• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 216
  • 14
  • Tagged with
  • 230
  • 102
  • 79
  • 57
  • 45
  • 39
  • 35
  • 32
  • 30
  • 29
  • 28
  • 26
  • 24
  • 23
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Svenska fondinvesteringar i konflikt : En undersökning av fonders etiska riktlinjer gentemot försvarssektorn / Swedish Fund Investments in Conflict

Alfvegren, Gustav January 2024 (has links)
Sex av tio svenskar vill år 2023 investera hållbart. Samtidigt sker en märkbar förändring inom svenska fondinvesteringar som går från en tidigare restriktiv inställning till vapenindustrin i etiska fonder mot att öppna upp investeringar och dialoger för försvarsindustrin. De senaste åren har säkerhetsläget i världen försämrats rejält med anledning av Ukraina-invasionen i februari 2022. Efter decennier av ett nedrustat Sverige och Europa har försvarsindustrin vaknat till liv och en stämpel som oetiskt börjar sakta gnuggas bort. Vapenindustrin är på högvarv där försvarsbolag behöver kapital för att bemöta den höga efterfrågan. Syftet med rapporten är att analysera om svenska fondbolag förändrat sin inställning till etisk investering mot försvarssektorn. Studien ämnar att utreda och jämföra utvalda fonders förändring i placeringsinriktning, svartlistning av bolag och policies mot försvarsbolag de senaste fem åren. För att uppfylla syftet med studien valdes en kvalitativ analysmetod. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer av sju stycken fondbolag (Öhman fonder, Swedbank Robur, SEB, Lannebo fonder, Spiltan fonder, AP3 och AP4), två branschorganisationer och en tillsynsmyndighet (Finansinspektionen, SOFF och Svenskt Näringsliv). Utöver intervjuerna har relevant datainsamling skett från litteratur, artiklar och tidigare examensarbeten. Resultatet visar utifrån frågeställningarna och empirin att två av de sju fondbolag som intervjuades har förändrat sin hållbarhetspolicy gentemot vapenindustrin mellan 2019 och 2024. De två fondbolagen SEB och Swedbank Robur har utfört förändringar i syfte att öppna upp för investeringar i försvarsindustrin, däremot så började resonemangen och beslutsprocesserna rörande en policyförändring långt innan invasionen av Ukraina. Gemensamt för fondbolagen är att kunderna efterfrågat kundkorgar som innefattar försvarsföretag. Fondbolagen framhäver även vikten av att verka som aktiva ägare och öppna upp för att hjälpa bolag med en omställningsresa. Vidare framgår att samtliga aktörer på marknaden anser att det är kontraproduktivt att exkludera bolag eller vara restriktiv mot hela sektorer. Fondbolagen följer och rapporterar enligt SFDR-förordningen som utgör ett ramverk med stora frihetsgrader. Därigenom är det diskutabelt om syftet med förordningen uppfylls då fondernas unika definitioner gör det svårt att jämföra. ENFs “femprocentgräns”, avseende den maximala omsättnings andelen till vapenbolag, följs av den såkallade Swedbank Roburs “utökade nivå”, SEB tvillingfonder av hållbar karaktär, Spiltans fonder, Lannebo fonder och Öhman fonder. Gränsdragningen till vad som klassas som vapen, kontroversiellt vapen eller kärnvapen är en gråzon. Fonderna har valt att utgå ifrån vad produkten och verksamhetens huvudsyfte är. / By 2023, six out of ten Swedes would like to invest sustainably. At the same time, a noticeable change is taking place. Swedish fund investments is moving from a previously restrictive attitude towards the arms industry in ethical funds to opening up investments and dialogues for the defense industry. In recent years, the security situation in the world has deteriorated and become very tense due to the invasion of Ukraine in March 2022. After decades of a disarmed Europe including Sweden, the defense industry has reassured and the stamp as unethical is slowly evanesce. The arm industry is in full swing and defense companies need capital to meet the high demand. The purpose of this study is to analyze whether Swedish fund companies have changed their approach to ethical investment linked to the defense sector. The study aims to investigate and compare selected funds change in investment focused on blacklisted companies and policies towards defense companies over the past five years. To fulfill the purpose of this study, a qualitative analysis method was chosen. The data collection was done through interviews with seven fund companies (Öhman Funds, Swedbank Robur, SEB, Lannebo Funds, Spiltan Funds, National Pensions Fund AP3 and AP4) and in addition two organizations (SOFF and Svenskt Näringsliv) as well as one supervisory authority (FI). Relevant data was collected from literature, articles and previous students theses. The result shows that based on the questions and the empirical data, that two of seven fund companies interviewed have changed their sustainability policy towards the arm industry between 2019 and 2024. The two fund companies SEB and Swedbank Robur have made changes with the aim of opening up for investments in the defense industry, however, the reasoning and decision-making processes began long before the invasion of Ukraine. Common to the fund companies are that customers have requested fundbaskets of defense companies. The fund companies also emphasize the importance of acting as active owners and helping companies with a transition journey. Furthermore, it is clear that everyone in the market considers it counterproductive to exclude entire sectors. Fund companies comply with and report according to SFDR regulation. It’s a matter of debate whether the purpose of the regulation is met, due to the funds do their own definitions of the reporting of the funds portfolio. ENF’s “five percent limit” is followed by Swedbank Roburs “extended level”, SEBs twin fund “sustainable”, Spiltan funds, Lannebo funds and Öhmans funds. The boundary between what is classified as a weapon, controversial weapon or nuclear weapon is a difficult field. The funds boundary within the definition of weapons is in terms of what the product's main purpose is.
162

Education for Sustainable Development in Perspective(s) : Rural Mongolian teachers’ views on environmental problems

Sandin, Eva-Maria January 2014 (has links)
Many researchers argue that there is a demand for a new way of teaching and learning to better equip us for the value pluralistic society we are living in. Research has shown that teachers are reluctant to teach about value pluralistic subjects. This thesis aims to study how rural Mongolian teachers view the human-nature relationship in relation to the current situation in Mongolia, characterized by economic growth and environmental issues. Ethical perspectives are applied on the teachers’ views in order to bring structure to the different ways of viewing the human-nature relationship. The study shows that the teachers’ values change depending on if they look at their personal relationship to nature or put nature in relation to society. The results prove that even though personal values are complex it is possible to bring structure to how we understand them. The result provides an example of how complex value pluralistic issues can be structured in order to enable an understanding of them. Furthermore, the thesis suggests that ethical perspectives can be used in education for sustainable development when striving for a new way of teaching and learning.
163

Uppförandekoder : En studie över hur en uppförandekod transformeras inom en organisation och dess roll i att skapa en etisk företagskultur / Codes of conduct : A study of how a code of conduct transforms in an organization and its role in creating an ethical corporate culture

Mattson, Stéphanie, Nordin, Jenny January 2017 (has links)
Efter flertalet skandaler och kriser samt en ökad kunskap om hur jorden påverkas av individers agerande behöver också företag börja ta sitt ansvar. Det utvidgade ansvaret kallas CSR (Corporate Social Responsibility) eller ansvarsfullt företagande och det arbetet kräver självregleringar exempelvis med hjälp av uppförandekoder. Livsmedelsföretag är en bransch där allt fler företag satsar på ansvarsfullt företagande och använder uppförandekoder. Kodernas innehåll och effekt utgör två inriktningar inom forskningen som har studerats tidigare med ett blandat och motsägande resultat angående dess effekt på det etiska beteendet. Dock återfinns relativt få studier om den tredje inriktningen som berör hur koderna transformeras i organisationer och hur kontextuella faktorer kan inverka i processen. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för vad som kan påverka uppförandekodernas effekt på beteende genom att studera en intern transformativ process, det vill säga hur en kod implementeras, används och kommuniceras. Vidare syftar studien också till att skapa förståelse för varför koden fungerar som uppvisat och belysa dess roll i att skapa en etisk företagskultur. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi för att på djupet skapa förståelse för fenomenet uppförandekoder. En fallstudiedesign utgjordes av en livsmedelskoncern med fokus på två olika butikskedjor, bolag A och B. Huvudsakligen har intervjuer genomförts och kompletterats med information från årsredovisningen, hållbarhetsredovisningen och hemsidan. Resultatet av studien visar att arbetet med uppförandekoden som riktar sig till leverantörerna, påverkas av interna och externa kontextuella faktorer. Främst används koden av personer i inköpsprocessen. På butiksnivå är det dock ingen som känner till uppförandekoden men det framkommer ett eventuellt behov av att även de får mer kunskap om hur arbetet med leverantörerna sker. Dels för att möta kundernas frågor i butik men också för att känna stolthet och trygghet vilket kan stärka deras identitet. Därmed är uppförandekodens roll i att skapa en etisk företagskultur större på central nivå jämfört med butiksnivå, men för att skapa ett genuint engagemang anses ledarna vara viktigast. På butiksnivå innehar det andra dokumentet etiska riktlinjer, med krav inåt i organisationen, en möjlig indirekt påverkan via ledarna eftersom ca 1000 tjänstemän årligen signerar det. Det innebär dock att långt ifrån samtliga medarbetare kommer i direkt kontakt med någon form av uppförandekod. Studien visar därmed att etiska kärnvärden och etiskt ledarskap i kombination utgör ett värderingsstyrt ledarskap som innehar en större roll i att skapa en etisk företagskultur på butiksnivå. / After multiple scandals, crises as well as increased knowledge in how the earth is affected by actions of individuals, there is a need for companies to start owning their responsibility. The extended responsibility named CSR (Corporate Social Responsibility) or responsible business, demands work in form of self-regulations with help from codes of conduct. Grocery retailers are in an industry where more companies aim to be responsible businesses and uses codes of conduct. Regarding the research field of codes, the contents of the codes and their effects make two directions that have been researched earlier with various and inconsistent results regarding the codes’ effect on behaviour. However, little research has been found regarding the third direction, which involves research in how the codes transform in organizations and contextual factors can affect this process. The aim with the study is therefore to receive a greater understanding of what might affect codes’ effect on behaviour, by studying an internal transformation process, that is, how a code gets implemented, used and communicated in the organization. Furthermore, the study aims to explain why the codes work as shown and tries to enlighten its role in creating an ethical corporate culture. The study has been conducted by a qualitative research strategy in order to create a greater understanding for the phenomena that is codes of conduct. A case study design was made with focus on a food group and two of its store chains called firm A and B. Primarily interviews have been completed and complemented by information from the annual report, sustainability report and the website. Results of the study show that the work with the code of conduct directed towards suppliers are being affected by internal and external contextual factors. People involved in the purchase process mainly use the code. At store level however, no one is greatly aware of the code of conduct. Nevertheless, it is apparent that there is a need for more knowledge regarding how the work with suppliers takes place. Partly because there is need to be able to answer customer’s questions, but also because the employees should feel pride and security, which can strengthen their identity. Consequently, the role of the code of conduct in creating an ethical corporate culture is larger on a central level rather than on store level, but in order to create genuine engagement leaders are the most important. On store level, another document called ethical guidelines; aimed inwards the organization, has a possible indirect effect through store managers since 1000 officials annually sign it. This implies that far from all employees come in direct contact with any kind of code of conduct. The study rather shows that the combination of ethical core values and ethical leadership creates a values-based leadership that holds a greater role in creating an ethical corporate culture, on store level.
164

"Jag vill spara etiskt, men vad har jag för alternativ?" : En kvantitativ studie av etiska restriktioners påverkan på svenska fonders prestation

Atterby, Alfred, Ekström Hagevall, Adam, Wikström, Carl January 2019 (has links)
During the last few decades, the Swedish population has shown an increased interest in investment fund savings, and more than 60% of Swedish citizens are saving through funds today. In addition to this, awareness on climate change and related risks has increased, which has contributed to a greater focus on corporate sustainability among Swedish companies. As a result of these trends, there has been an increase in fund companies that are basing their investments on certain ethical restrictions, in order for private investors to save ethically. The purpose of this study was to examine how ethical restrictions affect the financial performance of Swedish funds with regards to risk-adjusted return. Previous studies have focused on comparing ethical and traditional funds, but this study chose not to make any difference between the two types of funds. The study's relevance is based on how it can make private investors aware of which ethical restrictions that have a negative impact on the risk-adjusted return, and how much each restriction decreases the return. A total of 101 Swedish funds were analyzed. Information about each fund's performance measures were retrieved from Morningstar, and is based on three years development. Information about each fund's ethical restrictions were retrieved from Hållbarhetsprofilen and their information pamphlets. With data about the performance measures Sharpe ratio, Alpha, and Treynor ratio, three statistical models were defined and analyzed with multiple linear regression analysis. Each model's reliability was assessed with residual analysis; the models were adjusted and improved if necessary. Hypotheses were evaluated with significance testing to answer the research questions. The results indicate that exclusion of tobacco and gambling companies affect the risk-adjusted return of Swedish funds negatively, while exclusion of alcohol companies affect the risk-adjusted return positively. This implies that private investors should save their money in Swedish funds that exclude alcohol companies in order to avoid lower risk-adjusted return. / Fondsparandet i Sverige har under de senaste decennierna ökat kraftigt och idag sparar över 60% av befolkningen i fonder. Utöver detta har bland annat miljömedvetenheten hos befolkningen ökat, vilket har bidragit till ett ökat engagemang i hållbarhetsfrågor hos företag. I kölvattnet av dessa trender har allt fler svenska fondbolag valt att införa etiska restriktioner på deras investeringar, så att fondsparare på ett enkelt sätt ska kunna investera hållbart. Syftet med denna studie var att undersöka hur etiska restriktioner påverkar svenska fonders prestation med avseende på riskjusterad avkastning. Där tidigare forskning har fokuserat på att jämföra etiska och traditionella fonder, valde denna studie istället att inte göra någon skillnad mellan de två fondtyperna. Studiens relevans baseras på hur studiens slutsatser kan hjälpa småsparare att bli medvetna om vilka etiska restriktioner som hämmar avkastningen och vad varje restriktion kostar investerare i potentiellt förlorad avkastning. Totalt har 101 svenska fonder undersökts. Information som gäller fondernas prestationsmått har hämtats från Morningstar, och baseras på tre års utveckling. Information om fondernas etiska restriktioner har hämtats från Hållbarhetsprofilen och fondernas informationsbroschyrer. Med insamlad data om prestationsmåtten Sharpekvoten, Alfa, och Treynorkvoten, har tre modeller definierats som sedan analyserats med multipel linjär regressionsanalys. Modellernas tillförlitlighet har sedan utvärderats med residualanalys; modellerna förbättrades om det fanns belägg för det. Utifrån signifikanstest har hypoteser utvärderats för att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat pekar på att exkludering av företag inom tobak- och spelbranschen påverkar svenska fonders riskjusterade avkastning negativt, medan exkludering av företag inom alkoholbranschen påverkar den positivt. Detta betyder alltså att småsparare bör investera i svenska fonder som väljer bort företag inom alkoholbranschen för att undvika låg avkastning.
165

Etisk fondförvaltning : en studie av fem svenska fondbolag / Ethical fund management : a study of five Swedish management companies

Claesson, Tobias, Slettvold, Hanna January 2014 (has links)
Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna. Dessa två metoder kallas för negativ och positiv screening. Även fondbolagen som ingick i denna uppsats använde sig av positiv respektive-negativ-screening.I den här uppsatsen undersöks de moraliska aspekter som finns kring etiskt fondsparande. Det sker även en gransking av hur fondförvaltarna väljer ut de bolag som skall ingå en etisk fond, samt vilka konsekvenser detta får för fonden ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Denna uppsats beskriver dessa två principiellt olika tillvägagångssätt, där båda dessa påvisas vara problematiska. Detta gör att det går att det starkt går att ifrågasätta deras legitimitet.Uppsatsen har bidragit till att undersöka och beskriva huruvida dessa screeningsmetoder är etiskt hållbara genom att använda två olika moralfilosofiska infallsvinklar.Positiv screening är en allt för godtycklig metod som ger upphov till allt för många subjektiva bedömningar för fondförvaltarna. Dessutom bortser positiv screening från om företag har dåliga sidor, utan den fokuserar endast på styrkorna hos ett bolag. Detta gör att icke ansvarstagande bolag kan följa med.Negativ screening är en allt för motsägelsefull metod eftersom att den inte helt tar avstånd från de branscher som den försöker att stänga ute. Bland annat så stänger den inte ute underleverantörer till företag som exkluderas med denna metod. Fondbolagen tillåter också att vissa procent av omsättningen får komma från de branscher man försöker att stänga ute vilket gör att negativ screening förlorar sitt syfte. Dessutom är det tveksamt om fondbolagen överhuvudtaget bör utesluta spelbranschen, alkoholbranschen, eller pornografibranschen på enbart moralfilosofiska grunder.Vidare har även uppsatsen kommit fram till att det är de institutionella kunderna som driver utvecklingen framåt och att de har en stark påverkan på vilka branscher som väljs bort genom negativ screening.
166

