Debatten om miljöns överlevnad är idag spridd i samhället. Redan 1987 fick FN ett stort genomslag med Brundtlandrapporten där en hållbar utveckling definieras (Frostenson & Helin, 2018). För att företag ska ta sitt ansvar och skapa ett hållbart företagande krävs en integration av ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter i en organisations kort- och långsiktiga planering (Dyllick & Hockerts, 2002). Studien fokuserar på den ekologiska aspekten då utveckling och tillväxt måste äga rum på miljöns villkor (FN, 2012). Små och medelstora företag, SME, som är studiens andra avgränsning, står idag för ca 70 % av de globala föroreningarna (Hillary, 2017). Hur sektorn ska skapa ett hållbart företagande är svårt då verktygen som finns för ekologisk hållbarhetsstyrning är svåra att implementera direkt från stora företag (Johnson & Schaltegger, 2016), då sektorn fungerar fundamentalt annorlunda (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). Studiens utgångspunkt är att undersöka hur SME utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning, hur de förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap samt hur de överkommer de interna och externa barriärer som definierats (Johnson och Schaltegger, 2016). Forskningsfrågorna undersöktes i en fallstudie hos ett medelstort tillverkande företag. Det utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med ledande personer inom företaget samt interna styrdokument och externa rapporter undersöktes. Resultatet indikerar att små och medelstora företag utformar sin ekologiska hållbarhetsstyrning utifrån den arbetsmodell som beskrivs i ISO 14001 standarden (International Standards Organization [ISO], 2015). En miljöpolicy lägger grunden för allt fortsatt arbete och beskriver de åtaganden som görs. Arbetsgången fortsätter med analyser som mynnar ut i miljömål och en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsramar. Nyckeltal används för uppföljning och regelbundna revisioner utförs av externa revisorer. Fallstudien indikerar också att den mest framträdande barriären inom små och medelstora företags implementering av verktyg för hållbarhetsstyrning är bristen på kompetens. Det övervinns genom anlitande av expertkompetens hos konsulter. Det undersökta fallföretaget har ekologisk hållbarhet som konkurrensstrategi vilket innebär att de ser affärsmöjligheter i att lösa hållbarhetsproblem och på så sätt förhåller sig till ett hållbart entreprenörskap (Shepherd & Patzelt, 2011). Av effectuation och causation så är causation den dominerande logiken i beslutsprocesser när företag huvudsakligen utgår från målstyrning. / The debate about the survival of the environment is spread throughout society today. Already in 1987, the UN had a major impact with the Brundtland Report, which defines sustainable development (Frostenson & Helin, 2018). For companies to take responsibility and create sustainable business, integration of economic, ecological and social aspects into an organization's short and long-term planning is required (Dyllick & Hockerts, 2002). This study focuses on the ecological aspect because development and growth must take place on environmental conditions (UN, 2012). Small and medium-sized companies, SMEs, which are the second boundary of this study, currently account for about 70% of global pollution (Hillary, 2017). How SMEs should be able to create a sustainable business is difficult as the tools available for ecological sustainability management are difficult to implement directly from large companies (Johnson & Schaltegger, 2016), as SMEs are fundamentally different (Jenkins, 2009; Kechiche & Soparnot, 2012). The study examines how SMEs design their ecological sustainability management and how they relate to sustainable entrepreneurship. How SMEs overcome the internal and external barriers defined in previous studies (Johnson & Schaltegger, 2016), will also be investigated. The research questions were investigated in a case study in a medium-sized manufacturing company. Four semi-structured interviews were conducted with managers and internal control documents and external reports were also investigated. The results indicate that SMEs design their ecological sustainability management based on the working model described in the ISO 14001 standard (International Standards Organization [ISO], 2015). The environmental policy lays the foundation for all continued work and describes the commitments that are made. The process continues with analyzes that lead to environmental goals and an action plan with responsibilities and time frames. Key performance indicators are used for monitoring and regular audits are performed by external auditors. The case study also indicates that the most prominent barrier in SMEs implementation of sustainability management tools is the lack of competence. It is overcome by employing expertise from consultants. The surveyed company has ecological sustainability as a competitive strategy, which means that they see business opportunities in solving sustainability problems and thus relate to sustainable entrepreneurship (Shepherd & Patzelt, 2011). By effectuation and causation, causation is the dominant logic in decision-making processes when companies are primarily based on goal management.

Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.

Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för. / Soil damage, so-called serious driving injuries in connection with forestry activities such as forest thinning, finishing and land preparation is a common and well-known problem. Serious driving injuries can have a serious impact on the environment, such as leaching of toxic substances,for examplemercury, into waterways wherethey pose a great risk to human health. Work on driving injuries is regulated by legislation (Sweden’s Environmental Goals, n.d.; SVL 1979:429; FSC & PEFC) but despite the processgoing into the right direction, serious driving injuries have increased in variousparts of the country. In the valley of Lake Mälaren, for example, the proportion of serious driving injuries in connection with stream crossings has increased from 4 to 18 percent during the years 1999-2007. Serious driving injuries are a challenge toforestry in general. The Swedish Church as one of the country’s largest forest owners is actively working to reduce the environmental impact due to serious driving injuries. The Swedish Church’s Forest Certification (Swedish abbreviation SKSC) managesabout 400,000 hectares of productive forest land and aims to reduce the proportion of areas with serious driving damages by 75 percent. An internal study of the work against serious driving injuries showed that there is a need for improvement in communication with contractors. In order to find improvement measures to reduce the proportion of serious driving injuries, two qualitative group interviews were conducted, focusing on working methods in planning, thinning, final harvesting and soil preparation within SKSC. A group interview was conducted with five persons from SKSC planning forestry measures and another interview with three of the contractors hired by SKSC to carry out the measures. The study also relates to challenges that exist in the daily work against serious driving injuries and the communication between the planners from SKSC and the contractors, aiming to prevent serious driving injuries.The theoretical framework was the learning organization primarily from a systems thinking perspective according toPeter M. Senge and secondarily from organizational structure, i. e. SKSC’s structure according toAnders Örtenblad. The survey demonstrated a great awareness among both SKSC’s planners and contractors on how their own efforts will affect later steps in the forestrymeasure process.The planning carried out partly by SKSC staff and partly by contractors in the field was considered the basis for dialogue, contact, self-examination and feedback which proved to be the most important tools for injury prevention. The result showed that SKSC’s structure makes it difficult for the work to reduce the proportion of areas with serious driving injuries. In order to improve working methods, it is proposed to utilize the competence of all persons involved, developing a dialogue between SKSC, the companies and the contractors. This dialogue will serve to identify the goals of SKSC, the companies and the contractors, support new routines and provide feedback. In order to create more efficient participation among contractors, preventinstructions from being misinterpreted and reach them throughout the performing chain, a standardized information platform is proposed, action-adapted instructions in the treaty directive and a clarification of the responsibilities of the contractor.

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer. / The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.

Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av entreprenörskapsutbildningi skolan utifrån ett motivationsperspektiv. Flera forskare är eniga om attmotivation är en viktig förutsättning för att elever ska ta till sig utbildningen. I ochmed införandet av den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011 kom begreppenentreprenörskap och entreprenöriella förmågor att bli centralt förankrade i skolan.Det finns en hel del studier som belyser entreprenöriellt lärande i framföralltgrundskolan men betydligt färre som fokuserar på just entreprenörskapsutbildningpå gymnasienivå. Studien utgår ifrån ett elevperspektiv och undersöker elevernasegna uppfattningar kring deras motivationsutveckling efter genomfördentreprenörskapsutbildning. Utifrån en fenomenografisk analysmetod, och utifrånFords (1992) målteori som är en av flera motivationsteorier, har ett antal kategorierav upplevelser från elevernas erfarenheter tagits fram. Resultatet visar framföralltpå att entreprenörskapsutbildning bidrar till elevens mognad samt att denförstärker elevernas tro på sin egen förmåga vilket är en av grundförutsättningarnaför att motivation ska kunna uppstå.

I denna induktiva studie undersöker vi vad som styr valet mellan att bli egenanställd eller starta ett eget företag. Personer kan välja att verka som egenanställd baserat på sin hobby eller passion utan att starta ett eget företag. Detta genom att driva en verksamhet samtidigt som man överlåter de administrativa delarna till ett annat företag, ett så kallat egenanställningsföretag. När man använder sig av en sådan tjänst kan man definieras som egenanställd, vilket innebär att man inte är egenföretagare men ändå driver en egen verksamhet. Syftet med denna studie är att förstå varför och vilka faktorer som påverkar valet hos individer att verka som egenanställd eller att starta ett eget företag. Vi avser att studera likheter och skillnader mellan egenanställda och företagare i deras entreprenörskap. Vägen till entreprenörskap kan se väldigt olika ut för olika personer och vilka faktorer som påverkar valet vill vi undersöka genom teorier om entreprenörskap, entreprenörskapsprocessen, affärsmöjligheter, push- och pull-motivationer samt administrativt arbete. Genom teorierna får vi insyn i vad en entreprenör är och hur vägen till att bli en entreprenör ser ut. Vi har använt oss av ändamålsenligt urval, som baserar sig på att hitta respondenter som kan bidra med relevant information. Vi har intervjuat tio personer, varav fem är egenanställda och fem är företagare genom semistrukturerade intervjuer. Via intervjuerna fick vi en djupare förståelse till varför respondenterna väljer företagande eller egenanställning. Resultatet visar att det ligger olika orsaker bakom dessa val som exempelvis kan vara framtidsplaner, om man vill att företaget ska växa samt om man vill anlita personal i framtiden. Andra faktorer som kan påverka är personens livssituation och om man först vill testa sin affärsidé genom egenanställning. De lärdomar som olika grupper kan ta från vår studie är att nya företagare kan överväga sitt val hur man väljer att starta företag, vilken form passar egentligen bäst och likadant för potentiella egenanställda som kan överväga sina val. Samtidigt som den egenanställda kanske inser att den vill satsa på sitt företag och övergå till att starta ett eget företag. Egenanställningsföretag kan ta hjälp av denna studie för att kunna få en bättre förståelse för vilka deras kunder är. Detta med grund i resultaten av varför företagare väljer att starta ett eget företag istället för att verka som egenanställd. / The purpose of the study is to find out the reasons behind the choice between using an umbrella contractor or running your own business. An umbrella company is a back company for contractors that takes care of most parts of their administrative work. This is achieved by using theories such as entrepreneurship, the entrepreneur process, business opportunities, push and pull motivations and administrative work. The study is based on an inductive interview study that included ten respondents, five of whom are using an umbrella contractor and five business owners, to gain insight in different sorts of entrepreneurship. Respondents were found based on purpose sampling, which is based on finding respondents who can contribute with relevant information to our study. We conclude that there are various reasonings behind these choices, such as future plans. Some of the plans depends on if you want the company to be able to grow and hire staff in the future. These choices can also depend on the life situation; if you have a full-time job or if you want to try your concept before starting your own business.

Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap.  Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. / Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste områden i ämnet företagsekonomi och finns med i den allra första meningen i kursplanen för ämnet företagsekonomi. Mitt intresse för detta område väcktes då jag skulle planera undervisningen för min sista VFU period. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några lärare i ämnet företagsekonomi på gymnasiet resonerar kring begreppet hållbar utveckling och kring sina egna erfarenheter i undervisningen om hållbar utveckling.Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod i mitt arbete och har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med tre lärare i ämnet företagsekonomi från tre olika skolor i södra Sverige.Undersökningen tar avstamp i internationella policydokument och forskning om hållbar utveckling i undervisningen på olika sätt samt kopplar samman detta med terorier om lärande, särskilt pragmatismen och sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att begreppet hållbar utveckling är komplext och svårt att entydigt definiera. Resultatet visar också att alla lärarna betonar att målet med undervisningen är att eleverna skall utveckla en helhets förståelse för de stora miljöfrågorna och utveckla en handlingskompetens att själv agera ansvarsfullt för en mer hållbar framtid. Alla lärarna arbetar med hållbar utveckling i kursen entreprenörskap där eleverna skall starta ett eget företag och då se sammanhanget mellan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna i undervisningen om hållbar utveckling.

Studien syftar till att undersöka sociala entreprenörers attityd till risk och om riskattityden har något samband med karaktärsdraget altruism. Tidigare forskning jämför traditionella entreprenörer med sociala entreprenörer i relation till risk och har funnit olika resultat. En av anledningarna är att risk är komplext och kan undersökas på olika sätt. Dessutom varierar definitionen av socialt entreprenörskap mellan olika studier, områden och länder. Vår studie använder sociala entreprenörer som målgrupp utifrån en bestämd definition och tar genom en enkät reda på deras attityd till risk. Till följd av tidigare studier som riktat in sig på olika personligheter och karaktärsdrag inom vår målgrupp valde vi att studera karaktärsdraget altruism och dess påverkan på riskattityden. Studien undersöker på vilket sätt entreprenörernas grad av altruism kan vara kopplad till deras riskattityd. Insamlade data från 100 sociala entreprenörer används som underlag för Spearman r korrelationstester. Respondenternas svar på olika riskfrågor skapar ett riskindex som sedan analyseras mot deras svar på frågor om altruism. Resultatet visar att det finns korrelationer mellan vissa svar om altruism och riskindexet vilket betyder att altruism är en påverkningsfaktor för sociala entreprenörers riskattityd. Respondenterna visade sig vara relativt riskneutrala med tendens åt det riskaverta hållet mer än att vara risksökande. Vidare visar resultatet att kvinnliga och manliga sociala entreprenörer får vissa liknande samband och vissa helt olika. Dessutom finner studien fler samband mellan de respondenter som anser sig utveckla affärsmässiga lösningar på samhällsproblem jämfört med de som inte gör det. / The purpose of this paper is to examine if social entrepreneurs’ risk attitude is correlated to the specific characteristics of their altruism. Previous research has shown different results when comparing traditional entrepreneurs with social entrepreneurs in relation to risk. One of the reasons for this is that risk as a subject is complex and can be studied in many different ways. The definition of social entrepreneurship also varies between different research contexts and countries. The target group in our research is social entrepreneurs from a set definition, and with the use of a survey we find out their attitude towards risk. Previous research has also emphasized the importance of the target groups personalities, characteristics and other traits. Our study originated from the characteristic altruism and its effect on social entrepreneurs’ risk attitude. This study investigates in which way the degree of altruism can correlate to the risk attitude. Data from 100 social entrepreneurs is used to carry out Spearman r correlation in the data. The respondents answers to questions about risky situations created a risk index which was subsequently compared to their answers regarding altruism. The results showed correlations between a number of answers to the questions concerning altruism and the risk index, which means that altruism influence their risk attitude. The respondents turned out to be risk neutral with a tendency towards more risk averse than risk seeking. Furthermore, the results show that the female and male social entrepreneurs have some similar correlations and some with a distinct difference. There are also differences in the results between the respondents who answered yes and no to the question about whether or not they develop business solutions for social problems.This study is written and conducted in Swedish.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.