Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att få en förståelse för varför så olika länder båda har så lågt entreprenörskap. Jag har valt att avgränsa mig till data hämtade från GEM 2007. Metod: I detta arbete gör jag en jämförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundär data från en rapport från GEM 2007. I detta arbete har mitt förhållningssätt främst varit abduktivt. Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstår när man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. Länder tenderar att gå från en hög nivå av entreprenörskap till en låg nivå när man går från bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen när länder nått en avancerad nivå av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband så skiljer sig länder fortfarande mycket åt när det kommer till entreprenörskap och förändringarna verkar vara ihållande. Wennekers (a.a.) menar att detta snarare beror på kulturella skillnader än ekonomiska skillnader eftersom kulturella skillnader är relativt oföränderliga över tiden. Empiri: GEM står för Global Entrepreneurship Monitor och är ett not-for-profit akademiskt forsknings konsortium. Deras mål är att göra internationell forskning av hög kvalité om entreprenöriska aktiviteter i världen som kan nå en så bred publik som möjligt. GEMs studie är den största enskilda studie av entreprenörisk aktivitet i världen och startade 1999. I detta arbete har jag använt mig av data från GEMs rapport från 2007 som är det år då både Japan och Sverige var med senast. Resultat: I en jämförelse av Japan och Sverige så hittar jag en del likheter, men främst skillnader. Detta antyder att det inte finns några enkla svar på varför entreprenörskap är lågt i ett land. Resultatet av studien indikerar att de nationella experterna hade rätt när de gav statlig politik som främsta problemområde för Sverige och kultur och sociala normer för Japan. / Purpose: The purpose with this thesis has been to compare entrepreneurship in Sweden and in Japan. It has also been to get a wider understanding why two so different countries both have a low level of entrepreneurship compared to other countries. Since the subject is wide I have chosen to delimitate to data from GEM 2007. Methodology: In this thesis I have compared entrepreneurship in Sweden and in Japan. This I have done by obtaining secondary data from GEM’s report from 2007. My approach in this thesis has foremost been abductive.  Theoretical perspectives: Wennekers (2006) have studied the U-shape curve that occurs when you put entrepreneurship in relation to economic growth. Countries tend to go from a high level of entrepreneurship to a low level when they go from agricultural economy to an industrial economy. Then they tend to go up again when they reach a advanced level of economic development. However countries seem to differ when it comes to entrepreneurship despite this relation and the differences seems to be lasting. Wennekers (a.a.) believe that these differences has to do with cultural differences rather than economics differences since cultural differences are relatively immutable over time. Empirical foundation: GEM stands for Global Entrepreneurship Monitor and is a not-for-profit academic research consortium. Their goal is to make international research of high quality about entrepreneurial activity in the world that is able to reach a wide public. GEM’s study is the biggest study in the world about entrepreneurial activity and started 1999. In this thesis I have used data from GEM’s report from 2007, which is the latest report with both Sweden and Japan. Conclusions: In a comparison between Japan and Sweden I have found some similarities but mostly differences. This suggests that there are no simple answers to a low level of entrepreneurship in a country. However, in my opinion, I think that the national experts were right to put government policies as the biggest problem for Sweden and Cultural, Social norms as Japan’s biggest problem.

