Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av rollteori och generell systemteori. I resultatet framkommer att bonusföräldrarna upplever en övergripande tillfredställelse med sin roll inom familjen och även utåt mot skola, myndigheter m.m. De har givits utrymme att själva utveckla sin roll även om de inte reflekterat över det. De har haft möjlighet att söka stöd hos sin partner, sin familj och sina vänner. De flesta problem som bonusföräldrarna upplever är förknippade med den externa föräldern och rör sällan bonusföräldern personligen även om denne påverkas. / This is a study with a qualitative approach, with the purpose of examining bonus parents need of certain support in the parenthood. The reconstructed family consists of adults who have children from before and this research concerns reconstructed families where only one of the adults have children from before. Focus is placed on the bonus parents experiences of becoming a part of that type of family. The research has been conducted through semi structured interviews with seven bonus parents who where recruited through criterion sampling. The family situations of the interviewed bonus parents differed in many ways which offers a diverse picture of how a bonus parent can experience his or her situation. The theoretical basis used in the research is role theory and general system theory. The result shows that the bonus parents experience a general satisfaction with his or her role in the family and also outwards towards school, authorities etc. They have been given the space to develop their role even though they haven’t thought so much about it. They have had the opportunity to seek support through their partner, and among their family and friends. Most of the problems experienced by the bonus parents are associated with the external parent and do seldom concerns the bonus parent in person even if he or she is affected by it.

Föräldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrån många olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gällande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar för hem och omsorg av barnen, medan fäderna stod för försörjningen. Fäderna gavs alltså bara en liten möjlighet att lära känna/knyta an till sina barn när de var små. Vilka effekter detta kan ha haft på relationen mellan fäderna och deras barn, då barnen blivit vuxna, är i stort sett ett outforskat område. Den här studien ämnar kunna belysa dessa. En kvalitativ studie genomfördes där ett antal äldre ensamstående fäder har intervjuats om deras upplevelser och erfarenheter av att vara småbarnsförälder under denna tid. Resultaten från intervjuerna, tillsammans med relevant teori, har gett oss insikt i och förståelse för hur deras situation såg ut då och hur de upplever deras dåvarande fadersroll samt deras nuvarande relationer med de nu vuxna barnen. De visade sig att alla de äldre fäderna som deltog i studien anser sig ha goda, och vad som ger intrycket av att vara kravlösa, relationer med sina nu vuxna barn. Detta trots deras vetskap om vissa försummelser av dem då de var små. Den dåvarande normen gällande familjeordning verkar inte ha haft någon negativ inverkan på just detta. / The parent role and the experiences of being a parent depends on many different factors. During the mid 20th century the standard family construction was that the mothers took on all responsibility regarding the household and caring for children while the fathers were in charge of the bread winning. The fathers were given very little opportunity to get to know/attach to their children when they were young. The effects this could have on the relationships between the fathers and their grownup children is a rather unexplored field. This study aims to elucidate this. A qualitative study was carried through where a number of elderly single fathers were interviewed concerning their experiences of being a parent to a small child during this era. The results from the interviews along with relevant theory have given us knowledge and understanding about their current situation, how they now experience the parent role they had then, as well as about the current relationships they have with their now adult children. It turned out that all the participating elderly fathers consider them selves to have good, and what gives the impression of being unconditioned, relationships with their adult children. Even though the fathers are well aware of the fact that they somehow did neglect their children when they were young. The standard family order that was the rule at the time does not seem to have had any negative effect on the relationships.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning föräldrar beskrivs i domar utifrånrekvisiten omsorgsbrist i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)samt om det går att urskilja skillnader i beskrivningarna beroende på föräldrars kön. Materialetför studien bestod av 30 domar med bifallsbeslut tagna under tidsperioden juni – december2020 från Förvaltningsrätten i Stockholm. Domarna studerades med hjälp av en kvantitativinnehållsanalys till vilken en enkät utformades i syfte att räkna antalet fraser som beskrevrespektive förälder och deras omsorgsbrist. Studiens ramverk utgjordes av ett intersektionelltperspektiv där genus hade en central roll. Resultatet visade en statistiskt signifikant skillnad ibeskrivningar mellan könen. Fler fraser användes i domsluten för att beskriva mammor änpappor, både gällande bristande omsorgsförmåga och negativa attribut. Det kan konstateras attföräldrarna skildras ojämlikt i domarna. Detta kan betyda att mammor ställs som ytterstansvariga i domsluten när omsorgen brister. / The aim of this study was to investigate to which extent parents are described in judgments based on the requisite lack of care in the law of mandatory care of minors, and whether it is possible to distinguish differences in these descriptions depending on the parents’ gender. The material of the study consisted of 30 judgments with approval decisions from the Administrative Court in Stockholm. The judgments were analyzed using a quantitative content analysis to which a survey was designed to count the number of phrases which described each parent, respectively. The framework of the study consisted of an intersectional perspective. The result showed a statistically significant difference in descriptions between the parents’ gender. More phrases were used in the judgments to describe mothers than fathers, both regarding lack of caring ability and negative attributes. It can be stated that parents are described in an inequal manner in the judgments.

