• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 503
  • 32
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 538
  • 156
  • 102
  • 88
  • 71
  • 63
  • 62
  • 61
  • 57
  • 53
  • 52
  • 45
  • 41
  • 41
  • 40
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen

Andersson, Malin, Beermann, Johanna January 2010 (has links)
Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.
62

Poetiska förskjutningar - Ann Jäderlund och Tomas Tranströmer i remix : En undersökning av två poeters estetik och poetiska världar / Poetic shiftings - Ann Jäderlund and Tomas Tranströmer remixed

Segerlund, Mattias January 2016 (has links)
<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp,inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>
63

Matematik genom estetik : om att känsloförankra ett lärande

John, Lindén January 2014 (has links)
The Swedish curriculum for preschool (Lpfö 98, 2010, p. 5, 6, 9) emphasizes that teaching and learning should be made in a joyful and lustful manor. But it does not explicitly express how this should (or could) be conducted. One of my main motives with this paper is to examine one plausible interpretation how to combine joy and learning. Out of some theories that I have come across in the litterateur when studying to become a preschool teacher I decided to do a study for further examination, both theoretically and empirically. The theories that I based this study on are: radical aesthetics, Lev Vygotskijs theories on imagination and creativity, and theories concerning motivation and emotional attachment. My basic motives and questions are presented in the context that mathematical thinking is elemental for further intellectual development:  Is it beneficial to connect emotions and imagination with aesthetic experiences to help obtain mathematical understanding? Mathematics is abstract. So can abstract practices through aesthetics help to develop the abstract thinking required for mathematical development?  These questions led me to construct a methodology based on two separate methods to present geometry through tangram. The first I refer to as ordinary and formal, geometrical figures were plainly presented with their mathematical terms - this was used as a control. The other had the same terms as the previous, but also had the aesthetic elements of a saga to trigger emotion and ones imagination and fantasy. These were simultaneously used in a preschool on two groups of 4-5 year olds during a period of three weeks; this to see if any results could be made out of the difference of the two methods. Along with this I have also examined previous research and theories that address these subjects to see if connections could be made concerning my basic assumptions. Further the study also tries to interpret what defines aesthetics and if there is an interpretation that suits this study. I find that the results, both theoretically och empirically, shows that there is reason to further investigate these connections and methods. It appears to be some advantages with didactics from an aesthetic preset. The study is however way too small to show causal relations and it needs to be further developed for a more profound scientific evaluation and added accurate representation of the questions the study holds at hand.
64

Klart som vatten : <em>En design för ditt vatten mot en hållbar utveckling</em>

Sioutas, Jimmy January 2010 (has links)
<p>Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt. Fokus för projektet har involverat formgivning, estetik, och hållbarhet. Under projektets gång reder jag ut begrepp, reflekterar, och tolkar olika källor.</p> / Examensprojekt
65

Upplevelser av skog : Med inriktning på skogsvård och estetik

Jansson, Lisa January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skogsvård påverkar en skogs biologiska mångfald och estetik. Undersökningen bestod av fältarbete genom kvalitativa observationer av tre olika stadier skog som hölls vecka 47 och 48 år 2016. Fältarbetet delades upp i två observationer, en avsåg den biologiska mångfalden i området och den andra den estetiska upplevelsen av landskapet. Observationerna speglas av min subjektivitet i form av de val som gjorts och de upplevelser som skett utifrån mig. De tre stadier av skog som användes i undersökningen var ett föryngringsavverkat och nyligen markberett område, ett föryngringsavverkat, markberett och planterat område samt ett orört naturreservatsområde. Stora skillnader i den biologiska och estetiska sammansättningen av landskapet fanns och upplevelsen skiljde sig mycket på alla tre stadier. Upplevelsen på alla områden gav insikten om att människan har stor påverkan på skogen och att estetiken har och har haft stor betydelse av skogsvård i historien.
66

Estetiska lärprocesser i förskolan : ”Lite stamp, lite klamp och lite rörelse, blir också någonting” / Aesthetic learning process in preschool : "A little stamp, a little clamp and little movement, is also something"

Larsson, Annika, Sjöstedt, Elin January 2016 (has links)
BakgrundDetta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter och tankar om estetiska lärprocesser i den pedagogiska verksamheten. Av litteratur, forskning och teorier framkommer det att estetiska lärprocesser är av stor vikt i barnets utveckling. Det är inte bara det sinnliga och lustfyllda som tas upp, utan även läran om sig själv, empati, demokrati och delaktighet. Estetiska lärprocesser anses vara ett bra verktyg för att få kunskap om andra ämnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka och beskriva några förskollärares tankar och erfarenheter av att arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan.MetodUtifrån undersökningens syfte och frågeställningar användes kvalitativ metod och intervjuer med förskollärare. Det var för att ta del av förskollärarnas erfarenheter och hur de resonerar kring estetiska lärprocesser. Intervjufrågor sammanställdes innan intervjuprocesserna. Åtta stycken intervjuer gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatUndersökningen visar att förskollärarna anser att estetiska lärprocesser är något positivt och ett bra verktyg i verksamheten. Genom estetiska lärprocesser framhäver de att alla barn får möjlighet att utrycka sig på sitt eget sätt. Barnet får uppleva glädje i ett utvecklande och lustfyllt lärande. Förskollärarna belyser att processen är viktigare än resultatet och att utforskandet är en stor del av estetiska lärprocesser. Mer kunskap inom olika områden som berör estetik önskar förskollärarna, då de känner att de kan få en möjlighet att utveckla verksamheten. Förskollärarna uppger tydligt att stora barngrupper och få förskollärare utgör ett hinder att utföra estetiska lärprocesser.
67

