Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs. Generellt tycks det råda oklarhet och brister i de preoperativa hygienrutinerna och i utformandet av riktlin-jer. Resultatet visar att helkroppstvätt utförs två gånger före operation. I nära hälften av fallen informeras patienten endast muntligt om tillvägagångssättet. Aktivt sökande av information sker i mindre omfattning. Kunskap som inhämtas kommer från kollegor, rutiner på avdelningen samt anvisningar från medicinskt ansvarig. Det verkar råda delade meningar om vem som har huvudansvaret för att hygienrutinerna är evidensbaserade på avdelningen. Endast fyra av avdelningarna har utformat skriftliga riktlinjer. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till stigande incidens av postoperativa infektioner. Genom att undersöka i vilken grad de opererande klinikerna utformar riktlinjer kan vårdkvaliteten höjas och de postoperativa infektionerna kan reduceras. / Cross infections are a common complication and can mean great economical loss and suffering for those inflicted. The aim of the study is to illuminate to what degree the surgical clinicals at UMAS apply evidence based preoperative hygiene guidelines. How do the hygiene routines look like and to what extent have nurses knowledge about the hygiene routines? A questionnaire was distributed and guidelines were collected and reviewed. The study includes 51 nurses from 14 surgical wardens that perform bigger elective surgical operation where whole body wash is executed. In general, the results uncover uncertainty about hygiene routines and demands on guidelines. Full body wash is usually executed two times before the operation. In almost half of the cases the patient is only informed orally about the procedure. Active search for information is used to a minor extent. Knowledge is mainly picked up from colleagues, warden routines and instructions from a medical responsible. There seem to exist some uncertainty about who has a main responsibility that evidence based hygiene routines are applied. Only four of the wardens can present written guidelines. The deficient hygiene routines, which have been identified, can mean a source to a higher incidence of postoperative infections. Improvement of the clinical guidelines and an increased compliance to evidence based knowledge could mean a reduction of postoperative infections. Keywords: Evidence based knowledge, guidelines, hygiene routines, postoperative infections, preoperative full body disinfection, questionnaire

The aim of this study is to investigate family therapists understanding of knowledge, theories and methods in the treatment of mothers who use violence against their children. The study is made on the basis that the operation is not based on clear evidence-based knowledge and examines how family therapists understand and combines existing methods and theories in social work. Methodically the study is based on qualitative interviews with five family therapists in different municipalities in the south of Sweden. A compilation of the interviews gave rise to two main themes: Mothers and violence respective Treatment. The result shows that there are not always explicit methods and theories available in the treatment of violent mothers. Despite this, the family therapists shows a large degree of consensus regarding methods and theories. In the discussion it is suggested that this may be due to some theories and methods are so integrated in the environments that the family therapists are active in that they do not specifically reflect on them. They have, in short, become routine. / Syftet med denna studie är att undersöka familjebehandlares förståelse av kunskaper, teorier och metoder i behandlingen av mammor som använder våld mot sina barn. Studien görs mot bakgrund av att verksamheten inte bygger på tydliga evidensbaserade kunskaper och undersöker hur familjebehandlare, mot denna bakgrund, förstår och kombinerar i socialt arbete befintliga metoder och teorier. Metodiskt bygger studien på kvalitativa intervjuer med fem familjebehandlare i olika kommuner i södra Sverige. En sammanställning av intervjuerna gav upphov till två huvudteman: Mammor och våld respektive Behandling. Resultatet visar att det inte alltid finns uttalade metoder och teorier att tillgå i behandling av våldsutövande mammor. Trots detta uppvisar familjebehandlarna en relativt stor samstämmighet kring metoder och teorier. I diskussionen föreslås att detta kan bero på att vissa teorier och metoder är så integrerade i de miljöer familjebehandlarna är verksamma att de inte längre uttrycklig reflekterar över dem. De har, kort sagt, blivit rutin.

