för att hitta en stark position på den befintliga marknaden. Dessa olika delar beskrivs ingående i denna uppsats. Här återges hur de olika momenten kan se ut i teorin kombinerat med praktiska exempel från uppstarten av webbshopen Garage. På så sätt kan teoretiska perspektiv ställas mot exempel från ett praktiskt utförande. Den egna forskningen har besått i att starta upp webbshopen Garage från grunden, som säljer kläder och accessoarer för tjejer. Om ett nytt företag eller projekt blir framgångsrikt eller ej, beror sannolikt mycket på genomförandet, av idén. Det fordras en stark tro på affärsidén, en ekonomisk plan som stödjer genomförandet samt en vision om hur man ska profilera sig. Dessa delar kommer att redovisas i form av en handlingsplan för Garage. Det slutliga resultatet presenteras i form av bilder från Garage look book fotografering, logotypen som tagits fram, en affärsplan samt den färdigställda webbshopen. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap