Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga beskriver att de upplever att de inte blir involverade i sin vård. Detta orsakas av sjuksköterskors höga arbetsbelastning då patienter inte vill besvära de med sina frågor gällande sin vård. Patienter beskriver att de upplever att de inte får information gällande sitt sjukdomstillstånd. Anhöriga beskriver att de upplever svårigheter när de ska fatta beslut gällande sina närstående på grund av osäkerhet om vad som är rätt och fel. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hantera etiska utmaningar vid vård av patienter i samband med sjukhusvård. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman med fyra subteman. Första temat var Yttre faktorer med subtema Tidens inverkan samt Samarbete i vårdteamet. Sjuksköterskor erfor otillräcklighet på grund av tidsbrist och svårigheter att samarbeta med andra medarbetare på grund av olika åsikter som uppstod. Andra temat; Inre  faktorer med subteman relationens inverkan på vårdandet samt Känslomässig inverkan. Där framkom det att sjuksköterskor erfor att etiska utmaningar påverkade deras arbetsvanor negativt. Detta ledde till att de ibland behövde sjukskriva sig för att återhämta sig. Slutsats: Sjuksköterskor erfor etiska utmaningar på grund av yttre och inre faktorer som medförde komplexitet i vårdandet. / Background: Previous research shows that patients and relatives describe that they feel they are not involved in their care. This is due to nurses' high workloads as patients don´t want to bother them with their questions regarding their care. Patients describe they feel they don´t receive information regarding their medical condition. Relatives describe they experience difficulties when they have to make decisions regarding their relatives due to uncertainty about what is right and wrong. Aim: To describe nurses' experiences of dealing with ethical challenges in caring for patients in hospital care. Method: Literature study with descriptive synthesis. Results: Results showed two themes with four subthemes. First theme was External factors with sub-theme The impact of time and Collaboration in the care team. It emerged that nurses experienced inadequacy due to lack of time and difficulties in cooperating with other staff due to different opinions. Second theme was Internal factors with subthemes the relationships impact of care as well as emotional impact. It emerged that nurses experienced ethical challenges had a negative effect on their work habits. This led them to sometimes having to take sick leave to recover. Conclusion: Nurses experience ethical challenges due to external and internal factors that led to complexity in care.

Studiens syfte var att undersöka konkurrensutsatthet och etiska dilemman i arbetet för enhetschefer inom privat hemtjänst. Materialet inhämtades genom en kvalitativ webbenkät (n=16) med öppna svarsalternativ som besvarades utifrån två vinjettfall samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer (n=4). Studien undersökte konkurrensutsatthet och etiska dilemman ur moralfilosofiska perspektiv med fokus på pliktetik och konsekvensetik, där självbestämmandeprincipen och rättviseprincipen var ledande i analysarbetet. Resultatet påvisade en komplex situation för enhetscheferna. Genom respondenternas svar identifierades tre huvudteman med underteman: 1) rättvisa med undertemana likabehandling, behov och betalningsförmåga, 2) respekt med undertemana brukarens önskemål och självbestämmande, och personalens mångfald, samt 3) marknadslogik med undertemana konkurrens och värderingskonflikter. Enhetscheferna upplevde en situation där deras lojalitet mot personal och brukare/kunder kunde komma i konflikt med de egna värderingarna kring att vilja hjälpa, upplevd rättvisa samt uppfylla krav från den egna verksamheten. Vidare forskning inom området behövs för att tydliggöra komplexiteten i enhetschefernas arbete vad gäller konkurrensutsatthet.

This bachelor's thesis aims to shed light on the professional ethical dilemmas that may arise in public libraries, what tools the librarians use, and what role experience plays in ethical thinking. With a theoretical framework based on Dreyfus and Dreyfus, as well as Säljö, we paint a picture of how ethical learning takes place in accordance with the five-step model, as well as how different tools can be used at the different levels of learning. Our findings suggest that experience is not equal to be an ethical expert, and that the tools that the librarians uses are useful on the lower levels of awareness, but that the librarians tends to act with more intuition when he/she grows more in their experience, although there are some cases where the expert still uses rules.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined. / Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.