Bakgrund: Enligt olika lagar och styrdokument betonas sjuksköterskans ansvar kring att hålla sig uppdaterad om den senaste forskningen och att arbeta evidensbaserat. Ett sätt att hålla sig uppdaterad om den senaste forskningen är att läsa vårdvetenskapliga tidskrifter. Problem: Tidsbrist och andra omgivande faktorer hindrar ibland sjuksköterskan från att vara forskningskonsument. Ett sätt att underlätta för sjuksköterskor som forskningskonsumenter, är att åskådliggöra vårdvetenskapliga tidskrifter. Syfte: Att beskriva den publicerade forskningen i Nordic Journal of Nursing Research, under en treårsperiod. Metod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Praktiska/kliniska frågor var vanligast gällande ämnesområde och sjukhusvård berördes i flest artiklar. Sverige var det land som flest studier genomfördes i, samt det land som flest artikelförfattare var hemmahörande i. Ett sjuksköterskeperspektiv var mest framträdande i artiklarna. Kvalitativ ansats, kvalitativ innehållsanalys och enkäter dominerade gällande artiklars metoder. I majoriteten av artiklarna saknades ett teoretiskt perspektiv. Slutsats: Forskningen i NJNR har främst berört en nordisk kontext, med olika typer av vetenskaplig evidens och där det teoretiska perspektivet i många artiklar varit frånvarande. NJNR som tidskrift lyfter många intressanta och varierande ämnen för sjuksköterskor att ta del av, som speglar det komplexa omvårdnadsfältet. / Background: Different laws and regulatory documents emphasize nurses’ responsibilities on being updated with current research and to pursue evidence-based practice. One way to stay updated with current research, is to read nursing journals. Problem: Lack of time and other surrounding factors often constrain nurses from being consumers of research. Visualising nursing journals is one way to support nurses as consumers of research. Aim: To describe the published research in Nordic Journal of Nursing Research, during a period of three years. Method: A qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Result: Practical/clinical issues was the most common subject matter and hospital care represented most of the articles. Sweden represented most authors and was the country where most studies were conducted in. A nursing perspective was prominent. Regarding methods used, a qualitative approach, qualitative content analysis and questionnaires represented many articles. A theoretical framework was absent in most of the articles. Conclusions: The research in NJNR, has mainly concerned a nordic context, with varying types of scientific evidence and with an absent of theoretical framework in several articles. Nurses can take part of NJNR as a nursing journal that concerns several varying and interesting topics regarding the complex field of nursing.

The purpose of the study was to find out if the influential arrangements that is given to convicted delinquents between 15-17 years old is practised because they have evidence or if it is based on other grounds. The research questions were answered with the help of a questionnaire and interviews. The questionnaire was sent to all 290 local authorities whereof 52 answered the questions. The result indicated difficulties to get information regarding which arrangements that is being used, the local authorities have various ways of working and the programs and/or routines they use make it hard to access statistics. The most common influential arrangements were programs made by the local authorities themselves, which brings difficulties with the evidence of treatment effects. Interviews were carried out with three persons from social services who work with delinquents. The results showed that the choices were made on the basis of guidelines if there were any available, otherwise out of a feeling or experience. The conclusion was that there often seems to be a consideration regarding the evidence of treatment effects when arrangements are chosen, but that the choice many times still occur based on other premisses. / Studiens syfte var att utröna om de påverkande insatser som erläggs dömda ungdomsbrottslingar 15-17 år används för att de har evidens eller om valet vilar på andra grunder. Forskningsfrågorna besvarades med hjälp av enkät och intervjuer. Enkäten skickades till samtliga Sveriges 290 kommuner varav 52 svarade på frågorna. Resultatet visade på svårigheter att få tillförlitlig information om vilka insatser som används, kommunerna arbetar olika och de program och/eller rutiner som används gör det svårt att ta fram statistik. De vanligast förekommande påverkansinsaterna var egenkomponerade program, vilket medför svårigheter med kontroll av evidensen. Intervjuer utfördes med tre personer från socialtjänsten som arbetar med unga lagöverträdare. Resultatet visade att valet baseras på riktlinjer där sådana finns, annars tas egna beslut utifrån känsla och erfarenhet. Slutsatsen blev att det många gånger finns en tanke kring evidens när insatser ska väljas, men att valet ändå ofta sker på andra premisser.

