Det föds ca 90 000 barn per år i Sverige och ca 10 % av dessa barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrar till barn som behöver neonatalvård upplever en ökad grad av stress, oro och hjälplöshet. Miljön som barnen vårdas i kan dessutom vara påfrestande, vilket påverkar föräldrarnas välmående och funktion.Barn på en neonatalavdelning är i stort behov av sina föräldrar och deras närhet samt medverkan. Den forskning som finns idag på området fokuserar på föräldrars upplevelser av stress när deras barn vårdas på neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur föräldrar kan uppleva stress då deras barn vårdas på neonatalavdelning. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys och de artiklar som använts bygger på intervjuer av föräldrar vars barn vårdats på en neonatal intensivvårdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats. Stress förstås som: att inte ha kontroll, att inte kunna vara nära och att känna sig främmande i den neonatala miljön.För att minska stress hos föräldrar är det betydelsefullt att sjuksköterskan ökar sin förståelse för föräldrarnas livsvillkor i samband med att deras barn vårdas på neonatalavdelning. Föräldrarna kan därigenom bli delaktiga i barnets vård i ett tidigt skede vilket kan främja anknytningen till barnet. / Program: Fristående kurs

The purpose of this thesis is to investigate what functions the public library has for parents of small children. If and how they make use of the library and what their opinion is about it. The research questions are: Which functions does the public library have for parents of small children? How do parents of small children use the library and what opinion do they have about it? Which factors have an impact on the parents of small children and how do they influence their use of and opinion about the public library and the functions of the library? The theoretical approach is based on Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen’s model of the social room and the lifestyles and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions. To answer our research questions we have made seven qualitative interviews with parents of small children. The study showed that the parents use the library frequently and that they for instance borrow children’s books, films, CDs, computer games and take part in story-times. The parents are generally satisfied with the library. The public library has a function as a cultural center, knowledge center, information center and social center to the parents. Examples of the factors that affect the parents are: the children’s age, ethnicity, level of education, profession, number of children, other sources than the library, if they are first time parents, previous experiences of library, the role of parenthood, personal preferences and access to Internet at home. / Uppsatsnivå: D

This thesis is about a language-stimulating activity, called the Book Teddy, which take placein Markaryd, a small municipality in southern Sweden. The activity is described and someexamples given of the Book Teddy's visits to the homes of parents and their preschool children.Similar activities in Värnamo, Kumla and Borås, which have been inspired by the BookTeddy are also described.Facts about children's psychology, language development and child language illustrate theimportance of stimulating language acquisition in the early years. An important example is"The Bristol Study", a longitudinal study of preschool children.A questionnaire was sent to 93 parents, whose children were bom in 1991. 53 parents or57% answered. The analysis was made out of these 53 questionnaires. The answers showthat most of the parents liked the Book Teddy and enjoyed her visit. They also said that thevisit of the Book Teddy had increased their knowledge of books, reading and language stimulatingactivities. Many of the parents seemed to have changed their role as parents too,some aware of it, others not.

