<p>ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).</p><p>Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.</p>

Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus.  Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning.  Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal. Intervju undersökningen tolkades genom Bubers teori om relationer och det mellanmänskliga samt Goffmans teori om sociala och naturliga ramverk. Tidigare forskning användes också i tolkningsprocessen samt för att få resultatet till en mer övergripande nivå.  Som avslutning har metodologiska ställningstaganden samt resultatet diskuterats i ett avslutande kapitel för att se vilken ny kunskap den här studien frambringat. Blickarna har även riktats framåt genom att presentera förslag på fortsatt forskning kring ämnet. Nyckelord: Personer med psykiska funktionshinder, social färdighetsträning, personal, brukare

ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94). Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.

Bakgrund: Svensk matematikundervisning har under de senaste åren debatteras livligt. Flera undersökningar pekar på att elevresultaten sjunker. Alltför många elever har också låg motivation när det gäller det egna matematiklärandet. Tilltron till det egna kunnandet sviktar och många elever ägnar mycket av tiden på matematiklektionen åt ett oreflekterat arbete. Att hitta alternativa arbetssätt och arbetsformer för att hjälpa eleven att bygga nya begrepp och tillägna sig hållbara och generaliserbara strategier är nödvändigt. Mål att sträva mot är de mål man skall utgå ifrån i sin undervisning vilket innebär att arbete med problemlösning bör genomsyra undervisningen. Hur man organiserar en undervisning som utgår från problemlösning där man kan se och följa att elevernas utveckling är därför av största vikt att belysa. Syfte: Syftet med studien är att utpröva, genomföra samt utvärdera några olika pedagogiska modeller för utveckling av barns matematiska förmåga med utgångspunkt i arbete med matematisk problemlösning. Syftet är också att problematisera bedömningen av barnens kunskapsutveckling. Metod: Studien, vilken sker med ett etnografiskt angreppssätt, är gjord i skolår två. Författaren följer elevernas arbete med problemlösning i tre delstudier vilka sinsemellan har helt olika utgångspunkter. Dataproduktionen har skett via skriftlig dokumentation, samtal och intervjuer. Resultat: I den första delstudien undersöktes om det går att hjälpa elever att utveckla och effektivisera sina aritmetiska beräkningar med hjälp av arbete kring problemlösning. Problemen konstruerades så att eleverna skulle kunna utveckla ny matematisk kunskap genom att lösa samma problem på ett nytt sätt, antingen med hjälp av en ny strategi och/eller med hjälp av en ny uttrycksform. Efter två månader utvärderades elevernas kunskaper, det visade sig då att alla elever utvecklat sitt kunnande och nått sina individuella mål. I delstudie två beskrivs arbetet med ett problem vars huvudsyfte var att utveckla elevernas rumsuppfattning samt deras kunskaper kring längdmätning. I den tredje och sista delstudien har författaren undersökt om det går att utveckla elevernas förmåga att angripa ett nytt problem. I respektive resultatdel beskrivs och analyseras elevernas arbete och matematiska utveckling. Det framgår att eleverna vinner på att vara behovsgrupperade och medvetna om målen för sitt egna lärande.det framgår också att det ställs höga krav på lärarens didaktiska kunskaper och bedömningsförmåga för att eleverna skall kunna utvecklas genom ett arbetssätt där problemlösning är centralt

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos. Jämförelse av andelen rätta svar på för- och efterdiagnos visade om det summativt blev någon skillnad resultatmässigt i de båda grupperna. Eleverna fick ingen hjälp av läraren under genomförandet av diagnoserna eller färdighetsträningen, däremot fick eleverna hjälpa varandra under färdighetsträningen.Resultaten visade att de tre grupperna ”samtliga elever”, ”samtliga flickor” och ”samtliga pojkar” hade bättre resultat i datorgruppen. I denna undersökning kan indikationen som resultaten ger till datoranvändningens fördel, ligga inom felmarginalen.

<p>Syftet med denna undersökning var att se om det gick att få en fingervisning om det blir skillnad i resultat då elever färdighetstränar matematik (ekvationer) med hjälp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser årskurs ett på ett estetiskt gymnasium. Halva klassen färdighetstränade med hjälp av datorer och andra halvan färdighetstränade med hjälp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter färdighetsträningen fick eleverna genomföra en diagnos. Jämförelse av andelen rätta svar på för- och efterdiagnos visade om det summativt blev någon skillnad resultatmässigt i de båda grupperna. Eleverna fick ingen hjälp av läraren under genomförandet av diagnoserna eller färdighetsträningen, däremot fick eleverna hjälpa varandra under färdighetsträningen.Resultaten visade att de tre grupperna ”samtliga elever”, ”samtliga flickor” och ”samtliga pojkar” hade bättre resultat i datorgruppen. I denna undersökning kan indikationen som resultaten ger till datoranvändningens fördel, ligga inom felmarginalen.</p>