Abstract Skolor och utbildningsprogram behöver ständigt utvecklas. Ett steg många skolor tar är att organisera lärarna i arbetslag. Det samhälls- och yrkesliv eleverna utbildas för ställer allt högre krav på styrkor i att definiera och lösa problem i ett förändringsarbete, ofta i grupp. Regeringen betonar att entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser är viktiga förmågor för framtidens samhällsmedborgare. Traditionellt har lärare utvecklat sin kompetens och undervisning självständigt. Att delta i arbetslag ställer nya krav på ett fungerande utvecklingsarbete. Hur lär och utvecklas lärarna och hela arbetslaget? Denna studie kretsar kring delar från ett arbetslags utveckling av ett entreprenöriellt undervisningssätt. Undersökningen följer forskarens studiebesök på tre skolor och hur besöken implementeras i forskarens arbetslag. Resultaten diskuteras i förhållande till några begrepp inom organisatoriskt lärande.        Nyckelord: Interorganisatoriskt lärande, organisatoriskt lärande, entreprenörskap, entreprenöriellt lärande. / Abstract Schools and educational needs constantly evolving. One step many schools are taking is to organize teachers in teams. The social and professional life students are trained for is making increasing demands on the forces in defining and solving problems in a process of change, often in groups. The government stresses that entrepreneurship and entrepreneurial skills are important skills for future citizens. Traditionally, teachers have developed their skills and teaching independently. Participating in team places new demands on a functioning development. How does teacher and their team learn and development? This study revolves around the elements of a work team's development of an entrepreneurial teaching manner. The investigation follows the researcher's visits to three schools and how the visits applied in the researcher team. The results are discussed in relation to some concepts in organizational learning. Key Words Interorganizational learning, organizational learning, entrepreneurship, entrepreneurial learning.

Marketing is a broad subject with many different areas. Part of the marketing that has been of great importance is the 4P:s also known as the marketing mix. Marketing mix is included in one of the traditional marketing approaches. In recent years there have been some changes and have begun looking at new ways of looking at marketing. One of the ways is entrepreneurial marketing to the effect that the company tries to use its resources optimally. For example, usage of network marketing and creative resource-commercial, which is useful for small and resource-poor firms. The purpose of this study is to investigate and understand how entrepreneurial companies market and establish themselves. The survey methodology in the study is a qualitative case study. A study of four interviews with innovative companies. The companies included in the study are Creality, Avtal24, FlexGrip and Brottsportalen.se. The interviews were recorded with a dictaphone and has since become the basis of empirical data in the work.From data collected in the empirical data was then carried out an analysis in which empirical evidence and theories were contrasted and analyzed. The findings showed that companies in the study were innovation-oriented and was based on themselves and their ideas when they created businesses, something that came naturally to an entrepreneurial companies and individuals have created. They also showed that companies had deliberately positioned itself but that it was a process that evolved. Advertising was also something that was a low priority because of lack of resources meant that the companies used the methods that are affordable and natural resources, such as joint-ventures with other companies. Instead of the traditional methods for collecting information, companies have used the personal network and contacts with potential customers to obtain information on the market. The companies in this study has shown signs of making use of an entrepreneurial marketing, while also using techniques that may belong to a traditional way of marketing themselves. / Marknadsföring är ett brett ämne med många olika områden. En del av marknadsföringen som har haft stor betydelse är de 4P:na även kallat marknadsmixen. Marknadsmixen ingår i ett av de traditionella marknadsföringssynsätten. Under senare år har det skett en del förändringar och man har börjat titta på nya sätt att se på marknadsföring. Ett av de sätten är entreprenöriell marknadsföring som går ut på att företaget försöker utnyttja sina tillgångar optimalt. Exempelvis användande av nätverket i marknadsföring och kreativ resurssnål marknadskommunikation, vilket kan vara användbart för mindre och resursfattiga företag.Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur entreprenöriella företag marknadsför och etablerar sig på nya marknader.Undersökningsmetoden i studien är en kvalitativ fallstudie. En studie med fyra intervjuer med innovativa företag. Företagen som ingår i studien är Creality, Avtal24, FlexNgrip och Brottsportalen.se. Intervjuerna spelades in med diktafon och har sedan blivit grunden för empirin i arbetet.Från data som samlades in till empirin gjordes sedan en analys där empiri och teorierna ställdes mot varandra och analyserades.Slutsatserna visade att företagen i studien var innovationsorienterade och utgick från sig själva och sina idéer när de skapade företagen, något som kom naturligt för ett entreprenöriellt företag som privatpersoner har skapat. De visade även på att företagen inte medvetet hade positionerat sig utan att det var en process som växte fram. Reklam var även något som var nedprioriterat då bristen på resurser medförde att företagen använde sig av metoder som är överkomliga och resurssnåla till exempel samarbeten med andra företag. Istället för traditionella marknadsundersökningar för inhämtning av information har företagen använt av sitt personliga nätverk och genom kontakter med potentiella kunder för att få information om marknaden. Företagen i studien har i sin marknadsföring visat tecken på att använda sig av en entreprenöriell marknadsföring, samtidigt som de även använder tekniker som kan tillhöra ett traditionellt sätt att marknadsföra sig.

