I dagens samhälle har den tekniska utvecklingen gått snabbt framåt. Det krävs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlärare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildämnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildämnet är något som både kursplan och läroplan förespråkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lärare på olika skolor som berättar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning. Två av dem arbetar på grundskolans senare åldrar och den tredje på ett estetiskt inriktat gymnasieprogram. Den litteratur jag använt som bakgrund till mitt arbete belyser de fördelar som datorstödd undervisning kan ge, samt även de hinder och problem som kan uppstå. I mitt resultat efter intervjuundersökningen kom jag fram till att man som lärare inte alltid behöver besitta mest kunskap då det gäller datorer. Det finns mycket kunskap hos eleverna som man kan använda. Det kom även fram att man kan klara sig på relativt liten utrustning beroende på hur man lägger upp sin undervisning. Då det gäller det pedagogiska upplägget av undervisningen så arbetade dessa lärare genom att blanda analoga och digitala tekniker.

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist. Ytterligare argumenteras för hur användningen av nutida konst i skolan kan bidra till att intressera nya samhällsgrupper till konsten, kultur och kreativa verksamheter. För att detta ska ske måste den nutida konsten användas i allt lägre åldrar. Att samtidskonsten bör finnas med i gymnasiets estetiska program måste ju ses som självklart men den har också en viktig roll i övriga skolan. Grundskolan är i stort mycket heterogen vad gäller elevers bakgrund, men den bilden förändras drastiskt när man når det estetiska gymnasiet och vidare det svenska kulturlivet. Integrationsarbeten är efterfrågade men många av dem är i sig själva segregerande. Tanken är att nå unga i rätt tid på rätt sätt för att skapa nya intressen för att i sin tur ändra kulturklimatet. Denna är uppsats ett förarbete till ett smygintegrerat konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för användning på BildMuseet i Umeå.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om man kan främja elevers lärande inom matematiken med hjälp av musik och hur lärare ställer sig till detta arbetssätt. Vår undersökning har grundats på att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strävar efter att integrera olika ämnen med varandra. De frågeställningar vi utgått från: Hur ställer sig lärare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lärare integrerar dessa ämnen och finns det någon koppling till vilken ålder på eleverna lärarna undervisar för? Vilka metoder använder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlärningssätt leda till och hur kan man sporra lärare att använda estetiska ämnen i undervisningen? För att få dessa frågeställningar besvarade valde vi att göra två intervjuer, den ena med en lärarutbildare i matematik och den andra med en lärarutbildare i musik. Dessutom gjorde vi en enkätundersökning riktade till 95 lärare som arbetar med barn i de tidigare åren. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att lärare mycket väl trodde att matematikundervisningen kunde göras mer stimulerande för elever och att musik kunde bidra till detta. Idéer och metoder till detta arbetssätt finns det absolut ingen brist på utan den troligaste orsaken till att det inte tillämpas är bristen på trygghet att använda andra undervisningssätt än den traditionella. Att prova på detta under lärarutbildningen eller ge fortbildning inom ämnet tror vi kan skapa en förändring.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns språkinlärning. Jag ville ta reda på vilka metoder lärare idag använder för att lära ut språk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet är byggt på intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år och en musiklärare som arbetat som kompanjonlärare i grundskolan. Samtliga lärare såg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de använde sig av musiken var olika. Två lärare spelade själva instrument, medan övriga lärare använde sig av CD-skivor och kassettband. Musikläraren, som skulle samarbeta med klasslärarna, ansåg inte att många lärare var tillräckligt engagerade och lade istället upp sina lektioner självständigt. Lärarna får medhåll av flera författare som skriver om hur viktigt det är med musik i skolans undervisning och då speciellt vid språkinlärningen. Kritiker menar dock att att det ännu inte finns några undersökningar som konkret visar på ett orsakssamband mellan musikintegrering och språkinlärningen.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp. Resultaten från mina intervjuer visade hur lärarna valt att lägga upp undervisningen i glas och hur innehåll och utformning av undervisningen i stor utsträckning var beroende av lärarens personliga intresse och kunskaper inom materialet. Det framkom även att arbetet med glas i den estetiska undervisningen i stor utsträckning motiverades med hänvisning till materialets karaktär och elevernas slutgiltiga produkter.

No description available.

Detta arbete handlar om hur man kan integrera estetiska ämnen i undervisningen och vi har valt att lägga huvudfokus på musik. Vi vill se hur man kan använda sig av denna integrering för att stimulera barns lärande och se vilka reaktioner man får av att undervisa på detta sätt. Genom ett sådant arbetssätt vill vi skapa en bredare syn och fler inkörsportar till kunskap samt att vi vill kunna nå ut till fler elever och genom det finna ett mer gynnsamt arbetssätt för olika elever. Vi har båda läst vid läraprogrammet med en inriktning mot skapande skola. Syftet med skapande skola r att ge elever en möjlighet till att finna kunskap på ett annat sätt än bara genom teoretisk undervisning. Vår undersökning gjordes i en år ett där vi på olika sätt integrerade musiken i ämnen som till exempel matematik oh svenska. Resultatet vi fick var att eleverna och klassrumsklimatet blev lugnare tack vare att vi integrerade musiken i undervisningen. Detta kan göras med till synes enkla medel som att ha på bakgrundsmusik i klassrummet samtidigt som eleverna läser eller skriver. Vi  känner båda att vi har fått mera kunskap och erfarenhet om hur man kan lägga upp sin undervisning med hjälp av skapande ämnen och framförallt med fokus på musik.

<p>The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.</p>

<p> </p><p>Den här uppsatsen handlar om min väg till att ta fram en förvaringslösning, med hållbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgångspunkt. Med tanke på hur vår nuvarande konsumtion påverkar våra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hållbar och miljövänlig. Jag har läst in mig på teori kring hållbar utveckling och en förutsättning för hållbar design är att konsumenterna väljer produkter som de vill ha kvar länge. För att få inspiration och ha något att ta avstamp ifrån har jag tittat på hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade främst för de gamla kistor och koffertar som våra förfäder tog med sig på sina korta eller längre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet då de är mer portabla än andra förvaringsmöbler. Jag har även arbetat med motsatserna ordning och kaos, det finns många exempel på ordning med ett visst kaos där det skapas dynamik. Ett exempel på det är städer, det finns en klar struktur men också ett kaos och föränderlighet som är spännande. Slutprodukten blev förvaringslådorna som i par bildar förvaringslösningen Vingla, det är en flexibel förvaring som enkelt kan flyttas runt och placeras i grupper som bildar personliga och lekfulla kompositioner.</p> / Flexibel förvaring, Produktdesign/Självständigt projektarbete

This work is about the four artistic subjects theater, music, dance and art, and how teachers can use them as tools in the Swedish education. The aim is to identify the role that the artistic subjects may have in school, their pros and cons, as well as the teachers' attitude towards them. The work is divided into two parts, the theoretical part focuses on research, andpracticepart is based on a quantitative survey with 274 questionnaires, as well as a qualitative survey with three interviews, where all the informants are active teacher at the minimum ages. What emerged from the study is that it doesn’t differ much between research and reality, or in other words the theory and practice, when it comes to the artistic subjects as tools in regular education. The artistic subjects can be time consuming, but if a teacher takes the time they can help both teachers and students in their development. It has also been shown that many of the active teachers do not fully understand what the artistic subjects contains, but when they get concrete example is the vast majority of them in favor of using the artistic subjects as tools in their teaching.