Skollagen föreskriver att all undervisning ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen beskriver däremot inte hur implementeringen av de vetenskapliga evidensens ska gå till och aktuella studier visar att den överföringen inte är oproblematisk. Samtidigt finns det idag en skolpolitisk önskan att uppfylla detta genom att införa en så kallad evidensbaserad undervisning. I specialpedagogens professionella roll ingår att ha fördjupad kunskap om sambandet mellan aktuell forskning och skolans praktik, därför blir också den specialpedagogiska kunskapen om evidens och evidensbasering viktig.Syftet med det här arbetet är att få mer kunskap om hur ett evidensbaserat forskningsresultatkan förstås i relation till skolans praktik. Utifrån en tydlig vetenskaplig evidens kring vikten av fonologisk medvetenhet för att underlätta läsinlärningen hos elever, valdes data till arbetet som beskriver undervisning med mål att öka elevers fonologiska medvetenhet. Arbetet utgår från en diskursanalytisk teori och metod som i det här fallet innebär en analys av de diskurser, de språkliga sanningar, som framkommer i materialen. Genom att analysera talet om undervisningens premisser och elevernas lärande i de olika materialen har jag närmat mig frågan om hur en evidensbaserad undervisning kan realiseras.Resultatet visar att vissa av de premisser som framkommit i den så kallade Bornholmsstudien kräver både professionellt omdöme och relationella förmågor. Ett linjärt överförande av forskningsresultaten, såsom en klassisk modell av evidensbasering föreskriver (Levinsson, 2013), är därigenom inte självklar. Dessutom visar resultatet att evidensen är i ständig rörelse. Premisser som tidigare ansetts vara avgörande för att lyckas, kan tas bort eller förändras utifrån nyare rön. ”What works” blir på det sättet avhängigt diskursiva villkor och är intenågot oföränderligt. Genom arbetets textfokus framkommer även vikten av att tydliggöra och exemplifiera begrepp för att inte tolkningsmöjligheterna ska urholka den ursprungliga evidensen.Utifrån specialpedagogens roll som stöd till lärarna i utvecklingen av en undervisning som vilar på vetenskaplig grund, tydliggör resultatet vikten av att genom aktuell evidens informera och inspirera lärare att arbeta reflekterande och undersökande i din egen praktik. En evidensbaserad undervisning, i den klassiska tolkningen, ter sig däremot närmast utopisk.

När en patient blivit godkänd för transplantation registreras patienten på en väntelista. Väntetiden kan variera från dagar upp till månader eller till och med år. Den förknippas ofta med bland annat oro och ångest för patienten. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande patientens upplevelse under väntetiden inför en hjärttransplantation och vilka faktorer som kan påverka patienten under denna tid. Författarna har använt evidensbaserad metod och följt Goodmans metodvägledning. Totalt inkluderades elva vetenskapliga artiklar, som granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram användes Carnevalis (1999) omvårdnadsmodell. I resultatet framkom följande kategorier; stress, coping, depression, socialt stöd, livskvalitet och funktionell förmåga. Det framkom också i resultatet att dessa faktorer i sin tur påverkar varandra. De stressfaktorer som visade sig vara mest vanliga under väntetiden inför hjärttransplantationen var; behovet av ett nytt hjärta, det allvarliga sjukdomstillståndet och familjens oro. Den mest använda copingstrategin var positivt tänkande. Resultatet visar även olika kulturella skillnader gällande de olika faktorernas påverkan. / When a patient has fulfilled all the requierment for a hearttransplantation they are placed on a waiting list. The waiting period can be from days up to months or even years. This time is associated with anxiety for the patient. The aim of this systematic literature review is to gather literature concerning the patients experience and the different factors that affect the patients during the waiting period before a heart transplantation. The method that has been used is an evidence based method and Goodman’s seven steps were also used. This literature review is based on eleven scientific articles that have been quality rated using Carlsson and Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result showed following categories; stressors, coping, depression, social support, quality of life and functional ability. It also showed that these factors affect each other. The three most common stress factors during the waiting period were; requiring a heart transplant, having a terminal illness and worrying family members. The most used coping strategy was positive thinking. The result also shows cultural differences concerning the affects of the different factors.

Svårläkta sår hos äldre personer är ett växande problem i Sverige och internationellt, vilket medför stort lidande. Med preventivt arbete och genom att tillämpa evidensbaserad kunskap om sår och sårläkning så skulle antalet uppkomna sår kunna minskas. Därför är syftet att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aspekter av betydelse för uppkomst av sår och sårläkning hos äldre. En kvalitativ litteraturöversikt har utförts och 15 artiklar ingick i den induktiva analysen. Två kategorier med flera underkategorier bildades vid analysen. Den första kategorin var Att förebygga. Där beskrevs vikten av att upptäcka äldre som har en risk att utveckla sår men också de delar som ingår i preventivt arbete, där även nutritionens betydelse togs upp. I andra kategorin Att ta sig an såret, förklarades betydelsen av kunskap om sår och förståelsen för läkningsprocessen samt vikten av att hela individen och alla delar av individen ska vårdas, inte bara såret. Det som framkom mest från de intervjuade sjuksköterskorna var vikten av riskbedömning, nutrition och prevention, vikten av kunskap och utbildning, samt hur betydelsefullt det är att se hela människan. / Hard-to-heal wounds among the elderly is a growing problem both in Sweden and internationally, which causes great suffering. With preventive work and by applying evidence-based knowledge of wounds and wound healing, the number of wounds emerged could be reduced. Therefore, the purpose is to describe nurses' experiences of aspects of importance for the appearance of wounds and wound healing in the elderly. A qualitative review of literature was performed and 15 articles were included in the inductive analysis. Two main categories with subcategories were formed during the analysis. The first category was Prevention. It described the importance of discovering elderly who have a risk of developing wounds, but also the parts that are part of preventive work, where the importance of nutrition was addressed. In the second category Getting to the wound, the importance of knowledge about wounds and the understanding of the healing process was explained, and the importance of the whole individual and all parts of the individual being cared for, not just the wound. What was explained the most from the interviewed nurses was the importance of risk assessment, nutrition and prevention, the importance of knowledge and education, and how important it is to see the whole person.

Stroke räknas till en av Sveriges stora folksjukdomar. Att vårda patienter med stroke kräver kompetens om sjukdomens specifika egenskaper och ställer krav på de sjuksköterskor som vårdar dem. Flera studier visar att ett sakkunnigt och engagerat omhändertagande i akutskedet har betydelse för att de negativa konsekvenserna av en stroke ska begränsas. Syftet med studien var att beskriva strokesjuksköterskans erfarenhetsbaserade upplevelse av den optimala omvårdnaden för personer som drabbats av stroke, de första tolv timmarna.Studien är baserad på intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Informanterna är åtta strokesjuksköterskor som samtliga arbetade på en strokeenhet. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Den domän som utkristalliserades ur intervjutexten var kompetens. Resultatet åskådliggör vikten av regelbundna kontroller och att agera på försämringar. Funktionsbedömningar som sjuksköterskorna utförde var viktiga för hur rehabiliteringen skulle genomföras. Gemensamma riktlinjerna ansågs öka säkerheten för patienterna samt att personer som drabbats av stroke skulle få lika vård oavsett vart i vårdkedjan de befann sig. Sjuksköterskornas strokekompetens och erfarenhet innebar att de kunde se den enskilde patientens behov samt anpassa och prioritera omvårdnadsåtgärderna där efter.Evidensen är otvetydig vad gäller att en person som drabbats av stroke får bättre behandlingsresultat, när han/hon vårdas på en strokeenhet. Idag räcker inte resurserna till, för att erbjuda samtliga inom denna patientkategori ett omedelbart omhändertagande på en strokeenhet. Studiens slutsats är att fokus behöver lyftas ifrån strokeenheterna och läggas på hur omvårdnaden kan optimeras under vistelsen på akutmottagningen, för personer som drabbats av stroke. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

Flertalet av de besökande på akutmottagningarna i Sverige är 65 år och äldre. Patientgruppen äldre som vårdas på akutmottagningarna har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvalitet till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gällande omvårdnad av äldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design. Ett frågeformulär med tio frågor skickades till första linjens chefer, det vill säga vårdenhetschefer eller motsvarande, på Sveriges 77 akutmottagningar. Svarsfrekvensen uppgick till 59,7 %. Förekommande riktlinjer evidensgranskades utifrån AGREE, ett instrument för granskning av riktlinjers evidens. Resultatet visade att tio av 46 akutmottagningar hade riktlinjer för omvårdnad av äldre. Evidensgranskningen med AGREE av dessa riktlinjer visade på likartade låga resultatpoäng. Merparten av riktlinjerna fick det högsta poängresultatet avseende mål och syfte, det vill säga de var tydliga med varför och för vilka riktlinjerna fanns. Resultatet av den slutgiltiga sammanställningen av riktlinjerna tydliggjorde bristen på riktlinjer för Sveriges akutmottagningar samt i de fall riktlinjer fanns så var de ofullständiga gällande evidensbaseringen. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

