This dissertation relates and analysis the development of the Swedish mobile telephone industry from 1950-98. Based on a research of entrepreneurial theories three forms of entrepreneurship are formulated, the individual as entrepreneur, the company as entrepreneur, and the network as entrepreneur. The mobile telephone industry is seen as a technological system incorporating a broad spectrum of participants, and the account analysis how the entrepreneurs carry out different types of innovations. It starts out as a technical project, with market related innovations becoming a greater force in the final phase. The source of entrepreneurship varies over time and the individual plays a significant role early on while the network becomes of a greater importance as the system develops. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.I och med en ökad konkurrens på den globala marknaden blir företagande allt viktigare för länders ekonomiska situation. Så är fallet även i Sverige där entreprenörskapet är bekymrande lågt trots goda förutsättningar. Följaktligen har entreprenörskapet blivit ett omdiskuterat ämne bland forskare såväl som politiker vilka nu strävar efter att stimulera nyföretagande och stödjer hjälpande entreprenörsorganisationer samt andra insatser. Utifrån detta vänder sig uppsatsen mot personer som varit på vägledning hos en av dessa organisationer; Drivhuset i Uppsala. Studiens målsättning har varit att skapa en förståelse för studenters perspektiv på entreprenörskap med fokus på deras uppfattning om drivkrafter samt hinder mot entreprenörskap. Studiens tvåfaldiga syfte är således att undersöka om de drivkrafter och hinder, som unga entreprenörer förväntar sig att påverkas av, motsvarar de senare faktiskt upplevda. Därtill ämnar studien ta reda på huruvida drivkrafter och förväntade hinder skiljer sig åt mellan entreprenörer och entreprenörsaspiranter. Detta görs genom att genomföra telefonintervjuer med 40 personer, varvid hälften har fullföljt den entreprenöriella processen medan resterande stannat i dess början. Genom en sammanställning samt jämförelse av svaren mellan de båda urvalsgrupperna har försök gjorts att utläsa eventuella mellan dessa.Resultaten tyder på att respondenternas primära drivkrafter för entreprenörskap är självförverkligande, självständighet samt möjlighet till ekonomisk ersättning. De huvudsakliga hinder som upplevs av respondenterna är rädsla för att erfarenheten av marknadssituationen är alltför begränsad, byråkratiska svårigheter samt finansiella risker. Dock kan en diskrepans urskiljas mellan entreprenörernas förväntningar och deras upplevda erfarenheter efter företagsstarten. Resultaten indikerar att vare sig byråkratin eller marknadserfarenheten utgjorde ett så stort problem som väntat.

Studiens resultat tyder på att konstnären har bäst förutsättningar till lyckad etablering genom nätverk och goda relationer med aktörer både inom- och utanför branschen. Anledningen till detta är vikten av självständigt arbete, tillsammans med beroendeförhållandet till kunden, där komplexiteten kring vad den konstnärliga produkten egentligen är, och skapandeprocessen bakom denna, utgör annorlunda förutsättningar för en transaktion. Av studiens resultat kan även tolkas att dessa nätverk till stor del synliggörs genom konststudier på högre nivå, där lärare och mentorer spelar en central roll. Vidare klargörs att konstnären ej trivs i att inta rollen som entreprenör, då detta tar fokus från skapandeprocessen.

Vad är det, som gör så att en vara blir synonymt med en hel varugrupp, som exempelvis Lypsyl för läppcerat? Vilka bakomliggande faktorer är det som är verksamma för att en teknologi fullständig konkurrerar ut en annan, såsom VHS gjorde med BetaMax? Dessa frågor kring hur teknologisk utveckling sker och i många fall skapar förutsättningar för en standard på marknaden undersöker författarna Bik och Bodin i kandidatuppsatsen Innovationsimplementering – Att sätta en standard. Genom att studera utvecklingsprocessen för det elektroniska faktureringsformatet Svefakturan och dess väg till att bli det dominerande formatet inom e-fakturering i Sverige visar författarna på vilka faktorer som bör ses som särskilt viktiga. En fallstudie som inte enbart belyser viktiga fenomen i och kring problemområdet utan även är högst aktuellt. Då samtliga svenska myndigheter genom ett obligatorium av riksdagen måste sköta alla sina faktureringar elektroniskt, senast den första juli 2008. Utgångspunkten i studien har varit deduktiv, varför teoretiseranden inom problemområdet har fungerat, som undersökningens utgångspunkt. Den teroetiska referensaramen utgjordes till stor del av dominant design modellen, som visar på ett visst evolutionärt synsätt gällande teknologisk utveckling. Detta tillsammans med teoretiseranden kring standarder och dess natur. Författarnas slutsats, i likhethet med tidigare studier, visar på att en rad olika faktorer bör ses som verksamma då en vara utvecklas till den marknadsdominerande. Flertalet av dessa, påvisade faktorer, såsom ex. bakomliggande aktörer och grad av öppenhet, anses dock samtliga kretsa kring frågan om teknikens spridning. Vilken kan ses som en självförstärkande process, då en tekniks attraktion oftast ökar i takt med dess utbredning.