Background: Of those who start companies, only about 30 % are women. Women's companies also often have both fewer employees and lower turnover. Several efforts are therefore being made to try to influence and encourage more women to start businesses and to get them to expand. Two of these ventures are special network for women and about women entrepreneurs as role models, something that also the theories believe is very important for a more egalitarian business. While entrepreneurship is encouraged for growth in the community, it also has a male character, something that needs to be considered. Purpose: As both the EU and the Swedish government through measures such as Tillväxtverket, is investing large sums to promote networking and role models, we intended to analyze the importance of networking and role models for entrepreneurial women. We also intended to study entrepreneurship in women and as a minor part in the study, also examined the investments which the entrepreneurs themselves would like to see in order to promote female entrepreneurship in Sweden. Research method: We conducted the study based on a qualitative method with a deductive approach. We have chosen to do so since we wanted to be close to the theories and at the same time allow for a deeper analysis. In total, we retrieved information from seven respondents as a primary source through interviews which were transcribed and then worked upon together to try to keep a high level of credibility. Conclusion: The entrepreneurs in the study have loosened up the entrepreneurship definition to include a broader more multi-dimensional image of the entrepreneur. The entrepreneurs also felt that the role models certainly could be useful to counter the invisibility of women entrepreneurs, but they themselves made no use of any particular role models. They were all in consensus with the positive effects of networks but also in that these would ideally be composed of both women and men. The entrepreneurs would not like to see any special initiatives for just women, but rather for all entrepreneurs, and in particular efforts to provide better understanding and greater security for the entrepreneurs.

This thesis deals with how natural resource teachers in natural resource schools in Sweden work with entrepreneurial learning and entrepreneurship. It is important both for our Government and our agricultural department that entrepreneurship is present in our education. In government´s new reform 2011 for upper secondary schools entrepreneurship is the main theme, but it is not only entrepreneurship as a business company, it is also about entrepreneurship in schools like entrepreneurial capabilities in government´s writ.  The purpose of this study is to examine how a number of teachers in natural resource schools are working with entrepreneurial learning and entrepreneurship. I have also asked how the teachers would like to work with these areas. The method I have chosen to use in order to perform this study is qualitative interviews with six natural resource teachers and a pilote interview. The teachers I interviewed are working to provide students with self-knowledge and teaches students to see possibilities and solve problems, which is required for us to create entrepreneurial students and entrepreneurship in education. This is also stressed in several of the literary sources I used. / Detta examensarbete handlar om entreprenöriellt lärande och entreprenörskap på naturbruksskolor i Sverige. Det är viktigt både för regering såväl jordbruksverk att entreprenörskap finns i våra utbildningar. I regeringens förslag till ny gymnasiereform 2011 finns entreprenörskap med som en röd tråd i utbildningen, det är inte bara entreprenörskap som företag utan också entreprenörskap i skolan såsom entreprenöriella kompetenser det handlar om i regeringens skrivelser. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal lärare på några naturbruksgymnasier arbetar med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Jag har också diskuterat hur lärarna skulle vilja arbeta med dessa områden. Metoden som jag valt att använda för att göra denna studie är kvalitativa intervjuer av sex naturbrukslärare samt en pilotintervju. De lärare som jag intervjuat arbetar för att ge eleverna självkunskap och lär eleverna se möjligheter och lösa problem, vilket är vad som krävs för att vi ska få entreprenöriella elever och entreprenörskap i utbildningen. Detta framhålls även i flera av de litterära källorna jag använt.

Läroplanen för grundskolans tidigare år 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolan och förutsättningen är att lärarna är bekväma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lämpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmärksammas hur fem lärare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom kreativitet, lusten att skapa och förmågan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som väljs utifrån demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang.   Lärarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vägleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssätt. Studien visar att detta lärande blir som tydligast i praktiskt estetiska ämnen där eleverna får skapa en faktisk produkt. Estetiska uttrycksmedel bör integreras i all undervisning för att skapa möjlighet för eleverna att tillägna sig sitt lärande på olika sätt.

