Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av anmälningar omoro till socialtjänsten då barn misstänks fara illa. Fem enskilda intervjuer samt en fokusgrupp utfördesi denna fenomenologiska studie. Den tolkande fenomenologiska analysmetoden, IPA visar attskolkuratorer fyller en viktig funktion i skolan när de agerar stöd åt övrig personal. Skolkuratorernaföreträder även den lagliga skyldigheten att anmäla oro för övrig skolpersonal. Analysen visar även attskolkuratorerna har olika metoder för att hantera den upplevda emotionella stress i arbetet medanmälningar samt för att öka motivationen att fortsätta arbetet. Skolkuratorerna uppger sig arbeta föratt göra barnet delaktig i arbetet med anmälningar om oro. Studien visar att det finns en risk för att ettbarnperspektiv saknas i skolans och socialtjänstens arbete när barn far illa då de vuxna tenderar attfokusera på frivilliga insatser och ett samarbete med föräldrar. Detta medför att vuxnas perspektivriskerar att få företräde och barnet riskerar att påverkas negativt av arbetet med anmälan. Anmälningarom hög skolfrånvaro identifieras av skolkuratorerna i studien som ett problem då det råder osäkerhetkring rutiner och ansvarsfördelning för de olika aktörerna skolan, BUP och socialtjänsten. Osäkerhetenkan leda till att barn med hög skolfrånvaro inte får lämpligt stöd i tid och att barnperspektivet kansaknas även i dessa situationer.

This thesis will discuss the ethical demands that are given by Stanley Hauerwas and William Schweiker in their theory about Christian ethics. The question at issue being discussed is which ethical demands to act good is revealed in Hauerwas and Schweikers understanding of Christian ethics and do they put a stronger demand on Christians to act good? This thesis finds out that both of them put some special ethical demands for Christians that are not the same as to other people. In their writing about the special claims for Christians, when it comes to moral behavior, they have their own way of understanding what these claims are. Hauerwas claims that Christians should act good because of Jesus Christ. To learn to be like him humans need to develop their virtues in a community of virtues. The church is the place where your person and character can develop in a certain way. This view is, according to this thesis, not reasonable in a world with global dynamics. Schweiker claims that the agent and his actions have a special relation and that humans as agents needs to take responsibility and use it as a moral imperative. For Christians responsibility gets more important because of their belief. Schweiker presents an ethic that is both reasonable and applicable to other worldviews in a world with global dynamics.

Several organisations have called for clarifications on sustainable investment. The aim of this study is to map and compare the ethical criteria used by Socially Responsible Investment (SRI) funds in their assessment of companies. My attention is also to seek for clarifications on the definition on SRI. A theoretical framework has been used to identify core issues of socially responsible investment. The areas of interest are charitable giving, environmental technologies, negative and positive screening and shareholder activism. The empirical material consisted of qualitative interviews with 4 fund managers from 5 investment management firms in addition to written documents on the funds’ ethical criteria. The conclusions are that all of the funds use negative criteria in their assessment of companies, with similarities in what may be considered as unethical activity and differences in the extent. Most of the funds also seek to identify better-managed companies through an assessment of how companies comply with international agreements. Differences occur in the choices of international agreements as well as the minimum criteria for investing. Most of the investment management firms engage in shareholder activism with the aim to influence the companies’ corporate behaviour, thus with different levels of engagement. Some have dialogue with whom they invest in, some favour the idea of communicate with companies they do not invest in as well. Furthermore, the results of this study show that investments in environmental technologies are rare since these companies are too small. When it comes to charitable giving, donations to charity may be seen as SRI or may not be seen as SRI depending on if the concept refers to investment criteria.

