Bakgrund  Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. Tillståndet kräver ständiga kontroller och administrering av insulin. Vid dåligt behandlad sjukdom riskerar personen att drabbas av allvarliga komplikationer. I majoriteten av fallen med pediatrisk diabetes är det barnets föräldrar som får ansvaret att sköta barnets egenvård. Det utökade ansvaret att vårda ett kroniskt sjukt barn kan innebära en stor press för föräldrarna och påverka deras liv på flera plan. Därför anses det viktigt att beskriva föräldrars upplevelse av att vårda ett barn med diabetes typ 1.  Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever sin livssituation. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle beröra föräldrar till barn mellan 1-18 år som hade diabetes typ 1. Artiklarna blev kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets bedömningsmaterial för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten i de vetenskapliga artiklarna kategoriserades och analyserade med en integrerad dataanalys.  Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen kunde tre huvudkategorier identifieras: Livsförändringar kopplat till en allvarlig och livslång sjukdom, Kontrollbehov och upplevelsen av skifte i ansvaret samt livshantering och behov. Det uppdagades att barnets sjukdomstillstånd hade en stor påverkan på föräldrars ekonomiska, sociala, emotionella och fysiska liv. Vidare framkom det att föräldrarna utarbetade flertalet copingstrategier för att hantera situationen, men att det fortfarande föreföll sig finnas icke bemötta behov från sjukvården.  Slutsats Litteraturöversikten påvisade flertalet aspekter rörande föräldrars upplevelse av sitt barns diabetes och hur dessa påverkar föräldrarnas hälsa. Samtidigt framkom det uttryckta behov hos föräldrarna rörande vården kring barnet. Med det som bedömningsgrund kan hälso och sjukvården börja implementera mer insatser riktade åt föräldrarna, vilket skulle gynna föräldrarnas hälsa men också barnets vård. / Background Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease. The condition demands frequent controls and insulin administrations. If the demands are not met, the individual is at risk of developing serious complications. In most cases with paediatric diabetes, the child’s parents are responsible for the treatment. The additional responsibility of caring for a child with a chronic illness might put a strain on the parents and interfere with multiple dimensions of their lives. Therefore, it is considered important to explore parents' experience of caring for a child with type 1 diabetes. Aim The aim was to shed a light on how parents with children diagnosed with type 1 diabetes experience their life situation.  Method A nonsystematic review based on 16 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The selections criterion was that the article should refer to parents of children diagnosed with type 1 diabetes, aged 1-18 years old. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmets university assessment basis for scientific classification and quality. The findings in the articles were categorised and analysed using an integrated data analysis.  Results From the integrated data analysis three main categories were identified: Life changes connected to a serious and lifelong disease, Control needs and the experience of transitioning in responsibilities and life management and needs. The child's illness had a major impact on the parents' financial, social, emotional and physical life. Furthermore, it was shown that the parents developed several coping strategies to deal with the situation, but that there still appeared to be unmet needs from the healthcare. Conclusions The literature review demonstrated several aspects concerning parents' experience of their child's diabetes and how these affect the parents' health. At the same time, the expressed needs of the parents concerning the care of the child emerged. With that as a basis for assessment, the health care system should implement more initiatives aimed at the parents, which would benefit the health of the parents but also the care of the child.