Studiens syfte är att beskriva svenska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med kvalitetssäkring inom skolhälsovårdens kontext och hur den egna reflektionen kan återkopplas till verksamheten. Skolsköterskan arbetar ofta ensam och självständigt med ett fokus på det förebyggande arbetet gentemot eleven samtidigt som det lagstadgade kvalitetssäkringsuppdraget skall vara integrerat i den planerade verksamheten och där skall vara ett underlag för metodutveckling. Skolhälsovården kan ses som en egen vårdorganisation då verksamheten bedrivs i nära möte med elev och skolans utformning vilket även innebär en lokal förankring och dialog med ansvarig vårdgivare. I studien har en öppen intervju gjorts med fem skolsköterskor och analysen har skett med hjälp av en kvalitativ induktiv ansats vilket innebär en möjlighet att beskriva skillnader och likheter ur materialet. Två olika domäner framträdde och berörde syftet –Att bli stärkt och bekräftad i sin yrkesroll samt Att inte ha mandat för sitt uppdrag, en känsla av att inte vara värdefull och som har sin förankring i analysprocessens olika nivåer där kategorierna sammanförs inom domänerna. Resultatet beskriver hur skolsköterskan kan bli stärkt och bekräftad genom att ha en stark yrkesroll, genom god kommunikation, att vilja och att orka förändra samt få respons på det utförda arbetet. Likaså visar resultatet på att skolsköterskan kan få en känsla av att inte vara värdefull eller ha eget mandat för uppdraget genom att det brister i kommunikation, oro och stress i arbetet, att känna sig besvärlig i yrkesrollen vilket inte bara inverkar på den egna personen utan även på skolhälsovården som arbetsområde med risk för att skolsköterskor slutar eller inte orkar delta i kvalitetsarbetet. I diskussionen lyfts de komplexa frågorna och erfarenheterna på vilket sätt skolsköterskor kan återföra sin kunskap och reflektion till metodutveckling och kvalitetsarbete samt till ny forskning. Likaså är det av vikt att kunskapen har en klar förankring inom vårdvetenskapen så att den kan bli återförd inom vårdutbildningen. / Program: Fristående kurs

Översvämningar är ett stort globalt problem som förväntas bli allt mer frekventa. Syftet med denna studie är att utreda hur klimatanpassningsarbetet kring översvämningsrisker hanteras på lokal nivå, i detta fall i Halmstad kommun. Syftet menar också att jämföra beskrivningen av hur arbetet bedrivs i praktiken med teori och tidigare forskning. Frågeställningarna som ska besvara syftet är om hur Halmstad kommun beskriver dess arbete och vad det finns för förklaring till detta samt hur detta kan tolkas och förklaras utifrån forskningsteoretiska begrepp ‘evidens’ och ‘urban resiliens’.   Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie genom en intervju med kommunal tjänsteperson och innehållsanalys av styrdokument relevanta för kommunens klimatanpassningsarbete. Det teoretiska ramverket består av begreppen ‘resiliens’ och ‘evidens’ som förklaras med en sammankopplad figur. Studiens resultat visar att klimatanpassningsarbetet är komplext då flera aspekter måste avvägas men Halmstad kommun är välutvecklade inom frågan främst då de är en resursrik kommun. / Flooding is a global issue that’s becoming more frequent. This study means to investigate how climate adaptation may be managed on a local level, by performing a case study of Halmstad municipality. We mean to investigate and compare how the work is described in practice and theory. This will be done by answering questions on how the municipality describes their work, how it can be explained and how it can be interpreted in the context of the theoretical concepts' ‘evidence’ and ‘urban resilience’.  The study is based on qualitative methods, an interview and content analyses of strategic documents. The theory consists of the terms ‘resilience’ and ‘evidence’ that are interpreted with an explanatory figure.  The studies' result highlights the complexity of climate adaptation since many aspects of climate risk must be acknowledged. Halmstad can, however, be considered developed in this area which is explained by the resources at their disposal.

No description available.

