Global ETD Search

1	Naturvetenskaplig undervisning i grundskolan : En studie om betydelsefulla faktorer för planering och begreppsförståelse i NO-undervisningen Lindberg, Lisa January 2016 (has links) Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p> Naturorienterande ämnen begrepp epistemologiska riktningsgivare grundskola planering
2	Hur arbetar NO-lärare med naturvetenskapliga språket i klassrummet? : En analys av NO-undervisning genom epistemologiska riktningsgivare. / : How science teachers work with scientific terminology – An analysis of science teaching through epistemological markers. Berglund, Anna January 2019 (has links) Syftet är att undersöka hur NO-lärare arbetar med det naturvetenskapliga språket i grundskolans årskurs 9. Studien försöker även ta reda på hur många begrepp en lärare använder under en observation för att synliggöra innehållet. Studien analyserar lärarens språk genom att använda epistemologiska riktningsgivare som analysverktyg. Studien har genomförts genom att tre NO-lärares undervisning har spelats in under 45 minuter och att ljudfilen transkriberats och analyserats på epistemologiska markörer och naturvetenskapliga begrepp. Tillsammans med ett observationsprotokoll utgjorde transkriptionen hela datamaterialet för studien. Studien kunde visa att alla tre lärare i olika utsträckning använde sig av naturvetenskapliga begrepp och synliggjorde dessa för eleverna med epistemologiska riktningsgivare. Resultatet visar att lärare använde epistemologiska riktningsgivare för att beskriva hur begreppet skulle användas och sedan för att vägleda elever vidare i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how teachers use the scientific language in secondary school. It also aims to quantify the amount of scientific expressions a teacher uses when teaching science. The analysis was conducted by observing and sound recording three teachers during 45 minutes’ periods. The recording was then transcribed into a text file which was analyzed for scientific language and epistemological markers. The results showed that epistemological markers were used by all participants. The study also show that all participants presented the students to scientific language and that the teachers did so by the use of epistemological markers. NO-undervisning begreppsintroduktion epistemologiska riktningsgivare Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
3	Vägledning i SO-undervisningen : Epistemologiska riktningsgivare för ämnesspecifik språkutveckling Persson, Niklas, Petterson, Theresé January 2013 (has links) Denna studie behandlar hur läraren vägleder elever i skolans samhällsorienterande undervisning (SO- undervisning) samt hur två lärare arbetar med ämnesspecifika ord och begrepp i historieämnet. Två lärare och klasser i årskurs fyra och fem har observerats med videokamera. Analysen av lärarnas vägledning har gjorts i jämförelse med de fem epistemologiska riktningsgivare, bekräftande, instruerande, genererande, om-orienterande och om-konstruerande, som tidigare identifierats i forskning om den naturorienterande undervisningen (NO-undervisningen). Analysen av lärarnas arbete med ämnesspecifika ord och begrepp har utgått från en praktisk epistemologisk analys vilket innebär att vi analyserat meningsskapande med hjälp av begreppen stå fast, möte, relation och gap samt att vi utforskat lärarens vägledning av eleverna med hjälp av begreppen privilegiering och stöttning. Vi har kunnat se att samtliga fem epistemologiska riktningsgivare som identifierats i forskning av NO-undervisningen också kan appliceras inom SO-undervisningen, samt att lärarens val och arbete med dessa epistemologiska riktningsgivare också gör dennes privilegiering synlig. Alla riktningsgivarna förekom inte lika frekvent, den om-konstruerande riktningsgivaren var relativt sällsynt i vår empiri. Vi har också sett att läraren skapade relationer mellan den kunskap som stod fast hos eleverna och de ord och begrepp eleverna inte förstod för att fylla det gap av förståelse som uppstått i mötet med dessa ord genom att använda sig av riktningsgivare och relatera till elevens erfarenheter och förkunskaper. Didaktik Samhällsorienterande undervisning Observation Epistemologiska riktningsgivare Språkutvecklande ämnesundervisning.
4	”det beror på om man har känslan för att lära sig” : En kvalitativ studie om några elevers epistemologiska föreställningar / "it depends on if you got the feeling for learning" Mezughi, Yonas January 2013 (has links) Föreliggande studies syfte är att undersöka några elevers epistemologiska föreställningar om kunskap och lärande. Syftet innehåller också ansatsen att åstadkomma en fördjupad kunskap om detta fenomen vilket i denna studie innebär användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens empiri består av tre stycken fokusgruppsintervjuer och det totala deltagarantalet i fokusgruppsintervjuerna var elva elever. Denna studies urval avgränsades till elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan. Således består en fokusgrupp av elever från årskurs sex och resterande två fokusgrupper bestod av elever från gymnasieskolans andra och tredje årskurs. Jämn könsfördelning åstadkoms i båda fokusgrupperna bestående av ett jämnt antal deltagare och fokusgruppen med tre deltagare bestod av två respondenter med manligt kön och en med kvinnligt kön. Studiens data analyseras genom två teoretiska perspektiv: Marlene Schommers teoretiska modell för epistemologiska föreställningar och ett sociokulturellt perspektiv. Studien genererade en flora av resultat men för att lyfta de främsta så hyser respondenterna föreställningen att inlärningshastighet varierar mellan individer och att detta beror på sociala faktorer och intrinsikala förutsättningar. De hyser också föreställningen att kunskap förändras när bättre eller kompletterande förklaringsmodeller föreligger. En klar majoritet av respondenterna hyser föreställningen att ens inlärningsförmåga är påverkbar och avhängig sociala faktorer. Vidare är samtliga respondenter överens om att kunskap är perspektivistisk i den bemärkelsen att den varierar beroende på ur vilken synvinkel och med vilka förutsättningar man betraktar den. Två av fokusgrupperna är överens om att föreställningar om kunskap och lärande styr elevens lärandestrategier medan den tredje gruppens föreställningar uteblir. När det gäller föreställningen att skolprestation styrs av dessa faktorer godkänner två fokusgrupper denna relation medan den tredje fokusgruppens inte tar ställning till denna kausalitet. Epistemologiska föreställningar epistemologi föreställningar om kunskap föreställningar om lärande kunskap lärande
