The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.

Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex. en nära anhörig avlidit, det är då barnen tar det till sig. Pedagogernas åsikter om hur barn hanterade sorgen efter någon som avlidit på deras skolor var olika. Några pedagoger ansåg att barnen var nyfikna och ställde vetgiriga frågor om hur dödsfallet gått till. Pedagogerna hade inte någon teoretisk kunskap från lärarutbildningen eller från andra kurser gällande barns existentiella frågor och deras sorg. Undersökningen visar att de hade önskat det.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: <i>Lärarstilar, Att nå eleverna</i> och <i>Existentiella frågor</i>. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.</p>

<p>Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex. en nära anhörig avlidit, det är då barnen tar det till sig. Pedagogernas åsikter om hur barn hanterade sorgen efter någon som avlidit på deras skolor var olika. Några pedagoger ansåg att barnen var nyfikna och ställde vetgiriga frågor om hur dödsfallet gått till. Pedagogerna hade inte någon teoretisk kunskap från lärarutbildningen eller från andra kurser gällande barns existentiella frågor och deras sorg. Undersökningen visar att de hade önskat det.</p>

This study examines how teachers in Swedish schools educate students about existential questions. To be more specific, how this is being done in the subject of religious studies in middle school. In the context of Swedish education, these questions are referred to as “livsfrågor”, which literally can be translated to life questions. The purpose of this study is mainly to examine which life questions teachers include in their education and how teachers manage to educate about these questions. What kind of teaching materials and what strategic methods are being used for this purpose? To find answers to these questions a survey was conducted in which 41 active working teachers participated. The survey was conducted using the software Survey &amp; Report.  Life questions can be hard to define, and the study shows that the conception varies among teachers. Life questions are also complicated since there are no definite answers to the questions. This seems to be one of many reasons why they may be difficult to teach about. Life questions have been a mandatory part of the subject of religious studies, included in the Swedish curriculum for about 50 years. But according to Swedish researchers, it still seems like it hasn´t been fully implemented as a natural part of religious education.  This study shows that there are many ways available to educate about existential questions if a teacher is creative and has an interest in these types of questions. Which has been evident in the conducted survey report. / Denna studie har undersökt hur existentiella frågor, som inom undervisningssammanhang kallas för livsfrågor behandlas på mellanstadiet inom ämnet religionskunskap. Syftet med detta examensarbete har främst varit att undersöka vilka livsfrågor lärare inkluderar i sin undervisning, samt hur lärare gör för att undervisa kring dessa frågor. Vilka typer av undervisningsmaterial och vilka olika undervisningsmetoder använder sig lärare av för detta syfte? För få svar på dessa frågor genomfördes bland annat en enkätundersökning där 41 aktiva religionskunskapslärare deltog. Undersökningen genomfördes med hjälp av programvaran Survey &amp; report.  Vad som är en livsfråga kan vara svårt att definiera och svårt att avgöra. Studien visar att uppfattningen om vad en livsfråga är verkar skilja sig åt lärare emellan. Livsfrågor är svåra att svara på och en av aspekterna som gör dem speciella är att de generellt sett inte går att ge några definitiva svar. Detta tros vara en av många anledningar till att de även kan vara svåra att undervisa kring. Livsfrågor har varit en del av kursplanen för ämnet religionskunskap i ungefär 50 år. Trots det anser svenska forskare att det finns mycket som tyder på att de ännu inte verkar vara implementerade som en naturlig del av undervisningen.  Detta arbete visar att det kan finnas många olika sätt för lärare att arbeta med livsfrågor om man är kreativ och har ett eget intresse kring dem. Vilket bland annat visat sig i den utförda enkätundersökningen kring hur lärare undervisar om livsfrågor.