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning är utrikesfödda, en faktor som innebär en ökad risk för sämre hälsa för individen. Många av barnen inskrivna i barnhälsovården har minst en utrikesfödd förälder. Detta ställer höga krav på BHV-sjuksköterskors kompetens. Forskning visar att BHV-sjuksköterskor upplever svårigheter med kommunikation med utrikesfödda föräldrar, vilket ger en oro för barnens hälsa. De utrikesfödda föräldrarna å sin sida upplever brister i bemötandet med sjukvården. För att säkerställa en jämlik vård är det av stort värde att få en bild av kunskapsläget kring utrikesfödda föräldrars upplevelser av barnhälsovården.  Syfte: Att beskriva utrikesfödda föräldrars upplevelser av primärvården med fokus på barnhälsovården.   Metod: Litteraturöversikt med 16 kvalitativa intervjustudier från olika länder. Deduktiv ansats med fem teman utifrån Madeleine Leiningers konsensusbegrepp miljö, hälsa, omsorg, människa och begreppet livsvärld.  Resultat: Huvudfynden utgjordes av rädsla för myndigheter, upplevelser av diskriminering och fördomar, upplevelser av dåligt bemötande kopplat till ursprung och svårigheter att navigera i sjukvårdssystemet, språkbarriärer och svårigheter med tolkanvändning. Särskilt rädslan för att barnet skall omhändertas av myndigheterna var stark och spridd över länderna i översikten. Dåligt bemötande kopplade ofta föräldrarna till sitt ursprung. Negativa upplevelser ledde ibland till att föräldrarna undvek hälso- och sjukvården om de kunde.   Slutsats: Gott bemötande är grundläggande för tilliten till vårdpersonal inom BHV. Detta belyser vikten av att lagar och policys som understryker likabehandling och gott bemötande efterlevs. Resultatet av denna litteraturöversikt kan användas som reflektions- och diskussionsunderlag inom de verksamheter som möter denna patientgrupp. / Background: A large part of the population in Sweden is foreign-born, a factor increases the risk of poorer health for the individual. Many children enrolled in child health care (CHC) have foreign-born parents. This places high demands on the competence of CHC-nurses. Research shows that CHC-nurses experience communication difficulties with foreign-born parents, which causes concerns for the childrens' health. The foreign-born parents experience shortcomings in treatment from healthcare staff. To ensure equality in care, it is important to explore the state of knowledge regarding foreign-born parents' experiences of CHC.  Aim: To describe foreign-born parents' experiences of primary care with focus on CHC.  Method: Literature review with 16 qualitative interview studies from different countries. Deductive approach with five themes based on Madeleine Leininger's concept of environment, health, care, human and the construct of worldview.  Results: The main findings consisted of fear of authorities, experiences of discrimination and prejudice, experiences of poor treatment and difficulties in navigating the healthcare system, with language barriers and interpreters. Fear that the child will be taken into care by the authorities was strong and widespread. Parents often linked poor treatment to their ethnicity. Negative experiences sometimes led parents to avoid health care.  Conclusion: Kind treatment is fundamental for trust in healthcare personnel within CHC. This highlights the importance of complying with laws and policies that emphasize equal and kind treatment. The results of this literature review can be used as a basis for reflection and discussion within the units attending to this group.

Background: Childhood cancer drastically changes the lives of both the child and the family. Nurses play a key role in providing support and care. Family-centered care can facilitate listening to parents' needs and enable them to actively participate in their child's care. Aim: To describe parents' experiences of living with a child with cancer. Method: A literature study based on five autobiographies written by parents of children with cancer. Results: The parents' experience is characterized by their individual ability to implement strategies to cope with the challenges that their child's illness brings. Coping strategies could be divided into three subcategories: emotional management, practical problem-solving, and the impact of healthcare on the patient experience. Information and collaboration from the nurse affect the experience of care, and individualized nursing care was perceived as the best. Conclusion: Collaboration between healthcare and parents is crucial to enable the most effective management of the challenges that come with having a child with cancer. Healthcare workers needs to provide individualized support to ensure that parents feel well cared for, and in this way improve the experience of living with a child who has cancer. / Bakgrund: Barncancer innebär en drastisk förändring för både barnet och familjen. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och vård. Familjecentrerad omvårdnad kan underlätta för att lyssna på föräldrars behov och ge dem möjlighet att delta aktivt i barnets vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på fem självbiografier skrivna av föräldrar till barn med cancer. Huvudresultat: Föräldrarnas upplevelse präglades av deras individuella förmåga av att implementera strategier för att hantera utmaningarna som barnets sjukdom tillför. Hanteringsstrategierna kunde delas in i tre underkategorier: hantering av känslor, praktisk problemlösning och vårdens inverkan på upplevelsen. Information och samarbete från sjuksköterskan påverkade upplevelsen av vården. Individanpassad omvårdnad upplevdes bäst av föräldrarna. Slutsats: Samarbetet mellan vården och föräldrarna är avgörande för att kunna möjliggöra en så effektiv hantering av dessa utmaningar som möjligt. Vården behöver tillhandahålla individanpassat stöd för att föräldrarna ska känna sig väl omhändertagna, och på så sätt förbättra upplevelsen av att leva med ett barn som har cancer.