Bakom varje barn finns en vårdnadshavare som är ytterst ansvarig för att skydda och uppmuntra barnet, så vad händer när barnet kräver mer av sin vårdnadshavare än många andra barn? Ambitionen med denna studie har därför varit att genom en systematisk artikelgranskning undersöka, belysa samt söka svar på hur föräldrar som har barn med ADHD påverkas och upplever sin roll som förälder. Studiens empiriska material bygger primärt på vetenskapligt kvalitativa artiklar där föräldrar har fått ge sin bild av hur framför allt stressen påverkar dem i deras föräldraroll, samt vilken betydelse olika interventioner har haft för att minska densamma. Slutsatsen av studien är att riktade interventioner har en avgörande betydelse för att minska föräldrastressen och därigenom även bidrar till att förbättra det generella familjeklimatet. / Behind every child is a guardian who is responsible for protecting and encouraging the child, so what happens when the child demands more from their guardian than many other children do? The ambition of this study has therefore been to, through a systematic review of articles, investigate, highlight, and seek answers to how parents who have a child with ADHD are affected and experience their role as parents. The study's empirical material is based primarily on scientifically qualitative articles in which parents have been given their view of how stress affects them in their parental role, as well as the importance of various interventions in reducing it. The conclusion of the study is that targeted interventions are of decisive importance in reducing parental stress and thereby also contribute to improving the general family climate.

Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ”annorlunda” familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut. Fördomarna om intellektuella funktionsnedsättningar är seglivade och påverkar än idag den situation föräldrarna har att uppfostra sina barn i. Denna studie har som syfte att undersöka hur föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar tänker kring sina ungdomars vuxenblivande och sexualitet. Vår studie baseras på kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av fokusgrupper och enskilda intervjuer med föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras på fem sociologiska och psykologiska teorier och perspektiv: symbolisk interaktionism, sexuellt script, KASAM, mognadsprocessen och Eriksons utvecklingsteori. Studiens resultat visar att föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar är till viss del fokuserade på att dra sig undan och låta samhället ta över ansvaret. Samtidigt är de oroliga över de brister som de ser finns i samhällets insatser för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. / Parents of children with intellectual disabilities have historically had a more or less significant role in their children's lives. Young people with intellectual disabilities have been victims of forced sterilization, made legally incompetent and locked up in institutions, often without their parents having been able to say something about it. The community has had great power and influence over these "different" families. Today the parent's role, situation of the youth and power of society is different. Prejudices about intellectual disabilities are long-standing and influence even today the situation of parents to raise their children in. This study aims to investigate how parents of adolescents with intellectual disabilities think about their youths process of becoming an adult and sexuality. Our study is based on qualitative data collection methods in the form of focus groups and individual interviews with parents of adolescents with intellectual disabilities. The thesis theoretical framework is based on five sociological and psychological theories and perspectives: symbolic interactionism, sexual scripts, SOC (Sense Of Coherence), maturation and Erikson's developmental theory. Our results demonstrate that parents of adolescents with intellectual disabilities are partly focused on pulling back and letting the community take over. Yet they are concerned about the shortcomings they see in society's efforts for young adults with intellectual disabilities.

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som identifieras under barnets första livsår och kan bidra till en osäkerhet hos föräldrar och dess omgivningar. Föräldrar till barn med autism känner osäkerhet kring hur deras barn egentligen tänker och varför de beter sig på ett visst sätt. Otillräckligheten som föräldrar, till barn med autism, upplever förstärks av de olika förväntningarna från samhället på föräldraskapet. Syftet med studien är att beskriva forskningsläget avseende pappors upplevelser av föräldrarollen. De två centrala frågeställningarna som genomsyrar hela uppsatsen är, ”Hur upplevs föräldrarollen av pappor till barn med autism?” och ”I vilken utsträckning är pappor involverade i barnets livsföring?”. Anknytningsteorin och teorin om maskulinitet är ledande genom studien. Bristen på forskning om familjer som har barn med autism är stor, ännu större är den som omfattar pappor till barn med autism. Tidigare forskning har främst haft fokus på mammor och deras upplevelser av föräldraskapet och på så sätt exkluderat pappor från forskningen. Pappor är oftast inte den föräldern som har den primära omvårdnaden för barn med autism eftersom det är mamman som oftast har omvårdnaden. Anknytning och involvering mellan barn och föräldrar är av stor vikt, främst inom de kommunikativa färdigheterna hos barnet. Pappor och mammor har olika relationer och anknytningar till deras gemensamma barn. Papporna är ofta frånvarande under barnets första levnadsår och är mindre lyhörda och engagerade, barnet anknyter fortfarande lika mycket till båda föräldrarna även fast en förälder är frånvarande. Däremot kan denna anknytning även ses som trygg och otrygg, vilket möjligtvis beror på föräldrarnas personlighet och närmanden. / Autism is a neuropsychiatric impairment that is identified during the child's first year of life and can contribute to insecurity in parents and those around them. Parents of children with autism feel uncertain about how their child really thinks and why they behave in a certain way. The inadequacy that parents of children with autism experience is reinforced by the different expectations from society on parenting. The purpose of the study is to describe the state of research regarding fathers' experiences of the parental role. The two central questions that pervade the entire essay are “How fathers of children with autism perceive the parental role?” and “To what extent fathers are involved in the child's life?”. The attachment theory and the theory of masculinity are leading throughout the study. The lack of research on families that have children with autism is great, even greater is that which includes fathers of children with autism. Previous research has mainly focused on mothers and their experiences of parenthood and thus excluded fathers from the research. Fathers are usually not the parent who has the primary care for children with autism because it is the mother who usually has the care. Connection and involvement between children and parents is of great importance, mainly in the communicative skills of the child. Fathers and mothers have different relationships and attachments to their joint children. The fathers are often absent during the child's first year of life and are less responsive and engaged, the child still attaches equally to both parents even if one parent is absent. However, this attachment can also be seen as safe and insecure, which possibly depends on the parents' personality and approach.

