Palliativ vård i hemmet ökar i samhället samtidigt som allt fler väljer att dö i hemmet och palliativa vården har som syfte att lindra lidande och öka livskvalitén. I samband med detta möter sjuksköterskan en allt mer avancerad och komplex vård som ställer krav i form av kompetens. För att skapa god kvalité i vården är vårdrelationen väsentlig för sjuksköterskan som har en betydande roll i vårdandet. Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter i hemmet. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt. Sju kvalitativa artiklar granskades, analyserades och resultatet sammanställdes som resulterade i två huvudteman och sex underteman. Resultatet i studien belyser att sjuksköterskan upplever att det finns utmaningar inom den palliativa vården i hemmet. Relationer till kollegor, patienter och närstående skapar möjlighet för trygghet, god vårdkvalité och att kunskap kan utbytas sinsemellan. Att etablera en vårdrelation är en förutsättning för att ge god vård till patienten. Sjuksköterskan upplevde att patientens hemmiljö förändrades till en mer sjukhuslik miljö, vilket orsakade att etiska dilemman kunde uppstå. Samarbetet mellan sjuksköterska och läkare fungerade inte alltid, vilket kunde orsaka ett vårdlidande hos patienten. Samarbete mellan kollegor upplevdes som viktigt för personlig utveckling och god vård.  Sjuksköterskan upplevde att brist på tid och kunskap kunde orsaka osäkerhet i vårdandet.

Introduktion: Fler människor lever längre och behovet av palliativ vård ökar. Patientens roll i vården har stärkts och allt fler vill vara med och påverka sin sista tid i livet. Att hantera etiska problem är en utmaning för sjuksköterskan i palliativ vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans etiska problem i palliativ vård. Metod: Studien är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sammanställdes, granskades och analyserades systematiskt enligt Polit och Becks (2015) nio steg. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka artiklar. Resultatet baserades på tio artiklar. Resultat: De tre huvudkategorier som identifierades var behandling av patienten, patientens autonomi och personalens samarbete. I huvudkategorin behandling av patienten identifierades underkategorierna i relation till omvårdnad och i relation till medicinsk behandling. I underkategorin i relation till medicinsk behandling identifierades underkategorin sedering. I huvudkategorin patientens autonomi identifierades underkategorierna närståendes inflytande och sjuksköterskan som företrädare. I huvudkategorin personalens samarbete identifierades underkategorierna bristande kommunikation, oklara roller och otillräckligt stöd. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor möter flera etiska problem i palliativ vård. Förbättrad kommunikation i vårdteamet kan minska antalet etiska problem och förbättra vården. Det verkar finnas behov av mer etisk kunskap och etisk reflektion för att öka sjuksköterskors förmåga att hantera etiska problem.

Att vara enhetschef inom äldreomsorgen är en stor utmaning i ett verksamhetsområde som inte sällan beskrivs i negativa ordalag i både massmedia och forskning. En enhetschef befinner sig i korsdrag mellan kravet om en värdig vård och omsorg och organisatoriska krav. I syftet att beskriva enhetschefen i äldreomsorgens komplexa arbete belyst ur ett etiskt perspektiv genomfördes en litteraturstudie. Resultatet av studien bygger på tio artiklar varav åtta kvalitativa, en enkätstudie och en av blandad konstruktion. Artiklarnas resultat redovisades sedan i följande sex kategorier; "Enhetschefen som multikonstnär", "Enhetschefens motstridiga krav", "Kravet om tillgänglighet", "Att tillhandahålla god vård och omsorg", "Enhetschefens ansvar för bemanningen" och "Enhetschefens ansvar för vårdpersonalen". En enhetschef inom äldreomsorgen hanterar flera komplexa arbetsuppgifter i form av brukarfrågor, vårdpersonalens frågor och organisatoriska frågor å ena sidan och kraven från politiker och överordnade chefer å andra sidan. Enhetschefen arbetar dessutom i en miljö som präglas av bland annat begränsad budget, underbemanning, undermålig vård och överbelastning av administrativa arbetsuppgifter vilket kan ge upphov till flera etiska dilemman.

Background: In the background section the following terms are described: Palliative care and holistic view, care at the end-of-life, ethical problems in the end-of-life care and ethical problem and ethical dilemma. Aim: The purpose of this literature review was to describe nurses’ experiences of ethical problems in the end-of-life care of patients. Method: A literature review was selected as a method in this study based on eightscientific articles. Articles were reviewed and analyzed critically by the author. Travelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships” was selected as a theoretical basis. Results: The result presents six themes as follows: Decision-making, ineffective treatments and therapies, insufficient communication, the lack of cooperation, inadequate respect for patient’s autonomy and uncertainty in caring role. These themes present how nurses deal with end-of-life care and in which situations ethical problems arise. Discussions: The result was discussed in relation to Travelbees’ theory (1971) “human-to-human relationships”. Nurses’ different experiences according to their different responsibilities such as insufficient communication and cooperation, decision-making processes, uncertainty in caring role and inadequate respect for patients’ autonomy were discussed. / Bakgrund: I bakgrunden beskrivs följande termer: Palliativ vård och holistiskt synsätt, vård vid livets slutskede, etiska problem i livets slutskede och definitionerna av etiskt problem och etiskt dilemma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska problem i vården av patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod i denna studie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och analyserades av författaren. Travelbees teori (1971) “human-to-human relationships” valdes som en teoretisk grund. Resultat: Resultatet presenterar sex teman enligt följande: Beslutsfattande, ineffektiva behandlingar och terapier, otillräcklig kommunikation, bristande samarbete, otillräcklig respekt för patientens autonomi och osäkerhet i vårdande roll. Dessa teman presenterar hur sjuksköterskor hanterar vård vid livets slutskede och i vilka situationer etiska problem uppstår. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrånTravelbees’ theory (1971) “human- to- human relationships”. Sjuksköterskors olika erfarenheter i enlighet med deras olika ansvarsområden såsom otillräcklig kommunikation och samarbete, beslutsprocesser, osäkerheten i vårdanderoll och bristande respekt för patientens autonomi diskuterades.

Introduktion: Inom den perioperativa vården sker dagligen flera möten mellan perioperativa sjuksköterskor, kollegor och patienter som kunde medföra etiska problem. Perioperativa sjuksköterskor påverkas av vårdkultur, egna värderingar och operationsteamets kompetens, vilket i sin tur kan påverka patientens säkerhet. Syfte: Att sammanställa forskning om perioperativa sjuksköterskors erfarenheter av etiska problem inom perioperativ vård.  Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Polit och Beck användes, där nio kvalitativa artiklar som motsvarade studiens syfte inkluderades i studien.  Resultat: Tre teman framkom: Icke tillåtande vårdkultur, Etiska konflikter som påverkar egna värderingar och Bristande respekt för patienten samt varandras kompetens och ansvar. Erfarenheterna av etiska problem som upplevdes av de perioperativa sjuksköterskorna kunde härledas till olika orsaker som organisatoriska hinder, bristande ledarskap och kommunikationsbrist. Etiska problem erfors, när patientens värdighet kränktes eller perioperativa sjuksköterskor inte upplevde att de bedrev värdig vård. Bristande respekt för patienten och varandras kompetens och ansvar gav uppkomst till etiska problem.  Slutsats: En fungerande kommunikation och bättre informationsflöde samt att visa varandra ömsesidig respekt i en tillåtande vårdkultur är avgörande för att minska uppkomst av etiska problem. Användning av WHO-checklistan har lett till förbättrad kommunikation i operationsteamet och säkerställt patientens vård. Genom etiska ronder på operationsavdelningen kan etiska problem förebyggas, kommunikation och information förbättras.