Syftet med denna kvalitativa netnografiska studie är att få en ökad förståelse för hur föräldrar hanterar att motta en orosanmälan gällande deras barn utifrån den stigmatisering som kan uppstå vid en aktualisering hos socialtjänsten och det ifrågasättande av föräldrarollen som en orosanmälan innebär. Detta för att socialsekreterare ska kunna hantera de spänningar som uppstår mellan socialtjänsten, föräldrarna och den som anmält samt upprätthålla relationen dem emellan. Studien har genomförts med en tematisk innehållsanalys av datamaterial insamlat ur 15 forumtrådar från föräldraforumet familjeliv.se. Denna studie har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen med en ontologisk inriktning mot idealismen och har genom Goffmans rollteori analyserat föräldrarollen för att få en djupare förståelse för de sätt en förälder hanterar en orosanmälan. Vi har i vårt resultat kunnat se ett mönster i hur ämnet orosanmälningar diskuteras på forumet och presenterar det genom fyra teman; försvara föräldraskapet, fokusera på anmälaren, fokusera på socialtjänsten samt skydda sig mot framtida anmälningar. Genom Goffmans teorier har vi kunnat se att föräldrarnas sätt att hantera orosanmälningar är kopplade till deras föräldraskap och hur föräldrarna på olika sätt försvarar föräldrarollen inför andra. Studien visar att föräldrar försvarar sin föräldraroll bland annat genom att visa på att anledningen till att de mottagit en orosanmälan inte handlar om brister i föräldraskapet utan om ett missförstånd eller olycka. Resultatet visar också på att många föräldrar lägger fokus på den som anmält oron för deras barn eller att de fokuserar på socialtjänstens arbete, genom att visa på brister eller problem hos anmälaren eller hos socialsekreterarna. I det sista temat har vi även kunnat se att föräldrar som mottagit en orosanmälan kan hantera detta genom att skydda sig mot att behöva gå igenom processen igen, bland annat genom att undvika att söka stöd hos professionella med anmälningsskyldighet. Resultatet visar också på att de i diskussionerna skapas verklighetskonstruktioner som får konsekvenser i form av att individer avstår att anmäla oro för ett barn. Studien bidrar med en inblick i föräldrarnas egna diskussioner med varandra där upplevelser och åsikter uttrycks. Detta gör att vår studie bidrar med en ny kunskap från ett perspektiv på orosanmälningar som vi kan se inte har getts något större utrymme i tidigare forskning.

<p>The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality.</p> / <p>Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever att deras anknytning samt föräldraroll påverkas utifrån att barnen är familjehemsplacerade. Metoden som användes i studien var kvalitativ och elva familjehemsföräldrar från åtta familjehem intervjuades. Studiens empiri analyserades med hjälp av anknytningsteori samt systemteori. Resultatet visade att samtliga intervjuade familjehem i någon mån påverkades av komplexiteten i familjehemsuppdraget, vilket påverkade deras föräldraroll och anknytning till de placerade barnen. Studiens slutsatser gällande anknytningen och föräldrarollen är att det finns flera faktorer som påverkar dessa. Gällande familjehemsföräldrarnas anknytning till det placerade barnet påverkar faktorer såsom hur länge barnets anknytningssystem är påslaget, hur familjehemsföräldern närmar sig barnet, barnets ålder, barnets personliga egenskaper och familjehemsuppdragets utformning. Faktorer som påverkar familjehemsföräldrarollen visar sig vara barnets personliga faktorer, den bristande bestämmanderätten, komplexiteten i uppdraget, de gränser familjehemsföräldern och barnet sätter upp i relationen dem emellan samt på vilket sätt familjehemsföräldern ser på uppdraget. / Abstract The aim of this study was to examine how foster parents experience that their parental role and attachment to the foster child is affected by the fact that the child is placed in a foster home. In this study a qualitative method was used and eleven foster parents from eight foster homes were interviewed. To analyze the results of the study, attachment theory and general systems theory were used. The results showed that all of the interviewed foster families to some degree were affected by the complexity of the foster home commitment, which affected their parental role and attachment to the foster child. The conclusions of the study are that there are several factors that affect the attachment and the parental role. Factors that affect foster parents attachment to the foster child is for how long the child’s attachment system is activated, how the foster parent approach the foster child, the foster child’s age, the foster child’s personal qualities and the shape of the foster home commitment. Factors that affect the foster parent’s parental role were the child’s personal qualities, the lack of authority to make decisions, the complexity of the commitment, the boundaries the foster parent and the child set up in the relationship between them and how the foster parents view their foster home commitment.

