Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. En jämförelse gjordes mellan de respondenter som hade medicinsk utbildningsbakgrund och de som inte hade sådan. Resultatet visar att det finns vissa skillnader beträffande kunskaper och erfarenheter och behovet av sådan. De som inte hade medicinsk utbildningsbakgrund hade övervägande specialkunskaper i katastrofmedicin och de ansåg också i högre grad att medicinsk kompetens var viktig för funktionen som TiB. Studiens resultat kan vara till stöd gällande utbildning och planering inför allvarliga händelser. / Disasters and major incidents require immediate decisions and actions to minimize serious consequences. Studies and analyzes from previous disasters show that education, practice, collaboration and management need to be improved. This together with learning from experiences will make the planning of relevant preparations easier. The purpose of this study was to do a survey of the knowledge and experience of a defined operative  level of strategic management (command and control) who can make the overall decisions regarding mobilization and distribution of resources, distribution of casualties and need of medical skills to be prepared  for their tasks in case of disaster and major incident. In Sweden this function is called Tjänsteman i Beredskap (TiB). The study is quantitative and based on a questionnaire constructed by the author and sent to the holders of the function TiB in Sweden. The results were analyzed by descriptive statistics and analytical statistics. A comparison was made between those respondents who had medical education background and those who did not have one. The result shows that there are some differences in knowledge and experience and the need for such. Those who had medical education background had vast expertise in disaster medicine and they also considered relatively more medical skills were important for the function of TiB. Study findings can provide support with training and planning for major events.

Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.

<p>Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal är ett webbbaserat hjälpmedel för att sjukvårdspersonal lätt ska ha tillgång till uppdaterad kunskap som bygger på vetenskapliga och beprövade metoder. Syftet med studien var att undersöka evidensen bakom de riktlinjer för munvård som anges i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Studien genomfördes som en litteraturstudie där både en kvalitativ och en kvantitativ ansats använts, vilket benämns metodtriangulering. Författarna har funnit evidens för samtliga riktlinjer i Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Riktlinjerna för hur munvård bör utföras har delats in i kategorierna tandborstning, rengörning av munhålan och behandling av uttorkad munslehinna. Bevisvärdet i artiklarna, expertutlåtandena och SBU rapporten har bedömts som stark till begränsat bevisvärde. Merparten av evidensen bedömdes som begränsat bevisvärde, främst på grund av att arbetena saknade tydliga metodbeskrivningar. Trots det begränsade bevisvärdet och det faktum att det inte framkommit några fakta som motsäger riktlinjerna anser författarna att handbokens riktlinjer bör följas. Författarna anser att studien kan bidra till ett ökat kritiskt tänkande hos sjuksköterskan. Vårdpersonalen blir medveten om vikten av att alltid ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot den kunskap och de riktlinjer vi har att följa. Ett kritiskt förhållningssätt gentemot kunskap leder till kvalitetssäker vård, där patienten kan förlita sig på att vården bygger på evidens. Det leder till ökad trygghet för patienten.</p>

Syftet med studien är att genom en litteratursammanställning undersöka evidensen för olika förbandsmaterial vid behandling av sår. Kostnaden för behandling av sårrelaterade åkommor uppgår till flera miljarder kronor för Landstingen i Sverige varje år. Målet för sårbehandling ska vara att minska det individuella lidandet, främja en god hälsa och underlätta det dagliga livet, det är därför viktigt att rätt förband används till rätt typ av sår. Studien undersöker även hur Landstinget i Uppsala län har beställt olika typer av förband. Resultatet visar att det finns för lite underlag för att kunna dra konkreta slutsatser huruvida en viss förbandstyp ska användas för en viss typ av sår. Däremot belyser studien behovet av mer forskning inom området. / The purpose of the study is by a literature review investigate the evidence for different kinds of wound dressings in treating wounds. The cost for treatment of wound related affections amounts several billions SEK each year. The aim for wound treatment is to reduce individual suffering, promote good health and facilitate daily life, thus it is important choosing the right wound dressing for the right kind of wound. In combination the usage of wound dressings in Uppsala County Council will also be addressed. The result shows that there is too little research to be able to draw significant conclusions regarding whether a certain type of wound dressing should be used for a specific kind of wound. However the study highlights the need for more research in the area.

No description available.