<p>Schizophrenia can cause symptoms such as auditory hallucinations, delusions, emotional blunting, apathy and lack of motivation. These result in a diminished ability to participate in daily activities and bring the client group into the domain of occupational therapists. The purpose of this literature review is to compile the latest findings in occupational therapy interventions for individuals with schizophrenia. Furthermore guidance regarding the utility of the interventions will be given based on the author’s assessment of the evidence in the 22 articles included. The articles were sorted into eight categories. The main results show that the Patient education category reduces relapse frequency, and the Rehabilitation to receive work category is most effective through supported work. The Cognitive functioning category shows a good effect on memory and thought processes. The categories Social skills, Rehabilitation through work, Group therapy and Skills training in ADL show only tendencies towards the effect of the interventions. No guidelines could be given in the Art therapy category. The aims of this literature review were fulfilled. However, guidance in the utility of the interventions is restricted because of the often low levels of evidence. Further research is required into the effects of interventions for people with schizophrenia.</p> / <p>Schizofreni är ett svårdiagnostiserat tillstånd som kan innefatta symptom så som hörselhallucinationer, vanföreställningar, känslomässig avtrubbning, apati och brist på motivation. Sjukdomen medför att förmågan att delta i dagliga aktiviteter minskar, och därför har arbetsterapeuten en viktig roll i arbetet med klientgruppen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de senaste elva årens forskningsrön kring arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni och att utifrån studiernas nivå av evidens ge vägledning gällande interventionernas bevisade användbarhet. Vägledningen baseras på författarnas granskning och bedömning av de 22 inkluderade artiklarnas evidensnivå. Artiklarna delades in i åtta kategorier. Huvudresultaten är att kategori Patientutbildning har god inverkan på klienternas återfallsfrekvens, samt att Rehabilitering för att erhålla arbete sker effektivast genom arbete med stöd. För kategorin Kognitiv funktion framkommer att god effekt på minne och tankeprocesser kan åstadkommas. Kategorierna Sociala färdigheter, Rehabilitering genom arbete, Gruppterapi och Färdighetsträning i ADL visade endast tendenser till att ge effekt. Inga riktlinjer kunde ges i kategorin Konstterapi. Denna litteraturstudie uppfyller sitt syfte, men då evidensnivån på de artiklar som hittats oftast var låg begränsas möjligheten till vägledning för användningen av interventionerna. Författarna ser ett behov av vidare forskning som utreder effekterna av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni.</p>