Introduktion: Inom den perioperativa vården sker dagligen flera möten mellan perioperativa sjuksköterskor, kollegor och patienter som kunde medföra etiska problem. Perioperativa sjuksköterskor påverkas av vårdkultur, egna värderingar och operationsteamets kompetens vilket i sin tur kan påverka patientens säkerhet. Syfte: Att sammanställa forskning om perioperativa sjuksköterskors erfarenheter av etiska problem inom perioperativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Polit och Beck användes, där nio kvalitativa artiklar som motsvarade studiens syfte inkluderades i studien. Resultat: Tre teman framkom: Icke tillåtande vårdkultur, Etiska konflikter som påverkar egna värderingar och Bristande respekt för patienten samt varandras kompetens och ansvar. Erfarenheterna av etiska problem som upplevdes av de perioperativa sjuksköterskorna kunde härledas till olika orsaker som organisatoriska hinder, bristande ledarskap och kommunikationsbrist. Etiska problem erfors, när patientens värdighet kränktes eller perioperativa sjuksköterskor inte upplevde att de bedrev värdig vård. Bristande respekt för patienten och varandras kompetens och ansvar gav uppkomst till etiska problem. Slutsats: En fungerande kommunikation och bättre informationsflöde samt att visa varandra ömsesidig respekt i en tillåtande vårdkultur är avgörande för att minska uppkomst av etiska problem. Användning av WHO-checklistan har lett till förbättrad kommunikation i operationsteamet och säkerställt patientens vård. Genom etiska ronder på operationsavdelningen kan etiska problem förebyggas, kommunikation och information förbättras.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa innebörden i interaktionen mellan personer med demens och så kallat störande beteende och deras vårdare. I delstudierna I och II deltog en kvinna med frontallobsdemens och störande beteende (Ruth) respektive en kvinna med schizofreni, demens och störande beteende (Alice) och deras vårdare. Fjorton respektive 30 deltagande observationer samt sex respektive sju reflekterande samtal med vårdare genomfördes. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III gjordes narrativa intervjuer med sex vårdare och i delstudie IV genomfördes 10 informella samtal med tre personer med demens och störande beteende. Dessa texter tolkades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Innebörden i interaktionen mellan personerna med demens och störande beteende och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: att känna sig hemlös och hemma och att ”vara herre ”och ”vara slav”. Vårdarna upplever konflikter mellan att göra gott för individen och/eller kollektivet samt mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande. Såväl personerna med demens och störande beteende som deras vårdare pendlar mellan att känna sig hemlösa och hemma. Ruth lever i en fragmenterad värld där hon slåss för att skydda sitt revir. Hon kämpar också för att bli bekräftad samtidigt som hon bekräftar andra. Vårdarna bekräftar henne genom att möta henne i hennes värld. Alice lever i en tudelad värld där hon pendlar mellan ”himmel och helvete”. Hon misstror vårdarnas avsikter och slåss för sitt liv men hon visar också sin uppskattning och bekräftar vårdarnas ansträngningar. Även vårdarna upplever en tudelad värld. Innebörden i att leva med demens och störande beteende på institution handlar om att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också räknad med. Vårdarna befinner sig också i kaos och förstår inte vad det störande beteendet betyder. De upplever att de är fråntagna initiativet och känner sig utmattade och hjälplösa. Då och då upplever de att de har kontroll och känner sig dugliga och accepterade. Vårdarna pendlar mellan att ”vara herre” och ”vara slav”. Dialektiken mellan herre och slav handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse. När vårdaren möter den demensdrabbade i sin egen (vårdarens) värld reduceras personen med demens till ett objekt. Därmed objektifierar vårdaren också sig själv. När vårdaren möter personen med demens i hans eller hennes värld, betraktar vårdaren den demensdrabbade som en betydelsefull person vars existens är viktig att bekräfta. Därmed känner sig också vårdaren betydelsefull. I hemmastaddheten bekräftas både personen med demens och vårdaren och kampen mellan herre och slav övergår i en Jag- Du relation. Störande beteenden är beteenden som inte bekräftar den andre. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens vara störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna vara störande. Bekräftelse uppstår i interaktioner som präglas av hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i interaktioner som kännetecknas av hemlöshet.

No description available.