Bakgrund: Svenska folkets uppfattning av idrottsvetenskaplig forskning är beroende på vilka studier som behandlas i media, samt hur väl påståenden som görs i media överensstämmer med resultaten i vetenskapliga studier. Syfte: Det primära syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan evidensstyrkan på idrottsvetenskapliga studier som förekommer i svenska tidningar med rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Det sekundära syftet var att undersöka om det fanns skillnader i rapporteringskvalitet mellan fyra svenska tidningar vars artiklar berörde idrottsvetenskaplig forskning. Metod: Datainsamlingen bestod av 40 tidningsartiklar i Metro, Dagens Nyheter (DN), Expressen samt Aftonbladet och motsvarande 40 vetenskapliga studier av idrottsvetenskaplig relevans. Resultat: Ett Spearman´s korrelationstest visade ett signifikant positivt samband med korrelationskoefficient ρ = 0,353 (p = 0,026) mellan evidensstyrkan på de vetenskapliga studierna och rapporteringskvaliteten av motsvarande tidningsartikel. Ett Mann-Whitney U-test visade en signifikant skillnad (p=0,015) mellan DN och samtliga övriga tidningar i rapporteringskvalitet till fördel för DN. Slutsats: Resultaten antyder att rapporteringskvaliteten är i större utsträckning bristande när vetenskapliga studier av lägre evidensstyrka behandlas i media. Framförallt påståenden som görs i Metro, Expressen samt Aftonbladet torde granskas kritiskt när det gäller forskning och idrottsvetenskapliga studier.

The primary aim of this thesis was to make an initial evaluation of the cognitive-oriented treatment programs “A New Direction” for young people and ”New Challenges” for adult men. The treatment programs were examined in two studies mainly aimed at measuring treatment effects on criminal thought patterns and sense of coherence. In the study of the Youth Program (Paper I), pre- and post-measurements were made with the Psychological Inventory of Criminal Thinking Styles (PICTS) and the shortened version of Sense of Coherence (SOC-13). In addition, recidivism over a two-year period was analysed. The results show that the criminal thinking clearly decreases for participants in individual treatment for 9-30 weeks and that the rate of recidivism is lower compared with the control group. In the Adult Program (Paper II) study, pre- and post-measurements were made with PICTS, SOC-13, Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) and Quality of Program Delivery (QPD). The result shows that criminal thinking is clearly reduced, and positive affect is increased for participants in cognitive treatment that included one-week group treatment, four weeks individual treatment and finally one-week further group treatment. The individual treatment for four weeks was combined with 12-step treatment. No significant results were shown for either control participants who received 12-step treatment or no treatment.  There is also a positive correlation between QPD and sense of coherence and between QPD and positive affect. The main conclusions are that the programs can reduce criminal thinking and improve salutogenic resources, which can help reduce criminal behaviour. / Licentiatuppsatsen representerar ett pilotprojekt som förväntas ge en första bild av effekterna av behandling med kriminalitetsprogrammen ”Ett nytt vägval” för ungdomar och ”Nya utmaningar” för vuxna män. Det övergripande syftet har varit att bidra till evidensforskningen av kriminalitetsprogram som kombinerar både ett risk- och skyddsfokus och som utvärderats inom missbruksvården. I studie I (ungdomsstudien) visade resultatet att flerveckors individuell behandling minskar det kriminella tänkandet, ökar känslan av sammanhang och minskar brottsåterfallsfrekvensen. Studiens resultat är valida för individuell behandling under 9 till 30 veckor för målgruppen svenska pojkar med en medelålder på 17 år i förkriminell och tidig fas av kriminalitet. I Studie II (vuxenstudien) undersöktes den behandlingsform som kallas Valbo modellen som kombinerar ”Nya utmaningar” med tolvstegsbehandling. Efter att tolvstegsbehandlingens inverkan på resultatet analyserats antas den största direkta förändringsfaktorn vara behandlingen med ”Nya utmaningar”. Tolvstegsbehandlingen antas ha en mer indirekt och långsiktig verkan och vara av betydelse för den känslomässiga förankringen och hållbarheten i ett förändrat normsystem och ny livsstil. Studiens resultat är valida för svenska män i 30 års-åldern i avancerad fas av kriminalitet. Studierna utgör ett första steg mot att programmen ”Ett nytt vägval” och ”Nya utmaningar” kan sägas motsvara dagens begrepp för evidens.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkar socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik. Intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med vuxna missbrukare har genomförts i tre kommuner med varierande storlek. Vi har använt oss av vinjettmetod med utgångspunkt i fyra olika teman. Dessa teman baserades på kunskapskällor som enligt socialstyrelsen sammanväger en evidensbaserad praktik. Studiens resultat visade på att klientens motivation och självbestämmande samt den professionella expertisen var stora påverkningsbara faktorer i valet av behandlingshem. Vi har även kunnat påvisa att evidensens betydelse samt icke- betydelse tillsammans med de organisatoriska förutsättningarna var faktorer som styr valet av vilket behandlingshem man väljer som socialsekreterare. Vårt resultat visar att den främsta faktorn som påverkade socialsekreterarens val av behandlingshem till vuxna personer med missbruksproblematik var klientens motivation och självbestämmande.