Många lokalsamhällen har problem med att skapa den nödvändiga förnyelsen för att samhället skall fortsätta att leva och utvecklas. Ett alternativ är att låta dessa lokalsamhällen somna in på ett naturligt sätt. Ett annat är att försöka stimulera det lokala entreprenörskapet så att det nödvändiga flödet av kontinuerlig återskapande och förnyelse uppstår igen. Under 2000-2003 arbetade jag som projektledare för ett lokalt utvecklingsprojekt i Hamrångebygden som ligger 3-5 mil norr om centrala Gävle. Där är denna problematik av central betydelse. Geografiskt ligger Hamrångebygden vackert inramat mellan Bottenhavskusten med dess skärgård och den stora gränsskogen mellan Gästrikland och Hälsingland - Ödmården. Bland de 3600 invånarna är den lokala identiteten stark och bygden har varit kontinuerligt bebodd sedan åtminstone 600-talet. Hamrånge Sockenbildning är från början av 1300-talet och rötterna i bondesamhället finns kvar, även om få arbetar heltid på sin gård numera. Hamrångebygden domineras av en brukskultur. Stora Enso med sitt pappersbruk och sågverk har sammanlagt cirka 500 anställda och är bygdens enda riktigt stora privata arbetsgivare. Sågverket anlades 1867 och pappersbruket 1925. I övrigt finns det cirka 120 aktiva småföretag i Hamrångebygden, från deltidsföretag till vägrestaurangen Hakke Gård med cirka 30 årsanställda. Den offentliga sektorn är även en betydelsefull arbetsgivare i bygden. Hamrångebygden är ett samlingsnamn för några större och mindre orter och byar där relationerna mellan de olika delarna i bygden pendlar mellan samarbete, likgiltighet och rivalitet. Ett rikt föreningsliv medför ett väl utbyggt socialt nätverk som binder samman olika intressen och bygden i sej. Det var en av de viktigaste anledningarna till att Gävle kommun tillsammans med EU, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen satsade pengar i det lokala utvecklingsprojektet Affärsidé Hamrånge vilket jag varit projektledare för. Huvudprojektet omsatte tillsammans med sidoprojekt cirka 3 mkr under närmare tre år 2000-2003. Projektägare var Hamrånge Företagarförening tillsammans med Hamrångegruppen. Utgångspunkten i uppsatsarbetet har varit kulturen eftersom jag ser den som samhällsbyggandets moder. Vad jag kommit fram till är att ett långsiktigt utvecklingsarbete behöver ta avstamp i en entreprenörkultur som stimulerar och aktivt arbetar med konstant förnyelse av samhällets olika delar inom alla ekonomiska sektorer: marknad, offentlig ekonomi, ideell ekonom samt inom den social ekonomin. Entreprenörskap definierar jag som skapande av ny verksamhet och entreprenörkultur definieras som en omgivning som stöttar entreprenörer på ett aktivt och konstruktivt sätt. I uppsatsarbetet utvecklas en modell för hur entreprenörkulturer kan skapas. Det räcker inte med kulturarbete (t.ex. inspirations och attitydarbete) för att skapa en entreprenörkultur. Kulturarbete behöver kompletteras med såväl kapacitetsuppbyggande kompetensutveckling (t.ex. genom korta kurser och utbildning) liksom operativt stöd (t.ex. konsultinsatser och nätverk) under det kritiska uppbyggnadsskedet när företagsamma människor bygger upp sin entreprenöriella kapacitet. Långsiktighet är ytterligare en grundläggande förutsättning. Utan denna sammansatta utvecklingsansats riskerar utvecklingsarbetet att tappa hållbara resultat.

No description available.