5	”Vi lever ju i framtidens Historia” : En undersökning av gymnasieelevers epistemologiska uppfattningar i historia och narrativa kompetens Cohen, Stefan January 2022 (has links) No description available. Historiemedvetande Narrativ Kompetens Rollspel Berättelser Epistemologiska Uppfattningar i Historia Didactics Didaktik
6	På väg mot narrativ kompetens och kvalificerat historiemedvetande? : Undervisning, lärande och epistemologiska uppfattningar i historia under en termin på gymnasieskolan / Teaching and learning towards narrative competence : Teaching & learning history andepistemological beliefs during a semester in second uppendary school Cohen, Stefan January 2020 (has links) This essay examines to which degree students in history in a swedish upper secondary schoolmanage to apropriate cogntive tools and frameworks in order to create narratives. The casestudy concentrates on a specific cognitive tool, namley narrative structure and to whichextent it helps students to make order of and organise historical subject matter intomeaningful narratives through teaching that is specifically designed to accomplish this kindof historical reasoning through cognitive tools and frameworks.Furthermore this study also examines epistemological beliefs and to which extent thesebeliefs either help or mislead the students on their way towards a qualified historicalconsciousness.This study also focus on the concept of narrative competence and to which extent studentsin history develop this competence through different frameworks and narrative structure.This study shows how students use cognitive tools and frameworks to create narratives. Butthe students often tend to mix different types of narration in their texts. The definetely tryto create histories with help of narrative structure but they do not manage to go all the waywith the result of their texts being hybrids of different structures of textWhen it comes to the epitemological beliefs many of the students tend to hold relativisticviews of history which doesn ́t necessarily mean they believe anything goes but more in thecontext of perspectives as important to change the direction of the narrative depending onwho is telling the story and what dimension of history that is displayed. Not many studentshave yet reached a evidence-based criterialist position. Historical consciousness narrative competence historical thinking historical reasoning epistemological beliefs cognitive tools narrative and historical frameworks. Narrativ kompetens Historiemedvetande Epistemologiska uppfattningar i historia Didactics Didaktik
7	Ett genis trovärdighet : En retorisk analys av Albert Einsteins vetenskapliga ethos / The Credibility of a Genius : A Rhetorical Analysis of Albert Einstein's Scientific Ethos Göransdotter, Rebecka January 2018 (has links) Albert Einstein published the English translation of Relativity: The Special and General Theory in the midst of two big events in 1920: the confirmation of the two theories of relativity and spacetime in 1919 and the Nobel prize in physics in 1921. The new global celebrity wanted to make the theories intelligible and readable for an international English-speaking audience, an audience that also included antagonistic scientists and even anti-Semites. The aim of this thesis is to do a rhetorical analysis of Einstein’s character, his ethos, in Relativity, with a specific focus on creation of credibility in regard to his historical context: scientific ideals, values and norms as well as the political and cultural tendencies in Europe during the early 20th century. This was done firstly by identifying the implied auditor. Secondly, based on the material, I have identified three stereotypes or characters – the professional idealist, the mentor and the internationalist – which emphases different features and capacities that are crucial for the credibility of the text. Thirdly, by using these stereotypes and in regard to the specific historical context, I investigated how Einstein developed his primary ethos into a secondary ethos in the text. The rhetorical analysis of Einstein’s Relativity shows that his ethos stands in relation to the social and cultural perception of the virtuous epistemic scientist; to fight prejudices regarding being a Jewish-German theoretical physicist; and, noteworthy, a way to produce a well-needed international space – a crucial alternative to continue the positivistic knowledge production counter to the nationalistic project. rhetoric of science rhetoric of inquiry ethos prior and secondary ethos implied auditor Albert Einstein special and general theory of relativity science theoretical physics scientific ideal and norms epistemic virtues nationalism anti-Semitism genre popular science popularization retorik vetenskapsretorik ethos primär och-sekundärethos föreställd publik Albert Einstein vetenskap teoretisk fysik vetenskapliga ideal epistemologiska dygder nationalism internationalism antisemitism genre populärvetenskap popularisering Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

1

Page generated in 0.0803 seconds