Ljud- eller oljud : Hur upplevs ljudsättning av  gränssnitt

Wolczynski, Leon January 2016 (has links)
Att presentera information eller påverka användarens upplevelser via ljudsättning av gränssnitt är lågt prioriterat inom systemutveckling. Design av gränssnitt håller den visuella presentationen av information central därtill sammankopplar detta främst med områden som exempelvis användbarhet eller funktionell form. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ljud påverkar upplevelsen samt hur detta skulle kunna implementeras för att förbättra användares upplevelser av internetbaserade gränssnitt. Det vetenskapliga ramverket har sammanställts genom ett artikelunderlag vilket genererat en grundläggande kategorisering. Detta avsåg koppling till ”Estetik”, ”Sonification”, ”Att ljudsätta användardata” samt ”User experience och audio”. Arbetssättet byggde på en metodkombination där ett kvantitativt internetbaserat frågeformulär undersökte områden inom ramverkets kategorisering samt en kvalitativ ”Think-aloud” undersökning där två verksamma systemutvecklare testade en ljudsatt prototyp. Resultatet från den kvalitativa undersökningen visade hur ljudsättning initialt inte värdesatts vid interaktion med ett gränssnitt samtidigt som prototypens ljudsättning inte upplevdes störande eller negativ. Prototypen framkom som ”för” kreativt vinklat vilket återkopplar till ramverkets beskrivning gällande två estetiska huvudspår inom webbdesign. Den kvantitativa analysen framställer hur användbarhet och ordning värdesatts högre än kreativa upplevelser samt att information i gränssnitt inte sågs lämpligt att förmedla via ljud. Slutsatsen inom arbetet ligger vid att ljudsättning av gränssnitt genom ett balanserat formspråk och en bibehållen känsla av kontroll, kan och bör kopplas till användarens interaktion med gränssnittet. Detta kan trots ett viss motstånd användas för att påverka upplevelser, känslor och därtill uppfattad användbarhet inom ett system.
68

Vitt på svart : Svarta tavlan och undervisningen i waldorfskolan / White on black

Distler, Agnes January 2016 (has links)
Kan svarta tavlan stå sig i konkurrens med whiteboard ,smartboard och andra digitala medier? Vilka möjligheter  har jag att uttrycka mig visuellt genom att använda krita på tavlan med min hand? Jag undersöker sättet att förhålla sig till eget skapande inom ramarna för waldorfskolans kursplan. När läraren står vid svarta tavlan och tecknar och målar är det ett konstnärligt arbete och kräver skicklighet och vana. Det är dock ingen fri konst utan en medveten pedagogisk uppgift. Både till eleverna men också lika mycket för läraren. I småklasserna ska läraren visualisera alla ämnen på tavlan, göra bilder för varje bokstav och siffra, illustrera sagor, teckna bilder föreställande växter och djur, teckna av naturen. Med landskapsdetaljer, rita kartor, teckna geometriska former och mönster på fri hand samt visualisera historiska händelser. I de högre klasserna tillkommer naturvetenskapliga studier och skisser av processer, tankekartor mm. Parallellt skrivs också ganska mycket text på tavlan, ofta i anslutning till teckningarna som en förklarande text eller fristående litterär text som ramas in estetiskt och illustreras. Genom samtal med lärare kring svarta tavlans användning baserade på deras erfarenheter och genom egna experiment på tavlan vill jag ge  griffeltavlan den självklara plats som den förtjänar i klassrummet utan att behöva tränga ut eller trängas ut av andra medier.
69

Elevers uppfattningar om teater/drama i skolan : en fallstudie i ett dramaprojekt i de tidigare åren i skolan.

Eriksson, Anne-Li January 2007 (has links)
<p>Detta examensarbete är en studie som handlar om hur elever i tidigare år uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. Frågeställningarna som författaren utgick ifrån var vad barn i de tidigare åren tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och läraren menade att eleverna lärde sig av att det och om det fanns några skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lärande och lärarens avsikter. Studien var en fallstudie där eleverna gruppvis fick en fråga i ett givet ämne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var här att eleverna skulle få prova på teater, och sedan intervjuades några både före och efter teaterframträdandet. Kontentan var att ta reda på hur de hade upplevt att använda sig av teater/drama. Klassföreståndaren blev också intervjuad om vad hon tyckte om teater/drama. Det författaren kom fram till var att momentet var populärt hos eleverna samt att genom detta övade sig eleverna bland annat att samarbeta och våga stå inför andra och agera. Slutsatsen blev att lärare bör ge teater/drama en chans, då det kan tillföra mycket i skolan.</p>
70

Estetiska lärprocesser i förskolan och skolan

Larsson, Pialena, Tuppela, Frida, Wahlquist, Elenor January 2008 (has links)
<p>Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra och</p><p>beskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill använda</p><p>det i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet.</p><p>Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Deras</p><p>utsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökning</p><p>visar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser. Exempel</p><p>på detta kan vara att man ser det som ett medel/verktyg för att nå mål i de teoretiska</p><p>ämnena, eller att man ser det som något som gör skolan mer rolig och lustfylld. Det</p><p>framgick också att lärarstudenterna känner en viss osäkerhet inför hur de ska använda</p><p>estetiska lärprocesser i sin undervisning. Kategorierna jämfördes också med tidigare</p><p>forskning som gjorts med verksamma lärare där det framgår hur de uppfattar estetik i</p><p>skolan. I jämförelsen framkom likheter och skillnader kring hur man uppfattar</p><p>begreppet. En slutsats vi drog, är att det kan behövas Her begrepp för att förklara</p><p>estetiska lärprocesser, så att det finns en gemensam grund när man talar om det. Vårt</p><p>förslag på definition av estetiska lärprocesser blev "att lära genom konstens metoder".</p>

Page generated in 0.0565 seconds