Background: In India transgender people have a legacy of representation and acceptance dating back thousands of years within the Hindu religion. However, studies show that transgender people in today’s indian society experience lack of social rights and are discriminated towards when it comes to employment, housing and healthcare. Being discriminated based on who you are may in turn lead to poor physical and mental health. The healthcare services ability to promote health and give good care to transgender patients is limited due to stigma and lack of knowledge in meeting the needs that transgender people may have when seeking healthcare. Aim: The aim of this study is to examine the experience of identity, health and well-being among transgender people in India. Method: A qualitative semi-structured interview study with five participants was made, four of the interviews were used in the result. The participants were interviewed about their experiences of health and well-being as well as the availability and treatment from the healthcare system. The content was analyzed through a content analysis. Results: The result was divided into Identity and Society where the theme Identity contained 1. Life-stance related reflection about gender identity. 2. Life-stance related reflections about own body. 3. Strategies to protect one’s dignity and 4. The meaning of relationships and social networks for one’s own identity. The theme Society dealt with the sub-themes 1. Experiences of attitudes among healthcare professionals and 2. Experiences of discrimination outside healthcare. Discussion: The discussion was held from a life-stance point of view and touched upon how discrimination and lack of knowledge within the healthcare services can lead to not being seen as a person. Violation of dignity was also discussed and how dignity is connected to integrity and self-image as well as how confidence and self-esteem is important in forming one’s identity. / Bakgrund: I Indien har transpersoner sedan tusentals år tillbaka ett stort kulturellt arv och har en lång historia av representation inom hinduismen. Dock visar forskning att transpersoner i dagens indiska samhälle saknar sociala rättigheter och diskrimineras när det kommer till anställning, boende samt hälso- och sjukvård. Att utsättas för diskriminering på grund av att en är den en är kan i sin tur skapa psykisk och fysisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdens möjlighet att tillgodose transpersoners behov begränsas av stigma och brist på rätt kunskaper att tillmötesgå de omvårdnadsbehov som transpersoner kan ha när de söker sjukvård. Syfte: Syftet med studien är att undersöka transpersoners upplevelse av identitet, hälsa och välmående i Indien. Metod: En kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie med fem deltagande genomfördes, fyra av intervjuerna användes i resultatet. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser av identitet, hälsa och välmående, samt tillgänglighet och bemötande av hälso- och sjukvård. Innehållet analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet indelades i Identitet och Samhälle, där temat Identitet innehöll 1. Livsvärldsrelaterade reflektioner om könsidentitet. 2. Livsvärldsrelaterade reflektioner om den egna kroppen. 3. Strategier för att skydda den egna värdigheten och 4. Betydelsen av relationer och sociala nätverks för den egna identiteten. Temat Samhälle innehöll 1. Erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. och 2. Erfarenheter av diskriminering utanför hälso- och sjukvård. Diskussion: Diskussionen hölls utifrån ett livsvärldsperspektiv och berörde hur diskriminering och brist på kunskap inom hälso- och sjukvård orsakar att en inte blir sedd som en person. Kränkt värdighet diskuterades även och hur värdigheten är kopplad till integritet och självbild samt hur självförtroende och självkänsla är betydelsefullt för identitetsskapande.

I den dagliga vården möter sjuksköterskan ständigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmåga och en god kännedom om egna och andras värden är en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem måste också den egna och patientens sårbarhet uppmärksammas och reflekteras. Sårbarheten kan ses som en tillgång, men kan också upplevas som en påfrestning som leder till känslomässig stress och ohälsa. På grund av denna påfrestning är det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bättre vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av etiska situationer och problem inom omvårdnaden. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskor drivs av en vilja att göra det bästa för patienten, och när inte denna vilja kan följas upplevs etiska situationer och problem. De upplevde underbemanning, bristande kompetens och oetiskt beteende hos kollegor som faktorer som gav upphov till etiska situationer och problem. Trots en medvetenhet om vad som är rätt och fel i en situation, begränsades sjuksköterskan av olika faktorer att bedriva god vård med patienten i fokus. För att öka den etiska medvetenheten krävs etisk reflektion samt forskning om hur sjuksköterskan använder etiska teorier, principer och riktlinjer i den vardagliga omvårdnaden. / In everyday health care the nurse is constantly confronted with situations presenting ethical issues. A developed personal ethical ability and a good knowledge of one´s own and others´ values is an important part in dealing with such situations. To be able to meet ethical issues the vulnerability of one´s own and of the patients´ must also be noticed and reflected upon. The vulnerability can be seen as an asset, but can also be experienced as a strain which leads to emotional stress. Because of this strain it is important to identify the situations that nurses experience as ethical complicated along with describing the experience of these situations. The aim of this study was to describe the nurse´s experience of ethical situations and issues in nursing practice. The study was conducted as a literature review where 18 research articles were processed and analyzed. The results showed that the nurse is compelled by a desire to do what is best for the patient. When this desire cannot be followed, ethical situations and issues arise. Nurses experienced understaffing, lack of competence and unethical behavior among colleagues as factors leading to ethical situations and issues. Despite a consciousness of what is right and wrong in certain situations, the nurse was limited by different factors in providing quality care with the patient in focus. Reflection of ethical issues and further research on how the nurse uses and applies ethical theories, principles and guidelines in the daily nursing practice, are all needed, in increasing ethical awareness. Awareness, in turn, leads to a “platform of courage” in confronting ethical issues.