Bakgrund: Idag lever ca: 450 000 personer med diabetes i Sverige och det gör sjukdomen till en av de stora folksjukdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och drabbar framförallt unga människor. I Sverige lever ungefär 7000 barn med sjukdomen och varje år insjuknar ca: 700 barn under 15 år. Detta gör sjukdomen till en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn (0–13 år) med diabetes mellitus typ 1. Samt att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar varav nio artiklar av kvalitativ ansats, en av kvantitativ ansats och en mixad studie. Dessa analyserades objektivt av båda författarna. Sökningarna skedde i PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplevde en stor påfrestning och livsomställning när ens barn drabbades av diabetes. De upplevde en känsla av ständig oro och de hade svårt att överlåta ansvaret till någon annan. Stöd och information upplevdes som bristfällig vid olika situationer men ett diabetesteam eller en mentor upplevdes som positivt. Datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna var till största delen intervjuer förutom en som tillämpat frågeformulär. Slutsatser: Föräldrar upplevde ständig oro, brist på stöd och information. Med rätt stöd och information skulle föräldrars oro minskas och det skulle även kunna stärka barnets egenvårdsförmåga. / Background: Today live about 450 000 people with diabetes in Sweden and it makes the disease one of the major diseases. Diabetes mellitus type 1 is a chronic autoimmune disease primarily affects young people. In Sweden live about 7000 children with the disease and fall ill every year approximately 700 children under 15 years. This makes the disease one of the most common chronic diseases in children in Sweden. Aims: The purpose of this study was to describe parents' experience of living with a child (0-13 years) with type 1 diabetes mellitus and to describe the data collection methods of the included articles. Methods: A descriptive literature study, which included 11 scientific articles, nine articles of qualitative approach, one quantitative and one mixed study. These were analyzed objectively by both authors. The searches took place in PubMed and Cinahl. Results: The results show that parents experienced stress and life adjustment when child get diabetes. They felt a sense of worry and they found it difficult to assign responsibility to someone else. Support and information perceived as flawed in different situations, but a healthcare team or a mentor perceived as positive. Data collection methods in the included articles were mostly interviews except one who applied the questionnaire. Conclusions: Parents experienced constant worry, lack of support and information. With the right support and information would reduce parents' anxiety and it could also strengthen the child's self-care ability.

Sammanfattning Av: Frida Rönnbrink Föräldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden – en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjälp Studien syftade till att utifrån sex föräldrars berättelser, nå en ökad förståelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjälpen då de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjälp de fått från professionella? Hur upplever de det sociala nätverkets bemötande och stöd? För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjälp samt det egna sociala nätverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position. Resultatet analyserades manuellt och tolkades hermeneutiskt med hjälp av kristeori, systemteori samt Vaux teori om socialt stöd. Studiens resultat visade att de föräldrar som nyligen förlorat sitt barn var relativt nöjda med den professionella hjälpen. Däremot kunde man se klara brister i det egna sociala nätverkets stöd. Nyckelord: Föräldrars upplevelser, perinatal död, bemötande, professionellt stöd, nätverkets stöd. / Abstract By: Frida Rönnbrink Parents who have lost a child during the perinatal period - a qualitative study of parents' experiences of how they are treated, support and help The purpose of the study was to reach a better understanding of how six parents experience how they were treated, supported and helped when they lost a child during the perinatal period. This can then be used to customize the help offered them. The study had the following questions: How do parents who have lost a child during the perinatal period, experience how they are treated and the support and help they received from professionals? And, how do they experience the social network's treatment and support? In order to answer the questions, the interview was based on three themes, professional treatment, professional support and help and support from the network on their own. The study was conducted using a phenomenological philosophical position. The results were analyzed manually and were interpreted hermeneutic using crisis theory, systems theory and Vaux's theory of social support. The results showed that parents who recently lost their infant were relatively pleased with the professional help. However, you could see deficiencies in their own social network support. Keywords: Parents' experiences, perinatal death, treatment, professional support, network support.

Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan vara en traumatisk upplevelse där inte enbart sjukdom orsakar lidande utan även den främmande fysiska vårdmiljön. När ett barn drabbas av sjukdom drabbas hela familjen vilket gör att föräldrarnas hälsa och upplevelser spelar stor roll för barnets återhämtning. Barn som själva varit patienter upplever att tillgång till familjen är en viktig faktor som stärker den egna hälsan. Det är därför viktigt att skapa en fysisk vårdmiljö som främjar en familjecentrerad vård, där föräldrarollen kan upprätthållas och föräldrarna kan bli en del av vårdteamet.  Syfte: Att belysa upplevelsen av den fysiska vårdmiljön hos familjer med sjuka barn som vårdas under långvarig sjukhusvård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar utfördes systematiskt genom att använda specifikt utformade sökord i databaserna PubMed samt Cinahl. Utvalda artiklar analyserades sedan i en artikelmatris och innehållet kondenserades ner till teman där likheter och skillnader identifierades.  Resultat: I analysprocessen växte ett huvudtema fram; en främmande miljö. Detta huvudtema fick i sin tur fem underteman; medicinsk apparatur på gott och ont, avsaknad av avskildhet, tillfällig frihet från sjukhusmiljön, ljud, belysning och temperatur samt bekvämlighet. Slutsats: Familjers upplevelser av den fysiska vårdmiljön har en direkt påverkan på såväl familjers hälsa som den familjecentrerande vården. Vidare kan anpassningar i den fysiska vårdmiljön både minska vårdlidande och främja föräldrars delaktighet. Sjuksköterskan har även en viktig uppgift i att informera och instruera föräldrar om den fysiska vårdmiljön för främja den familjecentrerade vården. / Background: Being treated at a hospital can be a traumatic experience in which not only sickness causes care suffering but also the foreign physical health care environment. When a child suffers from illness, the whole family is affected, which means that the parents' health and experiences play a major role in the child's recovery. Children who have been patients themselves feel that access to their family is an important factor that strengthens both the child's health and the experience of being cared for in hospitals. It is therefore important to maintain a family-centered care that enables an environment in which the parental role can be maintained and where parents become part of the care team. Aim: To illustrate families of hospitalized children experiences of the physical health care environment.  Method: The results of the literature review are based on 15 research articles. The search for articles was carried out systematically using specifically designed search words in the PubMed and Cinahl databases. Selected articles were then analyzed in an article matrix and the content condensed to themes where similarities and differences were identified and presented.  Results: In the analysis process, a main theme emerged: a foreign environment. Which consisted of five sub-themes medical equipment for good and bad, lack of privacy, temporary freedom from the hospital environment, sound, lighting and temperature and uncomfortable interior. Conclusion: Families 'experiences of the physical health care environment have a direct impact on families' health as well as on family-centered care. The nursing profession needs more knowledge about how care suffering can be alleviated through adaptation of the physical care environment. Registered nurses have an important task to inform and instruct parents with hospitalized children about the physical health care environment.