<p>The Youth Outcome Questionnaire 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) has been implemented in residential treatment centre in the Municipality of Örebro as a result of the strive for a more evidence-based working approach within social work. This study aims to examine how personnel and adolescents describe the treatment/counseling and support and the application of the Y-OQ 2.0 SR in the units. The questions cover the values the personnel and adolescents ascribe to the application of the Y-OQ 2.0 SR, if the result from Y-OQ 2.0 SR is congruent with how the adolescents have been affected during the placement, which obstacles and/or possibilities emerge in the management of the instrument and if there are any indications that the Y-OQ 2.0 SR is advantageous or disadvantageous in the treatment process. The study has a qualitative approach; four interviews were carried out with adolescents and five with personnel. The result shows that structure is an important component in attaining a change in behaviour. The adolescents' functional ability is to some extent congruent with the result from the Y-OQ 2.0 SR. The instrument is primarily used to evaluate the treatment and to guarantee the quality of the work of the personnel. Both obstacles and possibilities emerged in the management of the instrument. The personnel's attitude towards the instrument's purpose is positive. The adolescents' attitudes vary and this seems to be connected with how involved they are in the feedback process of the instrument's result. Whether or not the feedback of the result from the Y-OQ 2.0 SR is an advantage or disadvantage in the treatment process on the basis of involvement is discussed.</p> / <p>Ett evidensbaserat arbetssätt har blivit allt mer eftersträvansvärt inom socialt arbete och som ett led i detta har mätinstrumentet Youth Outcome Questionnarie 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) implementerats i behandlingsverksamheter i Örebro kommun. Studien syftar till att undersöka hur personal och ungdomar uppfattar behandlingen/råd och stöd och tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR i verksamheterna. Frågeställningarna omfattar vilket värde personal och ungdomar tillskriver instrumentet, huruvida instrumentets resultat överensstämmer med ungdomarnas förändringar under placeringstiden, vilka hinder/möjliggörande faktorer som framkommer i handhavandet av instrumentet, samt om det finns indikationer på att tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR gynnar/missgynnar behandlingsprocessen. Studien har en kvalitativ ansats, fyra intervjuer har genomförts med ungdomar och fem med personal. Resultatet visar att struktur är en viktig komponent i behandling för att uppnå beteendeförändring. Ungdomarnas funktionsförmåga stämmer till viss del överens med resultatet från Y-OQ 2.0 SR. Instrumentet används främst för att utvärdera behandlingsinsatser och för att kvalitetssäkra arbetet. Det framkommer både hindrande och möjliggörande faktorer i handhavandet av instrumentet. Personalens inställning till syftet med Y-OQ 2.0 SR är positiv. Ungdomarnas inställning till instrumentet varierar vilket tycks ha samband med hur delaktiga de är i återkopplingen av resultatet. I diskussionen förs resonemang kring huruvida återkopplingen av resultatet från Y-OQ 2.0 SR gynnar eller missgynnar behandlingsprocessen utifrån delaktighet.</p>

The Youth Outcome Questionnaire 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) has been implemented in residential treatment centre in the Municipality of Örebro as a result of the strive for a more evidence-based working approach within social work. This study aims to examine how personnel and adolescents describe the treatment/counseling and support and the application of the Y-OQ 2.0 SR in the units. The questions cover the values the personnel and adolescents ascribe to the application of the Y-OQ 2.0 SR, if the result from Y-OQ 2.0 SR is congruent with how the adolescents have been affected during the placement, which obstacles and/or possibilities emerge in the management of the instrument and if there are any indications that the Y-OQ 2.0 SR is advantageous or disadvantageous in the treatment process. The study has a qualitative approach; four interviews were carried out with adolescents and five with personnel. The result shows that structure is an important component in attaining a change in behaviour. The adolescents' functional ability is to some extent congruent with the result from the Y-OQ 2.0 SR. The instrument is primarily used to evaluate the treatment and to guarantee the quality of the work of the personnel. Both obstacles and possibilities emerged in the management of the instrument. The personnel's attitude towards the instrument's purpose is positive. The adolescents' attitudes vary and this seems to be connected with how involved they are in the feedback process of the instrument's result. Whether or not the feedback of the result from the Y-OQ 2.0 SR is an advantage or disadvantage in the treatment process on the basis of involvement is discussed. / Ett evidensbaserat arbetssätt har blivit allt mer eftersträvansvärt inom socialt arbete och som ett led i detta har mätinstrumentet Youth Outcome Questionnarie 2.0 Self Report (Y-OQ 2.0 SR) implementerats i behandlingsverksamheter i Örebro kommun. Studien syftar till att undersöka hur personal och ungdomar uppfattar behandlingen/råd och stöd och tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR i verksamheterna. Frågeställningarna omfattar vilket värde personal och ungdomar tillskriver instrumentet, huruvida instrumentets resultat överensstämmer med ungdomarnas förändringar under placeringstiden, vilka hinder/möjliggörande faktorer som framkommer i handhavandet av instrumentet, samt om det finns indikationer på att tillämpningen av Y-OQ 2.0 SR gynnar/missgynnar behandlingsprocessen. Studien har en kvalitativ ansats, fyra intervjuer har genomförts med ungdomar och fem med personal. Resultatet visar att struktur är en viktig komponent i behandling för att uppnå beteendeförändring. Ungdomarnas funktionsförmåga stämmer till viss del överens med resultatet från Y-OQ 2.0 SR. Instrumentet används främst för att utvärdera behandlingsinsatser och för att kvalitetssäkra arbetet. Det framkommer både hindrande och möjliggörande faktorer i handhavandet av instrumentet. Personalens inställning till syftet med Y-OQ 2.0 SR är positiv. Ungdomarnas inställning till instrumentet varierar vilket tycks ha samband med hur delaktiga de är i återkopplingen av resultatet. I diskussionen förs resonemang kring huruvida återkopplingen av resultatet från Y-OQ 2.0 SR gynnar eller missgynnar behandlingsprocessen utifrån delaktighet.