Den palliativa vården blir aktuell när det inte längre finns någon bot utan det enda som kvarstår är symtomlindring. Fokus handlar om att lindra lidande för patienterna, vare sig det är fysiskt, psykologiskt, socialt eller andligt. Det är vanligt förekommande att existentiella frågor uppstår i detta skede. Dessa frågor kan innefatta livet, personens existens och död. Många gånger kan dessa frågor vara svåra att hantera för sjuksköterskor. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet kring det existentiella samtalet med patienten vid palliativ vård. Metod: Studiens design är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar söktes i två databaser. En granskningsmall från Högskolan Kristianstad användes för att granska artiklarnas kvalitet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess. Resultat: Beskriver sjuksköterskors erfarenhet kring existentiella samtal och bygger på 10 kvalitativa artiklar, där två huvudkategorier skapades; kommunikationens betydelse i mötet och kompetensens betydelse vid samtal med patienter, dessa hade sedan fyra underkategorier. Diskussion: Utifrån Shentons kvalitativa trovärdighetsbegrepp har styrkor och svagheter diskuterats. De centrala fynden; Kommunikationens betydelse, hur tid, mod, ansvar påverkar sjuksköterskans erfarenhet kring existentiella samtal. Fynden diskuterades utifrån etiken, samhällsperspektivet utifrån McCormack &amp; McCance, personcentrerade vårdteori.

Jönsson, K & Mattsson, L. Personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15-högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Den palliativa omvårdnaden är uppbyggd på fyra hörnstenar; symtomlindring, mångprofessionellt samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Inom palliativ vård uppkommer frågor som rör vår existens. Varför finns vi här på jorden? Varför måste vi dö? Vad är meningen med livet? Döden angår oss alla och som sjuksköterska är det viktigt att se döden som en naturlig del av vår livsprocess eftersom det är oundvikligt i sjuksköterskans professionella yrke. Varje människa har rätt att få värdig vård vid livets slutskede. På grund av begränsad forskning och därmed även varierande kunskap bland sjuksköterskor, behövs personers upplevelser av existentiella frågor inom palliativ vård belysas. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. De tio utvalda studierna analyserades utifrån Forsberg och Wengströms åtta-stegs modell. Resultat: Analysen genererade fem olika temarubriker; Funderingar kring meningen med livet, tankar om religion och andlighet, det existentiella lidandet, Upplevelser av hopp, frid och acceptans, samt existentiella tankar kring döden. Konklusion: För att kunna utföra en evidensbaserad omvårdnad krävs kunskap om existentiella frågorna och upplevelserna som presenteras i litteraturstudiens resultat. / Jönsson, K & Mattsson, L. Existential issues among persons who receive palliative care. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit pionts, Malmö University; Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The palliative care is built on four cornerstones; symptom relief, multi-professional collaboration, communication and support for related parties. In palliative care issues arise that concern our existence. Why are we here on earth? Why do we have to die? What is the meaning of life? Death applies to all of us and as a nurse, it is important to see death as a natural part of our life process because it is an inevitable part of the nursing profession. Thus, every person is entitled to receive a dignified care at the end of life. Every person is entitled to receive valuable care at the end of life. Due to limited research and thus also varying knowledge from nurses, the necessary persons experiences of existential issues in palliative care are highlighted. Purpose: The purpose is to describe people's experiences of existential issues in palliative care. Method: Qualitative literature study with data gathering from the databases CINAHL, PubMed and Psycinfo. The studies were quality-scrutinized according to the SBU's review template for qualitative studies. The selected studies were analyzed on the basis of Forsberg and Wengström's eight-step model. Result: The analyzes generated five different theme headings; what is the meaning of life, thoughts of religion and spirituality, the existential suffering, a sense of hope, peace and acceptance, and + existential thoughts about death. Conclusion: Knowledge of existential issues and experiences presented in the literature study's result is required to be able to carry out an evidence-based nursing.