Bakgrund: Preoperativ nutritionsbehandling har en betydande effekt på den postoperativa återhämtningen och hälsan hos patienten. Syfte: Beskriva i vilken utsträckning patienter, vilka genomgår elektiv kirurgi, får evidensbaserad omvårdnad i form av preoperativ nutritionsbehandling och vilka hinder som kan finnas för att följa riktlinjerna enligt de inkluderade sjuksköterskorna. Eventuella skillnader i genomförandet av den preoperativa nutritionsbehandlingen, beroende på om kirurgin utförs tidigt på morgonen eller inte, har också beskrivits. Metod: Deskriptiv med egenkonstruerad enkät. Enkäten innehåller fem frågor med förutbestämda svarsalternativ samt möjlighet till fri text. Fyra kirurgiska enheter sammankopplade på centraloperation på Akademiska sjukhuset i Uppsala utförde 114 elektiva operationer under datainsamlingsperioden. Av de 114 operationerna inkluderades totalt 103 enkäter. Resultat: 17,5 % av patienterna erhöll preoperativ nutritionsbehandling. Vid 8,7 % av operationerna visste inte ansvarig sjuksköterska om patienten fått behandlingen. Bland de orsaker som sjuksköterskor angav då någon av rekommendationerna inte följdes var “annan rutin på avdelning” (53,9%) mest förekommande. Nollhypotesen förkastas eftersom den preoperativa nutritionsbehandlingen genomförs oftare för patienter innan klockan 08.30 (30,7%) till skillnad från efter klockan 08.30 (4%). Slutsats: Evidensbaserade rekommendationer beträffande preoperativ nutritionsbehandling genomförs i låg utsträckning. Det förekommer också omvårdnadskillnader angående nutritionen över dygnet. Resultatet visar på bristande implementering och uppföljning av rutiner samt otillräckligt uppdaterad personal. Det är av betydelse att erinra sjuksköterskan om hennes kärnkompetenser och vad det innebär att tillgodose patienten en god vård, för att upprätthålla liv, främja hälsa och öka välbefinnande. / Background: Preoperative nutrition therapy has a significant effect on the postoperative recovery and health of the patient. Objective: To describe the extent patients, undergoing elective surgery, receive evidence-based preoperative nutrition treatment. Also to describe any possible barriers, by asking included nurses, why the guidelines were not executed. The aim was further to describe if there may be any differences in the implementation of the preoperative nutrition treatment, depending on if the surgery is planned before 8.30am or after. Method: Descriptive and the questionnaire was designed for this study. Four surgical units at Uppsala University Hospital performed 114 elective operations and a total of 103 questionnaires were valid data. Result: 17,5% of elective surgical patients received preoperative nutrition treatment. Among the reasons nurses indicated, when one of the recommendations was not executed, was the most common "other routines by department" (53.9%). In addition, the zero hypothesis is rejected because the preoperative nutritional treatment is performed more often for patients before 8:30 am (30,7%) compared to after (4%). Conclusion: Recommendations based on evidence and regarding preoperative nutrition treatment are conducted to a limited extent. There are also differences regarding the nutrition care throughout the day. The result shows lack of implementation and control of routines and insufficiently updated staff. It is important to remind the nurse of her core competencies and what it means to provide the patient with a good care in order to maintain life, promote health and increase well-being.

This study has several objectives: (1) To explore the underlying factors behind male youth criminality; (2) what intervention measures and preventive work organizations and authorities use, and finally, (3) how well these measures are linked to evidence. The study has used a qualitative approach and semi-structured interviews have been conducted. The sample consists of individuals who have worked for at least one year with youth criminality. The results showed several different underlying factors that lead to criminality, the most prevalent factors that were addressed were association, family, socio-economic status (SES), money and status. The most recurring intervention measures that were raised were conversations in various forms such as discussion groups; coaching; MI; contact persons; but also forms of education such as lectures were brought up as a type of intervention. The main takeaway point of the study is that the interventions currently used are linked to established evidence, but also that the interviewed respondents agreed that socio-economic status plays a major factor in youth criminality. What we have also reached the conclusion is that it is not only the social or individual aspects that influence whether individuals initiate a criminal career, but that the these interact with each other. / Syftet med detta arbete är att: (1) undersöka bakomliggande faktorer till varför unga män blir brottsbenägna, (2) vilka interventionsinsatser och förebyggande arbete som organisationer och myndigheter använder och (3) hur väl länkade de är till evidens. Studien har använt sig utav en kvalitativ ansats och det har genomförts semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av individer som arbetat i minst ett år med frågan om ungdomskriminalitet. Resultatet pekar på flera olika bakomliggande faktorer som leder till brottsbenägenhet, de mest återkommande faktorerna som tog upp var umgänge, familj, socioekonomisk ställning (SES), pengar och status. De mest återkommande interventionsinsatserna som togs upp var samtal i olika former såsom samtalsgrupper, coachning, MI, kontaktperson men även utbildningsformer såsom föreläsningar togs upp som en typ av insats. Slutsatsen av hela arbetet är framförallt att de interventionsinsatser som används är länkade till etablerad evidens, men även att de respondenter som intervjuas instämmer i att den socioekonomiska statusen spelar en stor faktor till ungdomskriminaliteten. Det vi även har kommit fram till är att det inte enbart är de sociala eller individuella aspekterna som påverkar individen till att begå brott, utan dessa aspekter samspelar med varandra.