Bakgrund: Intensivvård av barn är unikt relaterat till närståendes specifika involvering. Kompetensbeskrivningen lyfter IVA-sjuksköterskors ansvar i att involvera närstående och den teoretiska utgångspunkten ”familjecentrerad omvårdnad” förklarar att familjen är en helhet. Tidigare forskning beskriver IVA-sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars närvaro på IVA och dess effekter. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av att ha ett barn som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie, kvalitativ ansats. Sökningar i databaser, 21 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier, ”att behöva möta ovisshet” med subkategorierna ”att inte ha en plats” och ”att inte veta” samt ”vikten av att bli sedd och bekräftad” med subkategorierna ”behov av trygghet”, ”vikten av information” samt ”vikten av delaktighet”. Slutsats: Föräldrars behov av delaktighet och information var genomgående i resultatet. IVA-sjuksköterskor delar denna uppfattning och det teoretiska perspektivet anses ligger till grund för dessa behov. Föräldrars behov av att förstå och att vara involverad i vården kan förklaras med det familjecentrerade perspektivets utgångspunkt att familjen är en helhet. / Background: Intensive care of children is unique related to the specific involvement of close relatives. The competency description highlights ICU nurses' responsibility in involving relatives and the theoretical starting point "family-centered nursing" explains that the family is a whole. Previous research describes ICU nurses’ experiences of parents' presence in the ICU and its effects. Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of having a child in the intensive care unit. Method: Systematic literature study, qualitative approach. Database searches, 21 items were included after quality review. Analyzed with qualitative content analysis. Results: The results are presented based on two main categories, "having to face uncertainty" with the subcategories "not having a place" and "not knowing" and "the importance of being seen and confirmed" with the subcategories "need for security", "the importance of "Information" and "the importance of participation". Conclusion: Parents' need for participation and information was consistent in the results. IVA nurses this view, and the theoretical perspective are the basis for these needs. Parents' need to understand and be involved in care can be explained from the family-centered perspective that the family is a whole.

Bakgrund Ätstörningar är potentiellt livshotande psykiska sjukdomstillstånd som drabbar allt fler unga i samhällen. Det är inte endast vårdpersonal som behöver stödja de drabbade, då det har visat sig att föräldrar till barn med en ätstörning har en helt avgörande roll för deras tillfrisknande. Ätstörningar kan innebära ett mångårigt lidande för både barn och deras föräldrar. Det finns begränsat med forskning kring föräldrars upplevelser och psykiska välbefinnande i samband med deras barns vård. För att vårdpersonal ska kunna bemöta dessa föräldrar behövs ökad förståelse och kunskap om deras tillvaro. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som diagnostiserats med en ätstörning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna, som utgjorde resultatet, kvalitetsgranskades och analyserades sedan genom en integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet påvisade att ätstörningarna ledde till ansträngda familjerelationer, konflikter kring måltider, samt påverkade familjer socialt, emotionellt, psykologiskt, och ekonomiskt. Föräldrarna upplevde en frustration över att inte kunna göra tillräckligt, känslor av skuld, skam, oro, och ensamhet. Det påvisades även en kunskapslucka hos vårdpersonal gällande ätstörningar och närståendebemötande. Föräldrar upplevde en ökad ansvarsbörda i att behöva samordna vård på egen hand. Att få möta andra föräldrar i liknande situation samt vara delaktig i vården av det sjuka barnet visade sig lindra känslor av skuld och ökade förståelsen för ätstörningar.     