Syftet med denna studie är att jämföra eventuell skillnad i effektivitet vad gäller metod för färdighetsträning av multiplikationstabellen. De metoder som undersökts är digitala spel respektive penna och papper. Undervisningsexperimentet utfördes under tre veckors tid i sju olika skolklasser där totalt 101 elever i årskurs 4 och 5 fick träna på multiplikationstabellen antingen med penna och papper eller med dator. För att kunna bedöma vilken träningsmetod som var mest effektiv utfördes summativa prov före och efter färdighetsträningen. Studiens resultat visade att de elever som tränat med penna och papper hade en större procentuell utveckling av sitt medelvärde i jämförelse med de elever som tränat på dator. Studien syftar även till att synliggöra vilken eventuell effekt dessa träningsmetoder kan ha på elevmotivation. För att ta reda på detta fick de lärare, vars klasser deltagit i studien, skriftligt svara på frågor kring elevmotivation. Lärarna menade att de flesta elever var motiverade under träningen oavsett vilken träningsmetod de använde sig av. Dock anser flera lärare att träning med dator troligen hade gynnat svårmotiverade elevers motivation positivt.

Detta examensarbete kommer inledningsvis att presentera en överblick över forskningsområdet kring digitala verktyg inom matematikundervisning. Den forskningsöverblicken kommer främst handla om olika aspekter kring digitala verktyg som påverkar hur bra verktygen fungerar inom undervisningen. Baserat på dessa aspekter, har sedan en enkätundersökning utförts på tre olika skolor inom Gävle Kommun, för att undersöka hur de använder digitala verktyg inom matematikundervisning och hur bra dessa fungerar. Enkätundersökningen bestod av både en lärarenkät och en elevenkät för att få ett perspektiv från båda parter. Resultatet visade att skolorna använde digitala verktyg i relativt stor utsträckning och att många elever och lärare ansåg att verktygen höjde elevernas motivation och måluppfyllelse. Dock visade det sig att samtliga lärare upplevde stora tekniska problem i användandet av verktygen. Det framgick också att lärarna nästan uteslutande använder verktygen till någon form av färdighetsträning inom matematikämnet.

Det är lärarens ansvar att välja olika metoder för att nå uppsatta mål i läroplanen. Målen är desamma men hur lärare arbetar mot dessa mål ser olika ut. Läromedel är ett vanligt förekommande verktyg i undervisningen. Det sker ingen granskning av läromedel idag utan det är lärarens ansvar att välja ett läromedel som anses vara lämplig. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren väljer ett läromedel och hur det används i undervisningen samt vilka ämneskonceptioner som läromedlet representerar. Undersökningens teoretiska utgångspunkter är utifrån tre ämneskonceptioner, de didaktiska frågorna och det sociokulturella perspektivet. Studien är utförd genom kvalitativa forskningsmetoder som består av intervjuer, observationer och läromedelsanalys. Resultatet av min studie visar att undervisningen och läromedlen representerar ämneskonceptionen svenska som ett färdighetsämne. Den bygger på språkets uppbyggnad och struktur. Färdighetsträning av olika moment är vanligt förekommande i svenska som ett färdighetsämne. Studien visar att det inte finns några strategier eller urvalskriterier vid valet av läromedel. Det är ett gemensamt beslut som görs i arbetslaget med utgångspunkt att läromedlet uppfyller läroplanens mål. Elevernas delaktighet syns inte till varken vid valet av läromedel eller i undervisningen.

Läxor är ett het och omdebatterade ämne i media och det berör nästan alla hushåll. Det råder tyvärr inte mycket forskning kring läxor. Begreppet förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga anvisningar till undervisande lärare. Elever brukar inte vara förtjusta i att göra läxor. Däremot är åsikten är olika hos både föräldrar och lärare. Det finns med andra ord inte en enhetlig mening om läxornas funktion och inverkan på inlärningsprocessen. I detta arbete undersöker jag hur lärarna i en av Sveriges bästa skolkommuner, Vellinge, uttrycker sig om läxor och vilken roll det spelar i undervisningen. Arbetet karaktäriseras som ett induktivt arbete då man förutsättningslöst går på en upptäcktsresa för att undersöka en arbetsplats och sedan försöka formulera en mer generell teori. Med detta ändamål har ett anonymt och digitalt formulär har skickats ut till 50 valda lärare och svaren har samlats och analyserats både kvalitativt och kvantitativt utifrån kön, arbetslivserfarenhet, undervisande åldersgrupp och ämne. Utifrån de 64 % som svarade på frågorna kan man se en trend hos kvinnliga lärare som är starkare än män när det gäller att delge läxor som en rutinerad process i sin undervisning. Antal läxor och frekvensen påverkas av genus, undervisande grupp och ämne. Att förespråka för en läxfri skola är inte något som är aktuellt i denna urvalsgrupp oavsett om man använder sig av läxor eller inte. Samtliga lärare är även enig om att det krävs mer och djupare diskussioner om läxor och på vilket sätt man kan formulera en effektiv läxa.