<p>QC 20171212</p>

Flera feministiska tolkare har anmärkt att i Emmanuel Levinas i sin filosofi använder ordet feminin på ett sätt som skapar förvirring. I en första läsning verkar det som om han menar kvinnor. Han beskriver dem som tysta, mystiska och utan att ingå i den etiska relationen. Men vid en djupare studie förefaller användningen av det feminina mer som om han vill beskriva ett fenomen av känslor eller möjligen en metafor av riktiga kvinnor. Syftet med denna uppsats är att studera Emmanuel Levinas begrepp det feminina. Denna litteraturstudie har dessutom ett tydligt feministiskt perspektiv. Som huvudkritiker har jag valt den feminist-judiska filosofen Claire Elise Katz. Hennes främsta argument är att tolkningen och förståelsen av Levinas filosofi måste ske i ljuset av den judiska traditionen. Hon tolkar också Levinas det feminina dualistiskt, som riktiga kvinnor och som metafor. I min reflektion av studien kritiserar jag hennes argument där det judiska arvet skulle vara avgörande. Jag tolkar det feminina som absolut alteritet. Tolkningen är möjlig för alla religionsinriktningar i fenomenologisk mening och inte bara judendomen. / Several feminist interpreters have noted that Emmanuel Levinas uses the word feminine in a way that might create confusion. In a first reading, it seems that he denotes women. He describes them as silent, mysterious and without being part of the ethical relation. But in a deeper study, the use of the feminine appears more as a description of a phenomenon of feelings or possibly a metaphor. The purpose of this essay is to study Emmanuel Levinas’ concept of the feminine. This study also has a clear feminist perspective. As a main critic, I have chosen the feminist-Jewish philosopher Claire Elise Katz. Her main argument is that the interpretation and understanding of Levinas’ philosophy must be done in the light of the Jewish tradition. She also interprets Levinas' the feminine in a dualistic way, like real women and as metaphors. In my study, I criticize her argument that the Jewish inheritance would be decisive. I argue that the feminine as absolute alterality is possible for all religions in phenomenological sense, not only for the Jewish tradition.