Slutsats Föräldrar till barn med ätstörningar genomgår en stor emotionell påfrestning. För att vårdpersonal ska kunna bemöta närstående på ett stöttande, vägledande och meningsfullt sätt finns det behov av fortbildning inom psykisk ohälsa och ätstörningsdiagnoser, samt samordning av vården för att underlätta för föräldrar att söka professionell hjälp för sina barn. Att delta i behandlingar visade sig ha god inverkan på föräldrars psykiska välmående samt bidrog till en ökad förståelse för deras barns sjukdom. / Background Eating disorders are potentially life-threatening mental illnesses that affect more and more young people. It is not only healthcare professionals who need to support those affected, since parents of children with an eating disorder have a crucial role to play in their recovery. Eating disorders can signify years of suffering for both children and their parents. There is limited research on parents' experiences and mental well-being in connection with their child’s care. For healthcare professionals to be able to respond to these parents, increased understanding and knowledge of their experiences is needed. Purpose The purpose was to shed light on parents' experiences of living with a child diagnosed with an eating disorder. Method A non-systematic literature review was conducted where 15 scientific articles were searched in the databases PubMed and CINAHL. The articles, which constituted the result, were quality reviewed and then analysed through an integrated data analysis. Results The results showed that eating disorders led to strained family relationships, conflicts over meals, and affected families socially, emotionally, psychologically, and financially. The parents experienced frustration over not being able to do enough, feelings of guilt, shame, anxiety, and loneliness. A knowledge gap was demonstrated among healthcare professionals regarding eating disorders and family treatment. Parents experienced an increased burden of having to coordinate care on their own. Meeting other parents in a similar situation and being involved in the care of the sick child proved to alleviate feelings of guilt and increased the understanding of eating disorders.  Conclusion Parents of children with eating disorders undergo a great deal of emotional strain. For healthcare professionals to be able to respond to relatives in a supportive and meaningful way, there is a need for further training in mental illness and eating disorders, as well as coordination of care to make it easier for parents to seek professional help. Participating in treatments proved to have a good impact on parents' mental well-being and contributed to an increased understanding of their children's illness.

Barnsjuksköterskan på neonatalavdelningen arbetar med nyfödda sjuka och för tidigt födda barn samt möter deras föräldrar. Detta förutsätter en kunskap om vilka behov föräldrar till barn på neonatalavdelning har samt vilka förutsättningar som krävs för att föräldrarna ska kunna utöva sitt föräldraskap och vara delaktiga i sitt barns omvårdnad. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka olika behov föräldrar uppger sig ha i samband med att deras barn vårdas på en neonatalavdelning. Sammanställningen av tio vetenskapliga och kvalitetsgranskade artiklar resulterade i en analys där flera olika återkommande teman kunde urskiljas. Dessa teman uttrycker föräldrarnas beskrivna behov av anknytning, bemötande, delaktighet, information och kommunikation, kontinuitet samt närhet. Resultatet visar att för att uppnå ökad föräldradelaktighet i barnets omvårdnad krävs obegränsad tillgång till neonatalavdelningen. Skiftet från att betrakta föräldrarna som ”besökare” till att ingå partnerskap i omvårdnaden av sitt barn är en nödvändighet för att på ett adekvat sätt kunna möta föräldrars behov.Nyckelord: Anknytning, delaktighet, föräldraskap, föräldrars upplevelser, neonatalperioden, nyfödda barn, omvårdnad. / Pediatric nurses at neonatal wards work both with newborn infants who are ill and prematurely born infants and their parents. In order to meet parents at the neonatal ward in an appropriate way, nurses need to fully comprehend the underlying needs of this group of parents, as well as what is required in order for the parents to play their part in parenthood and participate in the care of their child. The purpose of this overview was to describe the various needs parents claim to have during the care of their child at a neonatal ward. The compilation of ten highly acclaimed scientific articles resulted in an analysis showing several distinguishable themes. These themes summarize the various ways parents described their needs of attachment, treatment (reception), participation, information and communication, continuity and closeness. The results show that in order to achieve increased parental participation in the care of the child parents need unlimited access to the neonatal ward. This change of perspective, from considering the parents as “visitors” to considering them as partners in the care of their child, is indispensible for a satisfactory approach in order to meet the demands of the parentsKeywords: Attachment, infant newborn, nursing, parenting, parental experiences, participation.