Vad har påverkat utvecklingen av den etiska klädmarknaden? : En jämförande kvalitativ studie av Storbritannien och Sverige / What has affected the development of the ethical clothing market? A comparing qualitative research of the United Kingdom and Sweden

Palmér, Emma, Sjögren, Ulrika January 2007 (has links)
There is a growing interest for ethical consumption, in general as well as inthe clothing industry. The consumption of ethical clothes is a complexphenomenon though, where aspects such as quality, style, function, price,time assets, accessibility and ethical attitudes affect the decision making.Researches that have been executed show the diversities in developmentbetween different countries. There are fairly strong indications that theethical clothing market is more advanced in the United Kingdom than inSweden and therefore these two countries are objects of this research.The aim with this thesis is to describe and explain what have affected thedevelopment of the ethical clothing market in the United Kingdom comparedto Sweden. For that reason a qualitative approach has mainly been used,where deep interviews with people within the ethical clothing industry havecontributed to most of the empirical part. As a complement secondary datasuch as statistics of the two countries have been used in order to investigateour area.One useful tool, among others, to investigate the macro environment is theSLEPT model. With this model the surroundings are being evaluated withinthe areas of social/cultural, legal, economical, political and technologicalfactors. They influence differently on the possibility for new companies andbusinesses to operate and the factors can all together contribute to a betterunderstanding of the market environment. Population, income levels,Internet usage, political government and legislation regarding theenvironment and business are data that have been studied in this thesis.Sweden and the United Kingdom are rather similar when it comes toeconomical, political, legal and technological aspect, why the social/culturaldifferences are more distinct. The index of national culture, created byHofstede (2005) helps to explain some of the dissimilarities. The diversity inshort-term thinking, masculinity and individualism in the two countries maycontribute to an explanation of what have affected the development of theethical clothing market. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
167

Etiska dilemman i vården av kognitivt sviktande personer : Distriktssköterskors erfarenheter i hemsjukvården

Söderman, Hanna, Olsson, Lina January 2016 (has links)
Inledning: Att vårda kognitivt sviktande personer är ofta en stor utmaning för distriktssköterskan. Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenhet av situationer i hemsjukvården där kognitivt sviktande personers självbestämmande har skapat etiska dilemman. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvården i två av Sveriges kommuner intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier och 13 underkategorier. Kategorin Mycket svåra situationer av olika karaktär visar på hur svåra situationer kan komma akut eller pågå över lång tid. De svåra situationerna gestaltas även genom att patienterna nekar behandling och hjälp av hemtjänst. Patienterna kan även leva under dåliga förhållanden samt hot eller misshandel. Den andra kategorin som var Distriktssköterskans hantering av situationerna har underkategorier som beskriver på vilket sätt distriktssköterskorna hanterar situationerna för att det i slutänden ska bli så bra som möjligt för patienten. Kategorin Närstående påverkar situationerna lyfter hur närstående både kan fungera som stöd och som hinder för patienterna. Slutligen kommer kategorin Skapar reflektion hos distriktssköterskan där distriktssköterskorna reflekterade över hur självbestämmandet för patienten kan se ut samt vilka möjligheter de har att påverka vården inom hemsjukvård. Slutsats: Etiska dilemman uppstår i vården av kognitivt sviktande personer. Distriktssköterskorna använder sig av flera strategier för att lösa dem på bästa sätt. / Introduction: To provide nursing care for patients who suffer from cognitive impairment is often a big challenge for the district nurse. Aim: To illuminate the district nurses´ experience in home care when situations with cognitive impaired person’s autonomy creates ethical dilemmas. Method: A qualitative interview study. Ten district nurses´ in two different counties in Sweden were interviewed using semi-structured interview. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Four generic categories and 13 sub-categories emerged. The generic category Very difficult situations of different nature show how situations can emerge acute or develop over a long period of time. The difficult situations are also demonstrated when patients´ decline help or treatment, live under poor circumstances or have assault and violence around them. The second generic category How the district nurses´ handle the situations has subcategories which describe how the district nurses´ handle the situations with the aim of what´s best for the patient. The generic category The relatives influence in the situations lifts how relatives can work as support for the patient as well as obstacle for the patients wellbeing. The final generic category was Leaves the district nurse with reflections where the district nurses´ reflected on how the patients’ autonomy should be and what possibilities they have to affect the home care situations. Conclusion: Difficult ethical dilemmas emerge when caring for patients´ with cognitive impairment. The district nurses have a lot of strategies to solve them the best way possible.
168