Background: In India transgender people have a legacy of representation and acceptance dating back thousands of years within the Hindu religion. However, studies show that transgender people in today’s indian society experience lack of social rights and are discriminated towards when it comes to employment, housing and healthcare. Being discriminated based on who you are may in turn lead to poor physical and mental health. The healthcare services ability to promote health and give good care to transgender patients is limited due to stigma and lack of knowledge in meeting the needs that transgender people may have when seeking healthcare. Aim: The aim of this study is to examine the experience of identity, health and well-being among transgender people in India. Method: A qualitative semi-structured interview study with five participants was made, four of the interviews were used in the result. The participants were interviewed about their experiences of health and well-being as well as the availability and treatment from the healthcare system. The content was analyzed through a content analysis. Results: The result was divided into Identity and Society where the theme Identity contained 1. Life-stance related reflection about gender identity. 2. Life-stance related reflections about own body. 3. Strategies to protect one’s dignity and 4. The meaning of relationships and social networks for one’s own identity. The theme Society dealt with the sub-themes 1. Experiences of attitudes among healthcare professionals and 2. Experiences of discrimination outside healthcare. Discussion: The discussion was held from a life-stance point of view and touched upon how discrimination and lack of knowledge within the healthcare services can lead to not being seen as a person. Violation of dignity was also discussed and how dignity is connected to integrity and self-image as well as how confidence and self-esteem is important in forming one’s identity. / Bakgrund: I Indien har transpersoner sedan tusentals år tillbaka ett stort kulturellt arv och har en lång historia av representation inom hinduismen. Dock visar forskning att transpersoner i dagens indiska samhälle saknar sociala rättigheter och diskrimineras när det kommer till anställning, boende samt hälso- och sjukvård. Att utsättas för diskriminering på grund av att en är den en är kan i sin tur skapa psykisk och fysisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdens möjlighet att tillgodose transpersoners behov begränsas av stigma och brist på rätt kunskaper att tillmötesgå de omvårdnadsbehov som transpersoner kan ha när de söker sjukvård. Syfte: Syftet med studien är att undersöka transpersoners upplevelse av identitet, hälsa och välmående i Indien. Metod: En kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie med fem deltagande genomfördes, fyra av intervjuerna användes i resultatet. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser av identitet, hälsa och välmående, samt tillgänglighet och bemötande av hälso- och sjukvård. Innehållet analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet indelades i Identitet och Samhälle, där temat Identitet innehöll 1. Livsvärldsrelaterade reflektioner om könsidentitet. 2. Livsvärldsrelaterade reflektioner om den egna kroppen. 3. Strategier för att skydda den egna värdigheten och 4. Betydelsen av relationer och sociala nätverks för den egna identiteten. Temat Samhälle innehöll 1. Erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. och 2. Erfarenheter av diskriminering utanför hälso- och sjukvård. Diskussion: Diskussionen hölls utifrån ett livsvärldsperspektiv och berörde hur diskriminering och brist på kunskap inom hälso- och sjukvård orsakar att en inte blir sedd som en person. Kränkt värdighet diskuterades även och hur värdigheten är kopplad till integritet och självbild samt hur självförtroende och självkänsla är betydelsefullt för identitetsskapande.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier utifrån sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut om ej HLR: Sjuksköterskors kunskap &amp; erfarenhet, sjuksköterskors känsla av frustration och sjuksköterskors upplevelse av etiska dilemman. Sjuksköterskorna hade erfarit skillnader i kunskapsläget gällande behandlingsbegränsningar och ej HLR inom alla personalkategorier. Där fanns också en upplevelse av frustration bland annat när det saknades beslut om ej HLR och när de inte delade åsikt med beslutade läkare. Detta resulterade också i att de ställdes inför etiska dilemman när de var tvungna att påbörja HLR på grund av avsaknad av behandlingsbegränsnings beslut om ej HLR. Slutsats: Sjuksköterskorna hade upplevelse och erfarenhet av brister i kommunikationen mellan vårdpersonal inom alla personalkategorier. Önskemål om mer utbildning och diskussion i ämnet utrycktes för att förbättra beslutsfattandet och vården av de patienter som har eller bör ha beslut om ej HLR. / Background: DNR-decisions started in the 50´s and it has been proven as a difficult ethical decision. Often there is a misunderstanding of the concept of DNR and end-of-life decisions among the hospital staff, which can lead to differences in care of patients. Nurses´ often experience ethical dilemmas when decisions regarding treatment must be taken in the final stages of life, both against doctors and other nurses, but also to patients and their relatives. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of DNR decisions. Method: A semi-structured interview study of eight nurses in an acute care unit, analysis with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories based on nurses´ experiences of end-of-life decisions and DNR; Nurses knowledge and experience, nurse´ sense of frustration and nurses´ experience of ethical dilemmas. The nurses´ had experienced differences in the knowledge regarding end-of-life decisions and DNR in all categories of staff. There was also an experience of frustration in when there was no decision on DNR and when they did not share the view with the doctor. This also resulted in that they were faced with ethical dilemmas when they had to begin CPR because of the absence of DNR-decision. Conclusion: The nurses had sensed and experienced lack of communication between health professionals in all categories of staff. Desire for more education and discussion on the subject was expressed in order to improve decision making and care of patients who have or should have the decision of DNR.

Abstrakt Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens.    Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju.   Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.