Bakgrund: I världen är det mer än 21 miljoner barn i behov av palliativ vård, varav 550 i Sverige. Pediatrisk palliativ vård (PPV) fokuserar på att förbättra livskvaliteten hos det svårt sjuka barnet och barnets föräldrar. Att vara förälder till barn i palliativ vård är en svår situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn i behov av palliativ vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio kvalitativa intervjustudier som granskades och analyserades. Artikelsökning skedde i vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Resultat: Studiernas resultat analyserades och resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna blev En förändrad vardag och Betydelsen av interaktion med vårdpersonal. I litteraturstudiens resultat framkommer föräldrars behov och emotionella reaktioner när deras barn vårdas palliativt. Konklusion: Barn i behov av palliativ vård till följd av obotlig sjukdom påverkar föräldrarna välbefinnande negativt. I mötet med föräldrar behöver sjuksköterskan möta varje enskild förälders behov för att kunna skapa förutsättningar för att bibehålla hälsa och välbefinnande. / Background: There are more than 21 million children in need of palliative care worldwide, including 550 in Sweden. Paediatric palliative care (PPC) focuses on improving the quality of life of the seriously ill child and the child's parents. It is a difficult situation to be the parent of a child who is in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe parents' experiences of living with children who require palliative care. Methods: The literature study is based on ten qualitative interview studies that were reviewed and analysed. Articles were searched in the scientific databases Cinahl, PubMed and Scopus. Results: The results of the studies were analysed and resulted in two main categories and eight subcategories. The main categories were A changed daily life and The importance of interaction with healthcare professionals. The results of the literature study reveal parents' needs and emotional reactions when their child needs palliative care. Conclusion: Children in need of palliative care due to terminal illness, negatively affect the parents' well-being. In the meeting with parents, the nurse needs to meet each individual parent's wishes to create conditions for maintaining health and well-being.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer. SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen. METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts. Fem familjer från olika delar av landet deltog i studien. Intervjuerna spelades in med mp3-spelare för att sedan transkriberas ordagrant. Samtalen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Föräldrarna berättade om en rädsla och oro inför behandlingsstarten och att introduktionsperioden som familjerna erbjöds inför kostbehandlingen visade sig vara mycket viktig för kommande behandlingsprocess. Föräldrarna upplevde det svårt att tillaga en varierad kost och att det var viktigt med adekvata hjälpmedel och regelbunden vårdkontakt för att kunna tillämpa kostbehandlingen i vardagslivet. Deras behov av stöd förändrades under behandlingsprocessen. Genomgående var att informanterna upplevde att de sociala aktiviteterna anpassades efter kostbehandlingen. Föräldrarna upplevde det som viktigt att ha kontakt med andra familjer i liknade situation. Trots att föräldrarna upplevde flera olika praktiska och sociala problem ansåg de ändå att det positiva, som var kopplat till behandlingens resultat övervägde. En förälder uttryckte sig med orden ”Vi fick tillbaka vårt barn”- vilket återspeglar många föräldrars åsikt om behandlingen. SLUTSATS MAD och ketogenkost kräver mycket tid och kunskap för berörda familjer och påverkar deras vardag både praktiska och socialt. Med stöd från vård, barnomsorg, familj och vänner upplevde föräldrarna att det var lättare att upprätthålla behandlingen. Det finns också ett behov av att få prata med andra föräldrar och familjer som är liknande situationer. / BACKGROUND Modified Atkins Diet (MAD) and Ketogenic Diet are treatments prescribed to children suffering from refractory epilepsy. Patients with glucose transporter protein type 1 deficiency are also commonly treated with these diets, which are low in carbohydrates and high in fat. In Sweden, there are four hospitals implementing these treatments, but there is currently not sufficient information on how they are affecting the families. OBJECTIVE The purpose of this study was to explore how parents of children treated with MAD or Ketogenic Diet experience the treatment. METHOD Qualitative interviews based on a semi-structured topic guide was conducted. Five families from different parts of Sweden participated in this study. The interviews were recorded with an mp3 device and transcribed verbatim. Qualitative content analysis was used for data analysis. RESULT The parents disclosed anxiety before the start of the treatment and they acknowledged that the first week of introduction, which they, were offered before the start, proved to be essential for the rest of the treatment process. The families found it difficult to cook a balanced meal according to the dietary requriements, and also that it was important to have adequate resources and routine contact with health services to be able to apply the treatment to daily life. Their need for support changed during the treatment process. The informants believed their social activities were accommodated due to treatment. The parents felt the need to be in contact with other families in a similar situation. One parent expressed him-/herself with the words “We got our child back”, which reflects many parents view, regarding the treatment. CONCLUSION MAD and Ketogenic Diet require a lot of time and knowledge and affect practical and social aspects in daily living. With the support of health care, child care, family and friends, the parents felt it was easier to maintain treatment. The informants also shed light on the necessity of being in contact with other parents and families in similar situations.