Bakgrund: Medfödd hjärtsjukdom (congenital heart disease, CHD) är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd som omfattar en medfödd dysfunktion av hjärtat. Årligen genomgår omkring 450 barn och ungdomar hjärtkirurgi i Sverige, vilket leder till att de flesta patienterna överlever sjukdomen. Studier har visat att hela familjen påverkas psykosocialt och detta kan i sin tur ha inflytande på föräldrarnas möjlighet att närvara och stötta barnet inför, under samt efter sjukhusvistelse och operation. Syfte: Att beskriva upplevelser hos föräldrar vars barn har en medfödd hjärtsjukdom och genomgått hjärtkirurgi. Metod: Litteraturstudie av 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att växla från oro och rädsla till lättnad och glädje, Att ifrågasätta sin förmåga som förälder och vårdare, Att få andra prioriteringar, samt Att behöva och ta emot stöd. Slutsats: Trots att barnet är den som är patient behöver sjuksköterskan även se till föräldrarnas upplevelser och hälsa för att kunna främja barnets hälsa och välbefinnande, och därför ha ett familjecentrerat fokus och se familjen som en enhet för hälsa. Genom att tillgodose föräldrars behov av stöd och den information de behöver kring sjukdomen, operationen och eftervården, går det att ingjuta en trygghet hos föräldrarna som sedan kan speglas i barnet.

Bakgrund: Telefonrådgivningen har en betydande roll för människor att komma i kontakt med sjukvården. Den rådgivning som ges idag har till viss del ersatt fysiska besök. Sjuksköterskans uppgift i telefonrådgivningen är att skapa relationer och kommunicera med personer som söker vård, bedöma vårdbehov och utgöra ett stöd.  Syfte: Beskriva hur föräldrar upplever sjuksköterskans stöd i samband med telefonrådgivning. Metod:  Kvalitativ metod med induktiv ansats där skriftliga frågeformulär har analyserats utifrån deltagare bestående av tolv föräldrar. Datainsamling med bekvämlighets- och ändamålsenligt urval där informanter söktes via sociala medier. Data har analyserats med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon. Resultat: Studien resulterade i två kategorier; “Rådgivning som var förtroendeingivande och bekräftande” och “Rådgivning som gav upphov till oro och uppgivenhet” med fem subkategorier.  Konklusion: De två främsta komponenterna i hur föräldrarna upplevde stödet från sjuksköterskan var kompetens och kommunikation. Sjuksköterskans förmedlade professionella kompetens och goda kommunikationsfärdigheter var en viktig del för att föräldrarna skulle uppleva ett bra stöd anpassat efter dem. Om kommunikationsfärdigheter ej fanns under samtalet medförde det att stödet blev bristande. Föräldrarna upplevde då att sjuksköterskan förmedlade en kompetensbrist och ej hade förmåga till att känna in situationen för att stötta och ge råd till föräldrarna efter deras behov. Nyckelord: Föräldrars upplevelser, kommunikation, omvårdnad, stöd, Telefonrådgivning. / Background: Telephone counseling have a significant role for people when they need to contact the health care. The counseling that is given today has partially replaced physical visits. The nurse´s task in telephone counseling is to make relationships and communicate with persons that seeking medical care, assess care needs and constitute a support. Aim: The aim was to describe how parents have experienced the support from a nurse in telephone counseling. Method:  A qualitative study design with inductive approach was used. Written questionnaire has been analyzed on twelve parents who participated. The data was collected through convenience and purposive sampling. The participants were sought by social media. Data was analyzed according to Hsieh and Shannon’s conventional content analysis. Results: The study has resulted in two categories; “counseling that was confidenceinspiring and confirmatory” and “counseling that gave rise to concern andresignation” with five subcategories. Conclusion: The experience of competence and communication were the main components in how the parents experienced the support from the nurse. The nurse’s mediated professional competence and communication skills have main importance for the parent's experience of good and customized support. If communication skills were not present under the telephone counseling the support was defective. It resulted in that parents experienced that the nurse was incompetent and did not have the ability to give the support and advice they needed. Keywords: Communication, nursing care, parents' experiences, support, telephone counseling.