Women who support themselves through self-employment are relatively low compared to men, in Sweden. Women make up around 30 percent of newly started enterprises. The Swedish government considers that the Swedish economical growth would increase if there were more companies. Through encouraging women to start enterprises to the same extent as men, Sweden can increase growth rate and create more employment. Despite all efforts being made, advances are not really reached. The ratio of businesswomen to businessmen has decreased in the past 20 years according to the Statistical Central Bureau. A previous survey showed that almost 60 percent of the students at the Swedish colleges would consider starting their own company. Despite that, there is a mapping by University of Economics and Business Administration in Jönköping and Stockholm that only 3, 5 percent of the university graduates really take on their self-owned enterprises. It is astonishing that so few proceed from thought to action. This study is limited to examine female students’ views of what motivates them to start up a business. The paper also takes notice of what changes that are needed be done to encourage new enterprise start-ups. The aims of the study are to give a deeper understanding of the female students’ situation by envisaging their thoughts on starting self-owned enterprises. And try to contribute with some research on female students and their relationship to self-owned enterprises. The basis of the empirical material consists of 40 questionnaires, two personal interviews and two e-mail interviews. The questionnaires where sent to Business Administration students at Södertörns University College, studying bachelor and master level courses during spring term 2007. The personal interviews and the e-mail interviews were conducted of complementive reasons to the study. On the basis of our empirical data and analysis we conclude that there are many different points of views of which the environment and individuals- have the biggest significance for motivation, being a source of information and guidance. The environment and the school must mediate a more positive attitude to entrepreneurship. This is adequate to make female students feel more motivated to start self-owned enterprises. The more female students can picture themselves as enterprisers, the bigger is the possibility to increase business activity/ business initiative. Nevertheless, it is in the end the woman’s own driving force, will, and courage to take risks that remains the decisive factors for starting a self-owned enterprise. / Det är relativt få kvinnor i Sverige som försörjer sig som företagare jämfört med män. Kvinnor utgör cirka 30 procent av nyföretagande. Den svenska regeringen anser att Sveriges ekonomiska tillväxt skulle öka om det förekom fler företag. Företagande är viktigt för att få en ökning av landets arbetsmarknad, vilket även skulle leda till en minskning av arbetslösheten. Det har under årens lopp alstrats ett intresse från samhällets sida till företagande bland kvinnor. Enligt statistiska centralbyrån har andelen kvinnor bland företagarna minskat under de senaste 20 åren. En tidigare undersökning gjord av Drivhuset, visade att närmare 60 procent av studenterna på landets högskolor kan tänka sig att starta företag. Trots det visar en kartläggning vid handelshögskolan i Jönköping och Stockholm att endast 3,5 procent av högskoleutbildade studenter verkligen satsar på eget företagande. Det är häpnadsväckande att det är så få som går från tanke till handling. Uppsatsens syfte är att skapa en större förståelse för de kvinnliga studenternas tankar kring att starta eget. Men vi hoppas även på att kunna bidra med en liten del till forskningen som berör kvinnliga studenter och företagande. Underlaget för det empiriska materialet utgörs av 40 enkäter, två personliga intervjuer och två intervjuer via e-post för att uppnå vårt syfte. Dessa enkäter skickades till studenter på Södertörns högskola som är planerade att slutföra påbyggnad och fördjupningskurser inom Företagsekonomi under våren 2007. Utifrån dessa utfördes två personliga intervjuer och två e-post intervjuer ï syfte att få en mer djupare förståelse. Utifrån vår empiri och analys har vi kommit fram till att det finns en mängd olika aspekter varav skolan, omgivningen och individerna har den största betydelsen för motivering, informationskälla och vägledning. För att fler kvinnliga studenter skall känna sig mer motiverade till att starta eget måste omgivningen förmedla en mer positiv attityd till entreprenörskap. Ju fler kvinnliga studenter som kan tänka sig att bli företagare, desto större är möjligheterna till ett ökat nyföretagande. Dock är det i slutändan kvinnornas egen drivkraft och att hon själv måste vilja, våga och riskera som förblir den avgörande delen i eget företagande.