The purpose of this study is to perform a description of how parents experience their life in a stepfamily and to examine how the parents experience the involvement from their new partner in the children’s upbringing. The issues are: (i) which expectations do the parent has on their new partner in the role as stepparent to the child, (ii) how active does the parent experience their new partners’ step parenting concerning the stepchild and (iii) how does the parent expect the new family to take shape? A qualitative study has been done through interviews. The participants were sex biological parents, of which four were fathers and two mothers. The theoretical approach and design of this study is science of stepfamilies and of the role of stepparent. This study shows that the expectations the parents have on the stepparents’ involvement in the parenting and how actively the new partner is in the role as stepparent to the children is contradictive. The experience is that the stepparents should act as parents, but not in all matters. The parents thought that the stepparents were inactive in their parenting because they do not do activities alone with the stepchildren and active because of their concerns in the everyday care. The conclusion is that a great deal of insecurity lies in the expectations of how to act as a stepparent and although the purpose with the stepfamily is to imitate the nuclear family this is not possible in reality. / Syftet med denna studie är att genomföra en deskriptiv studie om föräldrars erfarenheter av att leva i en styvfamilj samt undersöka hur ursprungsföräldern uppfattar den nya partnerns involvering i styvbarnens uppfostran. Frågeställningarna är: (i) vilka förväntningar har föräldern på sin nya partner i rollen som barnets styvförälder, (ii) hur aktivt anser föräldern att den nya partnern utövar sitt styvföräldraskap i förhållande till styvbarnet och (iii) hur anser föräldern att den nya familjen bör utformas? Metodvalet är kvalitativt och datainsamling har skett med hjälp av intervjuer. Undersökningspopulationen bestod av sex biologiska föräldrar, varav fyra pappor och två mammor. Vägledande för denna studies teoretiska tolkningsram och design har varit forskning om styvfamiljen samt om rollen som styvförälder. Studien visar att föräldrarnas förväntningar på styvförälderns involveringsgrad i föräldraskapet och synen på hur aktivt styvföräldern utövar styvföräldraskapet är motsägelsefullt. Föräldrarna anser att styvföräldrarnas uppgift är att agera som föräldrar, med förbehållet att det finns frågor där ansvaret bör överlåtas till föräldrarna. Föräldrarna menade att styvföräldrarna var passiva i sitt styvföräldraskap genom bristande aktiviteter ihop med styvbarnen, samtidigt som de var aktiva i styvföräldraskapet genom involvering i styvbarnens vardagsomsorg. Slutsatsen av denna studie är att det finns hög grad av osäkerhet i hur en bra styvförälder bör agera i rollen som styvförälder och trots att målet med styvfamiljen är att efterlikna kärnfamiljen är detta inte praktiskt möjligt.

1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades. I varje familj intervjuades tre medlemmar, modern, ett syskon och barnet med atypiskt beteende för att få kunskap om hur familjens vardag präglas och utformas i förhållande till barnet.Resultatet visar att de flesta barnen i studien med atypiska beteenden har svårigheter med sociala relationer och upplever en känsla av att vara annorlunda. Syskonrelationerna är ambivalenta, några umgås inte med varandra och några väljer att gå undan när det blir konflikter. Mammorna i studien känner oro inför sina barns sociala relationer och hur det ska bli i framtiden. Studien visar också att familjerna blir begränsade i olika utsträckningar på grund av det atypiska beteendet.

<p>Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av rollteori och generell systemteori. I resultatet framkommer att bonusföräldrarna upplever en övergripande tillfredställelse med sin roll inom familjen och även utåt mot skola, myndigheter m.m. De har givits utrymme att själva utveckla sin roll även om de inte reflekterat över det. De har haft möjlighet att söka stöd hos sin partner, sin familj och sina vänner. De flesta problem som bonusföräldrarna upplever är förknippade med den externa föräldern och rör sällan bonusföräldern personligen även om denne påverkas.</p> / <p>This is a study with a qualitative approach, with the purpose of examining bonus parents need of certain support in the parenthood. The reconstructed family consists of adults who have children from before and this research concerns reconstructed families where only one of the adults have children from before. Focus is placed on the bonus parents experiences of becoming a part of that type of family. The research has been conducted through semi structured interviews with seven bonus parents who where recruited through criterion sampling. The family situations of the interviewed bonus parents differed in many ways which offers a diverse picture of how a bonus parent can experience his or her situation. The theoretical basis used in the research is role theory and general system theory. The result shows that the bonus parents experience a general satisfaction with his or her role in the family and also outwards towards school, authorities etc. They have been given the space to develop their role even though they haven’t thought so much about it. They have had the opportunity to seek support through their partner, and among their family and friends. Most of the problems experienced by the bonus parents are associated with the external parent and do seldom concerns the bonus parent in person even if he or she is affected by it.</p>