Bakgrund: Varje år insjuknar 250-350 barn i cancer, i Sverige. Dödligheten hos barn med cancer är idag låg och möjligheterna att bli frisk av behandling är goda. Att ett barn får cancer är en av de mest smärtsamma upplevelser som föräldrar ställs inför och familjens vardag förändras helt. Under barnets vårdtid har föräldrarna en stor och viktig roll i att finns där och stötta barnet samtidigt som det själva befinner sig i en sårbar och tuff situation. Därav behöver föräldrarnas behov och upplevelser av barnets omvårdnaden identifieras. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av omvårdnad för deras barn med cancer. Metod: Litteraturöversikten baserades på 1 kvantitativ och 16 kvalitativa artiklar som söktes i databaserna CINAHL och PubMed. De valda artiklarna har analyserats utifrånFriberg (2022) fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom det att föräldrarna upplevde ett behov av att skapa en förtroendefull relation med sjukvårdspersonalen i samband med deras barns omvårdnad. Kommunikationen mellan föräldrarna och vårdpersonalen är en viktig aspekt för att föräldrarna ska få en upplevelse av minskad stress, oro och ångest. En tydlig, anpassad och öppen kommunikation mellan vårdpersonalen och föräldrarna ansågs uppskattande. Slutsats: Att ett barn får cancer påverkar och involverar hela familjen, därav har det framkommit att föräldrarna upplever ett stort behov av stöd under sjukdomsförloppet. Det var viktigt för föräldrarna att skapa en förtroendefull relation med vårdpersonalen, vilket har bidragit till att föräldrarna får en känsla av trygghet i den situation de befinner sig i och vilket också har lett till att barnet känner sig tryggt. / Background: Every year, 250-350 children get cancer in Sweden. The mortality rate is today low for children with cancer and the chances of recovery from treatment are good. A child getting cancer is one of the most painful experiences parents face and the family's everyday life changes completely. During the child's care, the parents have a big and important role of being there and supporting the child while they are in a vulnerable and tough situation. Hence, the parents' needs and experiences of the child's care need to be identified. Aim: The aim was to describe parents' experience of caregiving for their child with cancer. Method: The literature review was based on 1 quantitative and 16 qualitative articles that were searched in the databases CINAHL and PubMed. The selected articles have been analyzed based on Friberg's (2022) four analysis steps. Result: The results showed that the parents felt a need to create a trusting relationship with the healthcare staff in connection with their child's care. Communication between the parents and the healthcare staff is an important aspect for the parents to have an experience of reduced stress, worry and anxiety. A clear, adapted and open communication between the care staff and the parents was considered appreciative. Conclusion: When a child is affected by cancer it affects and involves the whole family, therefor it has emerged that the parents is in need of support during the course of the illness. It was important for the parents to create a trusting relationship with the care staff, which has contributed to the parents getting a sense of security in the situation they are in and which has also led to the children feeling safe

Bakgrund: Barnintensivvård beskrivs som stark känsloladdad vård för både föräldrar och sjukvårdspersonal. Att ha ett barn inlagt på en intensivvårdsavdelning är förenat med stress och oro hos de flesta föräldrar. Barn är en särskilt utsatt patientkategori och när patienten är ett barn kan anhöriga kan uppfattas ställa högre krav på vården. Kunskapsökning om föräldrarnas situation skulle inte bara leda till ökad trygghet hos föräldrarna utan även hos intensivvårdssjuksköterskan, vilket kan generera i en bättre och tryggare vård för det sjuka barnet. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett kritiskt sjukt barn på en intensivvårdsavdelning. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet från insamlad data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat genererade i ett övergripande tema; att vara inkluderad i en surrealistisk värld, elva underkategorier och fyra kategorier: Föräldrars behov under vistelsen på intensivvårdsavdelningen; Upplevelser av intensivvården; En vårdmiljö som väcker känslor; och Upplevelsen av stöd. Slutsats: Vårdteamet och sjuksköterskans roll är central i den kliniska vården, genom att se familjen som en helhet med ett holistiskt helhetstänk. En god familjecentrerad omvårdnad kan bidra till att göra familjen trygg och stärka föräldrarna. Genom att bjuda in föräldrar i vården kring barnet blir de delaktiga, känner stöd och upplever sig inkluderade, vilket skapar ökad trygghet och tillit för både föräldrar och de som vårdar barnet. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen hos sjuksköterskan och leda till en mer specifik familjecentrerad vård, för att hjälpa och möta upp föräldrarnas behov i deras utsatta situation.