Uppsatsens syfte är att identifiera väsentliga påverkansfaktorer på svenskt entreprenörskap. Uppsatsens uppkomst beror på nutidens fokusering på entreprenörskap och företagande. Det genomförs många lagändringar med olika politiska krafter i bakgrunden. En viktig påverkansfaktor har varit EU. Mycket fokus ligger på företaget men färre debatter handlar om individen. Författarna undersöker entreprenörer för att se vilka variabler som är väsentliga påverkansfaktorer på entreprenöriell motivation. Uppsatsen baseras på primärdata från en enkätundersökning som författarna genomförde maj 2011. Undersökningspopulationen valdes ut genom ett icke-statistiskt urval. Primärdatan har analyserats i SPSS genom korrelationsanalyser och multipel regressionsanalys. Den genomförda undersökningen visar att mindre faktorer än vad författarna väntade sig faktiskt påverkade entreprenöriell motivation. Slutsatserna är att enbart personliga attribut påverkar individernas motivation.

<p>How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society.</p> / <p>Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp av</p><p>den kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur skolledare respektive kommunpolitiker väljer att definiera entreprenöriellt lärande samt entreprenörskap i skolan. Det vi undersöker är, dels om det skiljer sig i definieringen men även vad entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i skolan kan sägas stå för i en vidare mening. / The purpose of this study was to examine how school leaders and local politicians choose to define enterprise learning and entrepreneurship in schools. What we are investigating, is if there´s a difference in definition, but also what enterprise learning and entrepreneurship in schools means as a pedagogic concept in a wider sense.

Problem: De flesta människor associerar entreprenörskap med framgång, vilket också är den bild som massmedia vanligtvis ger av entreprenörskap. Men att vara entreprenör är kopplat till risk, risk som ibland leder till misslyckanden som kan uppfattas negativt av samhället. Utifrån detta resonemang har vi intresserat oss för hur entreprenörer själva ser på misslyckande.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur entreprenörer ser på misslyckanden. Vår förhoppning är att detta ska inspirera till entreprenörskap genom att minska rädslan för misslyckande.   Metod: För att uppnå vårt syfte och besvara vår frågeställning har vi utifrån tidigare forskning byggt upp en teoretisk referensram som vi sedan utgått från för att samla in empiriskt material. Detta har skett genom intervjuer med tre entreprenörer. Det vi har sökt efter är entreprenörernas subjektiva uppfattningar. Genom att analysera entreprenörernas berättelser har vi sett likheter och skillnader, utifrån vilka vi fått en förståelse för hur entreprenörer ser på misslyckanden.   Slutsats: Vi har genom vår studie sett hur entreprenörer väljer att se positivt på misslyckanden och fokuserar på den erfarenhet och de lärdomar de kan få av det. Vi har också sett en tendens till att entreprenörer undviker branscher där de tidigare misslyckats för att istället fokusera på områden där de tidigare nått framgång. / Problem: Most people associate entrepreneurship with success, which is also how media usually describe entrepreneurship. But being an entrepreneur is closely related to risk, risk that sometimes leads to failure that can be perceived negatively by society. Due to this we have become interested in how entrepreneurs themselves view failure.   Purpose: The purpose of this thesis is to increase the understanding of how entrepreneurs view failure. Our hope is that this will inspire to entrepreneurship by reducing the fear of failure.    Method: To reach our purpose and to answer our problem we have built a theoretical frame out of previous research. Based on this we have gathered empirical data through interviews with three entrepreneurs. Our goal has been to reach the entrepreneurs subjective point of view. By analyzing the stories told by the entrepreneurs we have seen similarities and differences, from which we have reached an understanding about how entrepreneurs view failure.   Conclusion: Through our study we have seen how entrepreneurs choose to keep a positive attitude towards failure and the experience and knowledge they can gain from it. We have also noted a tendency that entrepreneurs avoid businesses where they have previously failed. Instead they focus their energy on business areas where they previously have been successful.