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag världsledande gällande överlevnaden hos extremt underburna barn. Den högspecialiserade vården i Sverige är centraliserad till regionsjukhus vilket leder till att flertalet av dessa barn behöver transporteras från hemsjukhus till regionsjukhus för fortsatt vård. Motiv: Föräldrars känslor i samband med att deras barn behöver neonatal intensivvård är väl studerat i tidigare forskning både internationellt och nationellt. Då det finns begränsat med kunskap angående dessa föräldrars behov av stöd i samband med flytt av deras extremt underburna barn till annat sjukhus finns det möjligheter till förbättring inom området. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd föräldrar till extremt underburna barn önskade när deras barn behövde flyttas till en annan neonatalavdelning på ett annat sjukhus.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor med empirisk design. Enkäterna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av Elo & Kyngnäs. Föräldrarna (n=63) rekryterades via ett strategiskt urval från hela Sverige. Resultat: Resultatet delas in i två huvudkategorier; ”Föräldrars behov av förberedelser inför flytt till annat sjukhus” samt ”Föräldrars behov av emotionellt och personligt stöd”. Resultatet visar att det finns ett stort behov av stöd hos föräldrarna för att minimera de negativa upplevelser som kan uppstå då deras extremt underburna barn behöver flyttas till en annan neonatalavdelning. Föräldrarna beskriver att de önskar få information om avdelningen de flyttar till avseende rutiner och faciliteter samt när flytt förväntas ske och att denna information idag är bristfällig. Föräldrarna beskriver även att deras känslor och upplevelser behöver bli bekräftade av personalen och att behovet av en kontaktperson är stort. Konklusion: Resultatet belyser vilket stöd föräldrar efterfrågar i samband med flytt av sitt extremt underburna barn vilket skapar möjligheter för en framtida utveckling av neonatalvården. Implementering av stödjande vårdrutiner samt förbättrat samarbete mellan sjukhusen skulle öka möjligheterna för en förbättrad föräldraupplevelse och därmed minskad psykisk ohälsa. / AbstractBackground: Sweden is world-leading when it comes to survival rates among extremely preterm infants. Highly specialized care units are centralized to regional hospitals, resulting in that many extremely preterm infants need to be moved from their home hospital to a regional hospital for additional care. Motive: Parents' emotions when their extremely preterm infant requires neonatal intensive care is a well-studied area in both national and international studies. The authors therefore believe that there is a reason for further research regarding parents’ need for support in connection to the relocation of their extremely preterm infant to another hospital. Since there is limited research regarding the needs of these parents, there are opportunities for improvement in the area.Aim: The purpose of this study was to illustrate what support parents of extremely preterm infants need when their infant needs to be moved to another neonatal unit at another hospital. Methods: The study was conducted as a qualitative questionnaire study with open questions with empirical design. The questionnaires were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach by Elo & Kyngnäs. The parents (n=63) were recruited via a strategic selection from all over Sweden.Result: The result is divided into two main categories; “Parents’ need for preparation when moving to another hospital” and “Parents’ need for emotional and personal support”. The result shows that there is a great need for support among parents to minimize the negative experiences that can occur when their extremely preterm infant needs to be moved to another neonatal unit. The parents describe that they wish to receive more information about routines and facilities at the unit they are moving to, and then the move is expected to take place. The parents also describe that their feelings and experiences could be further confirmed by the staff and that they have a need for establishing a relation with a contact person. Conclusion: The result highlights what support parents request in relation to transportation of their extremely preterm infant, creating opportunities for further improvements in neonatal care. Implementation of supportive care routines and improved collaboration between hospitals could increase the opportunities for an improved parental experience and by that reduced mental illness.