Nudging är ett verktyg som används inom fler och fler områden. Så även inom re- kryteringsområdet där nudging bland annat nyttjas för att hjälpa rekryterande chefer att undvika vanliga fallgropar vid urvalsbedömningar och beslut. Uppsatsen granskar och analyserar Thaler & Sunsteins definition av nudging, för att sedan undersöka om några utvalda nudingtekniker inom rekryteringsområdet med rätta kan kallas nud- ging enligt Thaler och Sunsteins definition, samt om de kan matchas in under Sunsteins tio viktigaste nudgingtekniker. Uppsatsen försöker identifiera vilket tanke- system nudgarna är tänkta påverka utifrån Kahnemans koncept om system 1 och sy- stem 2, samt om risken för fallgropar är mer förekommande under vissa delar under rekryteringsprocessen. Slutligen diskuteras om det föreligger en konflikt mellan nyttjande av nudging och statens krav på förtjänst och skicklighet som grund vid stat- lig anställning. Resultatet visar att de utvalda nudgarna i sju fall av åtta kunde kate- goriseras som nudgar enligt Thaler och Sunsteins definition, trots att rekryte- ringsnudgarna är framtagna för specifika tillämpningsområden. Definitionen skulle tjäna på en referens till kognitiva beteendebarriärer för att visa kopplingen till den beteendevetenskapliga grunden. Den skulle också tjäna på att tydligare koppla valar- kitekturen till en i tid närliggande valsituation. Forskningen pekar på att beslutsfat- tare faller offer för snabba system 1-beslut när de rekryterar, samt upplyser om hur detta kan undvikas; genom att antingen nudga system 1 att undvika vanliga fallgro- par eller genom att aktivera beslutsfattarens system 2, så att beslutsfattaren aktivt tänker igenom sina val. Endast tre av åtta valda nudgarna kunde matchas mot Sunste- ins tio viktigaste nudgingtekniker. Ingen konflikt eller etiskt dilemma identifierades i samband med användning av nudgar vid rekrytering i staten, då nudgarna syftar till att säkerställa att det är förtjänst och skicklighet som tillämpas vid urval och beslut. / Nudging is used in more and more situations to help people make better decisions. It is also used in the field of recruitment to help recruiting managers to avoid com- mon pitfalls when making decisions. This thesis reviews and analyses Thaler and Sunstein ́s definition on nudging, then examines whether a few selected nudging techniques qualify as nudging based on Thaler and Sunstein’s definition, criteria and tools, and if they can be matched with Sunstein ́s ten most important nudging tech- niques. The thesis seeks to identify which thought system the nudges are intended to influence based on Kahneman's concept of system 1 and system 2, as well as whether the risk of pitfalls is more prevalent during certain parts of the recruitment process. Finally, the thesis seeks to identify whether there is a conflict between the use of nudging and the state's requirement for merit and skill as the basis for state employment. Theresultsshowthatinsevencasesoutofeight,theselectednudges could be categorised as nudges according to Thaler and Sunstein's definition, even though the recruitment nods are designed for specific application areas. The defini- tion would benefit from a reference to cognitive behavioral barriers to make the connection to the behavioral science basis. It would also benefit from more clearly linking the choice architecture to the time of the decision situation. Research sug- gests that decision-makers fall victim to rapid system 1 decisions when recruiting and shed light on how to avoid it; either by nudging system 1 avoid pitfalls or by ac- tivating the decision maker's system 2, to make them actively think through their choices. Only three of the selected nudges could be matched against Sunstein's 10 most important nudging techniques. No conflict or ethical dilemma was identified in connection with the use of nudges in recruitment in the state, since the nudges aim to ensure that it is merit and skill that are the basis for all decisions.

När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.

No description available.

Denna studie undersöker lärarstudenters och nyexaminerade lärares resonemang och upplevelser av etiska konflikter i religionsundervisningen. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har data samlats in och analyserats för att identifiera mönster och teman. Resultaten visar att lärarna och lärarstudenterna betonar vikten av relationen mellan lärare och elev för att kunna hantera konflikter i religionsundervisningen. Vidare framkommer det att olika ämnen och frågor kan ge upphov till konflikter i klassrummet, såsom religionskritik, diskriminering och fientlighet. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för de utmaningar som lärare och lärarstudenter står inför i religionsundervisningen och kan fungera som en grund för vidare forskning och utveckling av undervisningsmetoder.

Abstrakt Bakgrund: Grunden i hälso- och sjukvårdslagen är att kunna ge förutsättningar genom lagar för att kunna ge en god vård som är frivillig. Inom den psykiatriska vården kan den frivilliga vården snabbt övergå till tvångsvård om patienten bedöms vara i behov av detta. Inom tvångsvården kan etiska dilemman vara svåra att undvika då sjuksköterskan strävar efter att följa etiska riktlinjer som göra- gott och icke- skada. Genom att stärka den etiska medvetenheten hos sjuksköterskan kan deras etiska förhållningssätt påverkas till det bättre. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård ur ett etiskt perspektiv. Metod: Den integrerade litteraturstudien sammanfattades utifrån sju kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar. De utvalda artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PsycINFO. En kvalitetsgranskning har utförts med hjälp av två granskningsmallar för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Två kategorier identifierades: etiskt förhållningssätt vid tvångsvård och vårdrelationens betydelse vid tvångsvård. I resultatet framkom det att sjuksköterskan ställs inför många etiska dilemman. Sjuksköterskans erfarenheter gällande tvångsvård resulterade i att sjuksköterskan behövde tid för reflektion och stöd gällande etiska dilemman, både individuellt och i grupp. Resultatet visade även vikten av att låta det ta tid för att skapa en vårdrelation mellan sjuksköterska och patient som påverkar vårdkvaliteten till det bättre. Slutsats: I litteraturstudien påvisas vikten av etiska reflektioner hos sjuksköterskan för att kunna skapa en god vårdrelation och minska moralisk stress hos sjuksköterskan.