SammanfattningVictoria Laurin (2015), Skolforskning för alla?- Vem söker vad och hur, Schoolresearch for all?- Who are looking for what and how, Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Bakgrund: En undran om varför vi inom skolans värld verkar lägga tid på att ständigtuppfinna hjulet igen föranledde en nyfiken fråga om vem som söker, sprider ochomsätter forskning inom verksamheten. Vem har ansvaret formulerat i sittyrkesuppdrag? Hur ser det ut angående ansvar, sökande, kommunikation och praktisktanvändande av forskning ute i verksamheterna? Som student vidspecialpedagogprogrammet har jag skaffat mig förtrogenhet med att söka, tolka ochomvandla forskning genom förändringsarbete. Hur ser verkligheten ut som möter migsom färdig specialpedagog?Syfte och frågeställning: Syftet är att, genom en mindre undersökning, söka svar påfrågorna om hur forskning bevakas, söks, kommuniceras och används inom skolan samtvem som ansvarar för detta. Jag vill också ta del av några rektorers tankar om forskningför skolan och praxisnära forskning. Undersökningen begränsas till några kommunalagrundskolor i Skåne och vänder sig till skolledare, specialpedagog, speciallärare samtförstelärare. Preciserade frågeställningar är; Hur söks forskning? Hur kommunicerasforskning? Vem ansvarar för att bevaka, söka och/eller kommunicera forskning? Huranvänds forskning i verksamheten? Hur ser rektor på forskning och praxisnäraforskning?Teori och metod: Empirin har samlats in genom enkäter som skickats ut till 77slumpvis utvalda rektorer, biträdande rektorer, förstelärare, specialpedagoger samtspeciallärare inom fem olika kommuner samt genom 2 individuella intervjuer medrektorer verksamma inom samma kommun. Empirin har tolkats utifrån etthermeneutiskt förhållningssätt samt utifrån systemtänkandet och de fem disciplinernaför att skapa lärande organisationer (Senge m.fl. 2012).Konklusion: Pedagogisk forskning söks och sprids via internet, facktidningar och denätverk informanterna ingår i. Spridningsvägar och ansvaret för att forskning spridsinom verksamheterna är relativt vaga och skiftande. Forskning omsätts till praktik mendå främst sådan forskning som är lättillgänglig och direkt applicerbar i verksamheten.4Rektorerna är positivt inställda till forskning och anser sig ha stort ansvar för att sökaforskning. Hos de intervjuade rektorerna är inställningen till praxisnära forskningnyfiken men formerna för denna typ av forskning på skolorna är svåra att se.Implikationer: För specialpedagogen, som är förtrogen med att söka, tolka och omsättaforskning, finns det mycket att omsätta som yrkesverksam. Professionen bör kunna bäraett stort ansvar för att forskning söks, tolkas och sedan sprids och omsätts inomverksamheten. Specialpedagogen bör kunna vara ett stöd till övriga yrkeskategorier idenna uppgift. För vidare forskning pekar denna begränsade undersökning på ett stortbehov av att utreda hur tid och kunskap skapas för att ta del av forskning inom skolanoch att hitta kanaler för att forskning av skiftande slag ska få genomslagskraft inomverksamheten.Nyckelord:Evidens, forskning för skolan, praxisnära forskning, skolforskning, skolnära forskning,skolutveckling, spridning av forskning, vetenskaplig grund

More than ever the topic of crime prevention is of highest significance, therefore requiring an in-depth exploration of how it is practically implemented and understood with in the local Swedish police agencies. This study aims to explore the current methods used and what kind of knowledge framework they rely upon. Adding in the dimension off how police priorities effect crime prevention. Through qualitive interviews with police chiefs in charge of the community police, this study examine how they look on crime prevention, how evidence-based approaches are applied and the challenges in prioritizing crime prevention in the police organization. This study sheds light on how the Swedish police work with preventing crime, the complexity of implementation of new methods and strategies based on knowledge and evidence and how priorities and recourses play a big part in the everyday practices of crime prevention.

Uppsatsen diskuterar fem historielärares erfarenhet av att arbeta med skönlitteratur ihistorieundervisningen samt deras syn på dess användbarhet och roll i historieämnet.Studien har använt en kvalitativ metod och det empiriska materialet har bestått av femintervjuer med fem olika historielärare. Materialet har transkriberats och genomgått bådesortering samt reducering med hjälp av kodning där erfarenheter av att använda skönlitteratur ihistorieundervisningen på gymnasiet, hur skönlitteratur använts samt vilka möjligheter ochsvårigheter som finns med att arbeta med skönlitteratur i historieundervisningen var det somsöktes. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt tre begrepp, historisksignifikans, historiskt perspektiv samt evidens, från Seixas och Mortons teori kring historiskttänkande.Resultatet visar hur de fem lärarna arbetat med skönlitteratur i historieundervisningen ochde många fördelar som finns med skönlitteratur i historieundervisningen. Framför alltskönlitteraturens möjligheter att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna, möjligheter att arbetamed källkritik och historiebruk samt för att hjälpa elever att utveckla sitt historiskaperspektivtagande sågs som positivt. Den stora svårighet som nämndes var den tidsbrist somfinns i historieämnet på gymnasienivå vilket har lett till att skönlitteraturen inte används i denutsträckning som hade önskats av lärarna. / This paper discusses five history teachers experience working with fiction in history teachingas well as their views on its usefulness and role in the subject of history.The study has used a qualitative method and the empirical material has consisted of fiveinterviews with five different history teachers. The material has been transcribed and then beensorted and reduced with the help of coding, where experiences of using fiction in historyteaching at upper secondary school, how fiction has been used and what opportunities anddifficulties there are in working with fiction in history teaching were what was sought. Theresult was analyzed using previous research and three concepts, historical significance,historical perspective, and evidence, from Seixas and Morton’s theory of historical thinking.The result shows how the five teachers worked with fiction in history teaching and themany advantages of using fiction in history teaching. Above all, fiction’s opportunities to createan interest in the subject among the students, opportunities to work with source criticism andthe use of history and to help the students develop their historical perspective-taking were seenas positive. The major difficulty that was mentioned was the lack of time in the history subjectat upper secondary school level, which led to fiction not being used to the extent that mighthave been desired by the teachers.