Bakgrund: Neonatalvård behövs om barnet är fött för tidigt eller sjukt vid födseln och kan vara både en kortvarig vistelse på några timmar men ibland upp till flera månader. Efter utskrivning stödjer Barnhälsovård(BHV)-sjuksköterskorna föräldrarna genom ett tätt samarbete och följer barnets utvecklingsresa.  Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att vårda föräldrar vars barn varit inneliggande på en neonatalavdelning. Metod:  Elva intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor i sydöstra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll öppna frågor. En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman gjordes med induktiv ansats på manifest nivå.  Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier: Ge tid att växa in i föräldrarollen och Arbeta för att stärka föräldrarollen. BHV-sjuksköterskorna erfor att föräldrarna genomgick en övergång mellan att barnet var  övervakat på neonatalavdelningen till att klara sig hemma själva. BHV-sjuksköterskorna stärkte föräldrarna genom att tidigt knyta kontakt med dem, erbjuda extra stöd och normalisera vardagen.  Slutsats:  BHV-sjuksköterskans erfarenhet var att övergången mellan neonatalvård till hemmet och BHV kan vara svår för föräldrarna, och det är viktigt att BHV-sjuksköterskan stöttar föräldrarna att bli trygga i sin vardag. / Background: Neonatal care is needed if the child is born prematurely or is sick at the time of birth. The child can be in need of care for a couple of hours up till several months. After discharge from the hospital, the Child Health Care (CHC)-nurses evaluate the child’s development regularly and provide support to the parents.  Aim: The aim was to describe the CHC-nurse’s experiences of caring for parents whose child has been admitted to neonatal care. Method: Eleven interviews were conducted with CHC-nurses in the southeast of Sweden. A qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman was performed and had an inductive approach.  Results: The result were presented in two categories: Giving time to grow into the parenting role and The work of strengthening the parenting role. The experience of the CHC-nurse was that the transition from neonatal care to home life could be strenuous for the parents and the child health nurses strengthened the parents by making early contact, providing extra support and normalizing everyday life. Conclusion: The experience of the CHC-nurse was that the transition between neonatal care to the home life can be difficult for the parents, and it is important that the CHC-nurse supports the parents to become safe in their everyday life.

Syftet med uppsatsen var att undersöka mäns erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder som har ett substans- eller spelmissbruk. I denna kvalitativa uppsats har fyra självbiografier analyserats genom tematisk analys. Resultatet för uppsatsen påvisar att männen som barn tog en föräldraroll på olika sätt i sina respektive familjer. Vidare visar resultatet att männen som barn hittade olika sätt för att få en paus från sin vardag. Det som även var gemensamt för barnen var att de hade sina missbrukande föräldrar i fokus, vilket i sin tur ledde till att deras egna känslor och behov hamnade i skymundan. Resultatet av uppsatsen påvisade även att det uppstod konsekvenser för dem som barn när de växte upp med en missbrukande förälder. Dessa följder omfattade både emotionella och praktiska aspekter. / The purpose of this study was to examine men´s experiences of growing up with an addicted parent who is a substance or gamble addict. In this qualitative study, four autobiographies were analysed by thematic analysis. The results show that the men as children was given a parental role in their families because of the circumstances with an addicted parent. Further, the results show that the men as children found different strategies to get a pause from their daily life. The children always had their addicted parent in focus which led to their own feelings and needs being shaded. The results in this study also demonstrated that growing up with an addicted parent led to emotional and practical consequences.