Schizophrenia can cause symptoms such as auditory hallucinations, delusions, emotional blunting, apathy and lack of motivation. These result in a diminished ability to participate in daily activities and bring the client group into the domain of occupational therapists. The purpose of this literature review is to compile the latest findings in occupational therapy interventions for individuals with schizophrenia. Furthermore guidance regarding the utility of the interventions will be given based on the author’s assessment of the evidence in the 22 articles included. The articles were sorted into eight categories. The main results show that the Patient education category reduces relapse frequency, and the Rehabilitation to receive work category is most effective through supported work. The Cognitive functioning category shows a good effect on memory and thought processes. The categories Social skills, Rehabilitation through work, Group therapy and Skills training in ADL show only tendencies towards the effect of the interventions. No guidelines could be given in the Art therapy category. The aims of this literature review were fulfilled. However, guidance in the utility of the interventions is restricted because of the often low levels of evidence. Further research is required into the effects of interventions for people with schizophrenia. / Schizofreni är ett svårdiagnostiserat tillstånd som kan innefatta symptom så som hörselhallucinationer, vanföreställningar, känslomässig avtrubbning, apati och brist på motivation. Sjukdomen medför att förmågan att delta i dagliga aktiviteter minskar, och därför har arbetsterapeuten en viktig roll i arbetet med klientgruppen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de senaste elva årens forskningsrön kring arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni och att utifrån studiernas nivå av evidens ge vägledning gällande interventionernas bevisade användbarhet. Vägledningen baseras på författarnas granskning och bedömning av de 22 inkluderade artiklarnas evidensnivå. Artiklarna delades in i åtta kategorier. Huvudresultaten är att kategori Patientutbildning har god inverkan på klienternas återfallsfrekvens, samt att Rehabilitering för att erhålla arbete sker effektivast genom arbete med stöd. För kategorin Kognitiv funktion framkommer att god effekt på minne och tankeprocesser kan åstadkommas. Kategorierna Sociala färdigheter, Rehabilitering genom arbete, Gruppterapi och Färdighetsträning i ADL visade endast tendenser till att ge effekt. Inga riktlinjer kunde ges i kategorin Konstterapi. Denna litteraturstudie uppfyller sitt syfte, men då evidensnivån på de artiklar som hittats oftast var låg begränsas möjligheten till vägledning för användningen av interventionerna. Författarna ser ett behov av vidare forskning som utreder effekterna av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni.

Existerande skolstrider, överlappande skolteorier samt vetskapen att erfarna psykologer arbetade integrativt var anledningarna till att Örebro Universitet, 2002, startade ett Psykologprogram med integrativ psykoterapiinriktning. Den grupp som examinerats från programmet har ännu inte studerats utifrån hur de beskriver sitt arbetssätt, deras föreställningar om psykoterapiintegration och hindrande faktorer för integration av terapiskolor samt hur de tolkar evidensbegreppet. Studien är en tvärsnitts enkätstudie med kvantitativa och kvalitativa frågor som syftar till att besvara dessa frågeställningar. Ett tillgänglighetsurval resulterade i 70 stycken deltagare. Deltagarna anger sitt arbetsätt som i huvudsak integrativt. En förvirring kring hur och när integration ska ske samt en snäv tolkning av hur evidensbegreppet definieras finns i gruppen. Vi föreslår att framtida integration bör guidas av evidensbaserad praktik. / Existing school conflicts, overlapping schooltheories and knowledge that experienced psychologists were working integrative were reasons why Örebro University, in 2002 started a Psychologist Program with an integrative psychotherapy approach. The graduated from this program have not yet been studied based on how they describe their practices, their beliefs about psychotherapy integration and impeding factors for the integration of therapy schools and how they interpret the concept of evidence. The study is a cross-sectional questionnaire study with quantitative and qualitative questions designed to answer these questions. An availability sample resulted in 70 participants. Participants indicates their practices as substantially integrative. A confusion about how and when the integration will take place, and a narrow interpretation of how evidence is defined is present in the group. We suggests that future integration should be guided by evidencebased practice.