Etiska regler och konkurrensregler inom advokatyrket / Ethical Rules and Competition Rules within the Law Profession

Jacobs, Marcus January 2001 (has links)
<p>Uppsatsen innehåller en studie av hur etiska regler, vilka framför allt återfinns inom advokatyrket, påverkar konkurrensen och de konflikter som uppstår mellan de svenska och europeiska konkurrensreglerna och dessa etiska regler. Mer specfikt identifieras vilka konkurrenshämmande effekter dessa regler medför, och vilka alternativ som finns för att kombinera etiska regler och konkurrensregler på ett sådant sätt att minsta möjliga skada uppstår för konsumenterna av advokattjänster. Resultatet av uppsatsen är att vissa etiska regler bör elimineras eller modifieras, eftersom de påverkar marknaden på ett negativt sätt utan att medföra motsvarande vinster annorstädes. The essay contains a studie on how ethical rules, here represented by the rules for the law profession, influence the competition. Furthermore are the conflicts that appear between the ethical rules and the Swedish and European competition rules identified and analysed. Different solutions are discussed with the purpose of reducing consumer damage on the law service market to a minimum. The conclusion of the essay is that some of the ethical rules that presently exist on the law service market are partly or fully useless, and/or bring about unnecessary restrictions without positive effects on other parts of the economy.</p>
169

Etik i läroböcker : fem pedagogiska texters framställning av etik

Hansson, Marit January 2006 (has links)
<p>Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner.</p><p>Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ”är det rätt att komma för sent till lektionen”, till ytterst abstrakta frågor som ”meningen med livet”. Framställningen av de etiska frågorna skiljer sig avsevärt mellan de olika texterna och därför går det inte att dra en generell slutsats av hur etiska frågor framställs i pedagogiska texter. Vissa texter består enbart av konkreta frågor och andra av enbart abstrakta, medan några andra texter har en nivåstegring på frågorna från problem av lokalkonkret karaktär till frågor av globalabstrakt karaktär.</p><p>De enda konkreta krav som går att ställa på texternas innehåll utifrån styrdokumentens direktiv är att de utgår från elevernas intressen och behov, har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier, samt material som utvecklar elevernas livssyn. Samtliga texter har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier och kan därför sägas vara förenliga med styrdokumenten. Enligt flera undersökningar är elever på gymnasiet intresserade av etiska frågor i ordningen lokalkonkreta, globalkonkreta, lokalabstrakta och globalabstrakta och stämmer detta uppfyller inte alla texter styrdokumentens krav om att utgå från elevernas intressen och behov. Å andra sidan finns inget krav på att eleverna ska utveckla ett abstrakt tänkande och därför måste också de texter som inte erbjuder en nivåstegring på problemen sägas vara förenliga med styrdokumenten. Texterna är olika uppbyggda och ger därför olika förutsättningar för olika elever, men kan rätt använda bidra till att eleverna lämnar kursen med något etiskt verktyg. Alla elever är olika och därmed är det också en nödvändighet att det finns texter som är olika uppbyggda. Men i fråga om vilken text som troligen kan användas på flest elever anser jag att Alm vinner.</p>
170

Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor på allvar?

Eriksson, Thomas January 1997 (has links)
<p>I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ”Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?” En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.</p><p>Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.</p><p>Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument. Från statlig nivå Lpo-94 och läroplanskommitténs betänkande: Skola för bildning (SOU 1992:94), via kommunens skolplan - Sandvikens kommuns skolplan, den lokala arbetsplanen - Norrsätraskolans arbetsplan, till rektor för skolan. Jag presenterar och analyserar varje delområde var för sig, med utgångspunkt från min tes och mina frågor. Jag sammanfattar varje delområde för sig själv. Sammanfattning av delområdena tillsammans, där relationerna dem emellan presenteras och vad man rimligen kan säga om detta material tas sedan upp i diskussionsavsnittet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1996.

Page generated in 0.0568 seconds