Bakgrund: Palliativ vård ökar både i Sverige och internationellt, vårdformen har beskrivits som komplex då patienter och deras närstående befinner sig i en påfrestande svår existentiell situation. Kommunikation är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. En god kommunikation mellan sjuksköterska och patient leder till en ökad förståelse och ger möjlighet till en bättre vård. Tidigare forskning har visat att existentiella samtal upplevs av sjuksköterskor som svåra att hålla, en bidragande faktor kan vara att begreppet inte har en allmänt vedertagen definition. Medvetenhet finns om behovet av att prioritera existentiella samtal, ändå tycks de utebli, då forskning visar att patienterna önskar samtala mer kring dessa frågor. Syfte:Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta döende patienters existentiella frågor. Metod:En litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar identifierades genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat:I resultatet presenteras tre huvudteman med vardera tre subteman. Professionella förutsättningar: kommunikationskunskaper, förmåga att identifiera och bemöta samt trygghet i roll som sjuksköterska. Personliga förutsättningar: relation, närhet/distans - emotionell påverkan och självkännedom. Organisatoriska förutsättningar: tid/resurser, utbildning och professionell stöttning. Från dessa teman kunde det lyftas fram att sjuksköterskor tycker att det är viktigt att samtala kring existentiella frågor men upplevde varierande grad av förutsättningar och hinder för att kunna hålla dem. Det framkom att ökad kunskap genom utbildning, förberedelse inför samtalet och reflektion sågs öka tryggheten att samtala om existentiella frågor. Slutsats:För att existentiella samtal ska bli av och bli bra menade sjuksköterskorna det krävdes en trygghet och styrka i sin profession, en god självkännedom, ett självförtroende samt organisatorisk support genom tid, bemanning, handledning och utbildning.

Syftet med examensarbetet är att få en bild av huruvida det är möjligt att använda sig av anime som undervisningsmaterial rörande etik och moral. Med hjälp av filmer och en enkätundersökning har detta genomförts. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna verkligen får tillfälle och möjlighet att med hjälp av anime reflektera över etiska och existentiella frågor.

Bakgrund: Andliga och existentiella frågor hamnar i allt större utsträckning hos sjukvårdspersonal. Det palliativa förhållningssättet betonar vikten av att ge en god omvårdnad vad gäller andliga och existentiella frågor. Sjuksköterskans roll är att genom goda relationer skapa en anpassad och balanserad omvårdnad för att öka välbefinnandet för patienten den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa hur andliga och existentiella frågor beskrivs i forskning utifrån sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som sammanställer aktuell forskning inom det valda omvårdnadsområdet. Resultat: I resultatet framträdde att tid är det vanligaste hindret och utbildning är det som främjar givandet av andlig och existentiell omvårdnad. Att skapa relationer och kommunicera är viktiga aspekter inom vårdandets konst. Egenskaper som sjuksköterskan bör inneha för att underlätta givandet av andlig och existentiell omvårdnad är; en god självkännedom, empati, intuition och observationsförmåga. Slutsats: För att kunna ge en bättre andlig och existentiell omvårdnad behöver de yttre förutsättningarna ge tid för mötet mellan sjuksköterska och patient, vårdmiljön organiseras så detta möjliggörs, teamarbete tillämpas och utbildning ges. / Background: Spiritual and existential issues increasingly end up at healthcare personnel. The palliative approach emphasizes the importance of providing good care regarding existential and spiritual issues. The nurse's role is through good relationships create a customized and balanced care to improve the wellbeing of the patient, at the end of life. Aim: The aim of the literature review was to compile the spiritual and existential issues described in the research based on nurses' experiences of palliative care. Methods: A literature review that compiles current research in the chosen nursing field. Results: In the result time appeared as the most common obstacle and education promotes giving of spiritual and existential care. To establish a relationship and communicate is important aspects in the art of nursing. Characteristics that the nurse should possess in order to facilitate the giving of spiritual and existential care is; good self-knowledge, empathy, intuition and observation ability. Conclusion: To be able to ameliorate spiritual and existential care time is needed for the external conditions to enable the meeting between nurse and patient. The care environment should be organized so this is made possible, teamwork applied and education provided.