Problemdiskussion: Entreprenörskap slår kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka både kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport från Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten låg i Sverige. Däremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, däribland entreprenörskapsstudenter. En undersökning av högutbildade studenter visar att studenten efter avslutade studier helst vill ha en anställning framför företagandet. Problemformulering: Vilka är de bakomliggande faktorerna till att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter sin examen? Syfte: att analysera entreprenörskapsstudenters entreprenöriella benägenhet. Teori: Det finns olika förklaringar till varför vissa individer tenderar att bli entreprenörer. Däremot har ingen enhetlig entreprenörskapsprofil kunnat fastställas. Vad forskare är eniga om är att den entreprenöriella benägenheten påverkas av etnisk bakgrund, ålder, uppväxt/familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet vilket är uppsatsens teoretiska referensram. Metod: Datainsamlingsmetoden som använts är postenkäter via e-mail där två enkäter har skickats ut till studenter som studerat på Entreprenörskapsprogrammet på Södertörns högskola. Den första enkäten skickades ut till de 56 studenter som tillhör den första urvalsgruppen. Den andra enkäten skickades ut till de 16 respondenter som valts ut subjektivt från den första urvalsgruppen. Syftet med Enkät 1 var att få kvantitativ kunskap om respondenternas sysselsättning för att vidare kunna särskilja de med eget företag och de med anställning och på så vis genomföra Enkät 2. Enkät 2 genomfördes med syfte att erhålla kvalitativ data om variablerna som återfinns i den teoretiska referensramen: etnicitet, ålder, uppväxt och familjebakgrund, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Resultat: Ett mönster kan urskiljas gällande den entreprenöriella benägenheten beroende på om respondenten har en anställning eller är egenföretagare. Den entreprenöriella benägenheten hos egenföretagarna är stor medan det varierar för de med anställning. Dessa kan delas upp i två olika grupper, där den ena gruppen och som i framtiden vill starta eget företag har högre entreprenöriell benägenhet än de som har en anställning och som inte vill starta eget företag. Slutsatser: Uppsatsen talar för att entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier i den utsträckning som önskas på grund av viss avsaknad av den entreprenöriella benägenheten. Dock har det visat sig att endast vissa delar av teorin om entreprenöriell benägenhet är bakomliggande faktorer till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier. Det tyder på att de bakomliggande faktorerna till varför entreprenörskapsstudenter inte väljer att starta eget företag efter avslutade studier är åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet. Åldern, utbildning och erfarenhet samt riskbenägenhet är relaterade till varandra. Utbildningen är inte tillräcklig vilket förklarar varför entreprenörskapsstudenter vill få större erfarenhet innan företagsetablering vilket förklarar varför riskbenägenheten är liten. Detta kan även relateras till åldern där större erfarenhet ökar chanserna till företagsetablering vilket ökar riskbenägenheten. / Problem description: Entrepreneurship is an important factor in the Swedish education system. Most of the Swedish universities and other high school educations have, since a number of years, courses and programs within the area of entrepreneurship. A report from Global Entrepreneurship Monitor shows a low activity of entrepreneurship in Sweden during 2005. In spite of that, there is a study showing an increasing interest for free enterprising during 2005 among younger persons. However, this case is not referring to high educated students including Entrepreneurship students. A study of high educated students shows a preference for employment rather than free enterprising after graduation. Problem formulation: What are the underlying factors that makes the students of Entrepreneurship deicide not to start private enterprises after graduation? Purpose: To analyse the inclination of Entrepreneurship students to start free enterprises. Theory: There are different explanations to why certain individuals become entrepreneurs, but no general profile has yet been established. What Scientists do agree on is that the capability of entrepreneurship depends on: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking, this is the theoretical reference for this report. Method: The collection of data has been performed through questionnaires sent by e-mail. Two types of questionnaires have been sent to previous students from the Entrepreneurship Program at Södertörns Högskola. Questionnarie number one was sent to 56 former students selected for the original group. The second questionnaire was sent to 16 of the respondents randomly selected from the first group. The purpose of questionnaire number one was to receive a quantitative knowledge about the professional occupation of the respondents, to be able to separate those running a company of their own from those employed. The result of the first questionnaire was the base of the second questionnaire. The purpose of questionnaire number two was to collect qualitative data about the variables in the theory references above: ethnical background, age, upbringing/family background, education, experiences and the tendency for risk taking. Result: There is a pattern showing the capability of entrepreneurship depending if the respondents are employed or running a company of their own. Those running a company are usually very competent in entrepreneurship while the compentence varies amongst those employed. These respondents can be devided into two groups where the group who wants to start a company in the future have a higher capability of entrepreneurship that those employed with no wish to start a company of their own. Conclusions: The conclusion of this report is that fewer of the Entrepreneurship students than expected choose to start a company of their own after graduation. The reason for this is lack of capability in entrepreneurship. The study shows that only some of the references of the theory about entrepreneur capability are the reason why students from entrepreneurship studies don’t start their own companies after graduation. The reasons why entrepreneurship students don’t choose to start their own businesses after graduation seems to be related to age, education, experience and tendencies of risk taking. All these criterias are related. The education is not relevant enough and that is an explanation why the entrepreneurship students wants to get more experience before they start a company and this is also an explanation why the tendency of risk taking is low. There is also a relation to age since a longer experience will increase the chance for a successful free enterprise and also increases the tendency to take risks.

How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society. / Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp av den kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs.

Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.