Bakgrund: Begreppet förväntningsgap kan beskrivas såsom skillnaden mellan vad revisorer förväntas leverera och vad revisorer i praktiken levererar. Förväntningsgapet ses som ett problem för revisorer eftersom ju större förväntningsgapet är, desto lägre tillförlitlighet, vinstmöjlighet och anseende tillskrivs revisorers arbete. Vikten av att minska gapet har betonats och det menas att kunskapen hos allmänheten måste öka. Trots det omfattande regelverk som revisorer har att förhålla sig till samt förekomsten av standarder med ett starkt fokus på etik, har revisorers moraliska kompass blivit ifrågasatt till följd av ett flertal företagsskandaler. Vad intressenter har för förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig utifrån regelverket och de yrkesetiska standarderna, har föga belysts under begreppet förväntningsgapet. Det har diskuterats huruvida förväntningsgapet verkligen är ett problem och om det ens har någon praktisk betydelse om det finns en förståelse från omgivningen om vad revisorer gör eller inte. Utifrån detta väcks frågan om det finns en annan dimension av förväntningsgapet som gör att det bristande förtroendet för branschen och den ifrågasatta moraliska kompassen är befogad. Syfte: Syftet med vår undersökning är att beskriva revisorers uppfattning om revisorers handlande och förhållningssätt samt deras uppfattning om intressenters förväntningar angående hur revisorer skall få handla och förhålla sig. Vidare är syftet att jämföra uppfattningarna med regelverk och branschetiska standarder och med hjälp av normativa etikteorier samt rollteori bidra med en djupare förståelse av förväntningsgapet. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Det insamlade materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med nio stycken auktoriserade revisorer. Slutsatser: Utifrån revisorers uppfattningar visar resultatet att det föreligger ett förväntningsgap, dock inte ur alla aspekter. Det existerar ett kunskapsgap. Resultatet visar även att det förekommer ett utvecklingsgap sett till en del klienter samt från politiskt håll. Det föreligger inte något markant prestationsgap ur ett etiskt perspektiv, dock uttrycks det kritik från revisorerna mot regelverket. / Background: The concept of the expectation gap can be described as the distinction between what auditors are expected to do and what they really do. The expectation gap is seen as a problem for auditors because the greater the gap of expectations is, the lower the reliability, profitability and reputation are attributed to the work of auditors. The importance of reducing the gap has been emphasized and many believes that the knowledge of the public must increase. Despite the extensive regulations that auditors must deal with and the existence of standards with a strong focus on ethics, the auditors’ moral compass has been questioned because of numerous corporate scandals. What kind of expectations stakeholders have regarding how auditors should be able to act and behave on the basis of the regulations and professional ethical standards, has not been elucidated under the concept of the expectation gap. It has been discussed whether the expectation gap really is a problem and even if it has any practical significance if there is an understanding from the environment about what auditors do or do not do. Based on this, the question is raised if there is another dimension of the expectation gap that justifies the lack of confidence in the industry and the contested moral compass. Purpose: The purpose of our survey is to describe auditors' perceptions on auditors' actions and attitudes, as well as their perceptions of stakeholders' expectations regarding how auditors should be able to act and behave. Furthermore, the purpose is to compare these perceptions with the current regulations and the ethical standards and with the help of normative ethics theories and role theory contribute to a deeper understanding of the expectation gap. Method: The survey is based on a qualitative approach. The collected material was gathered through semi-structured interviews with nine authorized auditors. Conclusions: Based on the auditors’ opinions, empirical evidence shows that there is an expectation gap, but not in all aspects. There is a knowledge gap. The result shows that there is also an evolution gap regarding some clients as well as from a political point of view. There is not a major performance gap from an ethical perspective, however, criticism is expressed by the auditors against the regulations.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas upplevelser kring svåra beslut rörande barn och unga, i relation till den professionella etiken och personliga moralen. Ambitionen var att genom vår studie ge en ny kunskap och ökad förståelse kring socialsekreterarnas syn och upplevelser gällande den professionella etiken och personliga moralen vid beslutsfattande. Studien grundas i en hermeneutisk metodansats utifrån ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt kring Meads begrepp I/ME, rolltagande och den generaliserade andre samt Hochschilds begrepp emotionellt arbete och tillit. Samtalsintervjuer genomfördes med 10 socialsekreterare runtom i Sverige för att få en övergripande bild av fenomenet. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete präglas av en balans mellan närhet och distans som visas genom fyra dilemman som innehåller spänningar. De fyra dilemman som lyfts fram är: personlig relation eller professionell roll?, hålla inne eller släppa ut känslor?, magkänsla eller regelverk? och slutligen mediebild eller verklighet? Dessa dilemman kan definieras som fyra pusselbitar i samma pussel som handlar om att ha rätt balans mellan närhet och distans. I helhet är det svårt att förena närhet och distans och därför behövs en balans mellan dessa två.