Bakgrund: Samvård på familjerum, där föräldrar tar hand om sitt för tidigt födda barn på ett eget rum med stöd av sjuksköterskor, är en vårdform som blir allt vanligare i Sverige. Sjuksköterskor inom neonatalvården behöver ha kunskap om hur föräldrar upplever samvård på familjerum för att kunna anpassa vården och stärka dem i föräldrarollen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att samvårda sitt barn på familjerum på neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ ansats valdes där datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn vårdats på neonatalavdelning. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Omvälvande föräldraroll, Samvård på familjerum, Personalens stöd och bemötande ökar tryggheten. Enligt resultatet upplevdes samvården på familjerum som en stor förmån där föräldrarollen och anknytningen till barnet stärktes. Kompetent personal, ett gott bemötande, tydlig kommunikation och praktiskt stöd under vårdtiden är enligt föräldrarna viktiga faktorer för att känna trygghet och kunna ta hand om sitt barn självständigt. Slutsats: Tydlig kommunikation och information mellan sjuksköterskor och föräldrar skapar goda förutsättningar för trygghet i föräldrarollen, därför behöver kommunikation belysas ytterligare på neonatalavdelningar och i fortsatta specialistutbildningar för sjuksköterskor inom neonatalverksamhet.

Background: Type 1 diabetes mellitus is the most common autoimmune disease among children and adolescents worldwide. The diagnosis leads to lifestyle change. Parents are mainly responsible for self-care. Nurses can support parents in this life adjustment through patient participation and family-focused nursing. Aim: The aim was to illustrate parents' experience of living with a child diagnosed with type 1 diabetes mellitus. Method: A literature review based on 13 scientific studies with a qualitative method, analyzed with thematic analysis. Results: 2 themes with 6 sub-themes were identified. 1) Time after diagnosis: Emotions that arise during diagnosisand Lack of support and understanding from others. 2) A new normal: Changes in everyday life, The relationship with their child, Fear of child's health and Letting go of control. Parents experienced difficulty sleeping, worry, anxiety and stress living with children with type 1 diabetes mellitus. Conclusions: Parents initially experienced feelings such as anxiety and worrying. The family's life changes with new routines. The diagnosis affects parents' health and quality of life. Further research on the experience of living with chronically ill children is needed to optimize and improve treatment in health care. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste autoimmuna sjukdomen bland barn och ungdomar i världen. Diagnostisering innebär en livsstilsförändring i vardagen. Huvudansvaret för egenvården av sjukdomen ligger hos föräldrarna. Sjuksköterskan kan stötta föräldrarna i livsomställningen genom patientdelaktighet och familjefokuserad omvårdnad.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats som analyserades med tematisk analysmetod.  Resultat: Föräldrars upplevelser beskrivs utifrån 2 teman med 6 subteman. 1) Tiden efter diagnosen: Känslor som uppkommer vid diagnostisering och Bristen av stöd och förståelse från andra. 2) Ett nytt normalt: Förändringar i vardagen, Relationen till sitt barn, Rädslan för barnets hälsa och Släppa kontrollen. Föräldrar upplevde varierande grad av sömnsvårigheter och ångest av att leva med barn med diabetes mellitus typ 1.  Slutsats: Föräldrar upplevde känslor som ångest, oro och stress inledningsvis, men även livet ut. Familjens livssituation förändras när nya rutiner införs. Diagnosen påverkar föräldrars hälsa samt livskvalitet. Vidare forskning om upplevelsen att leva med kroniskt sjuka barn behövs för att optimera och förbättra bemötandet i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Preoperativ förberdelse möjliggör barns trygghet och förhindrar oro och rädsla inför elektiv kirurgi. Barn har rätt till information och bör få den anpassad efter ålder och mognad. Föräldrars involvering i förberedelsen är avgörande för barns delaktighet. Som teoretisk referensram för studien användes Känsla av sammanhang-KASAM.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av möjligheterna för barns delaktighet i den proeperativa förberedelsen inför elektiv kirurgi. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och utfördes genom enskilda intervjuer. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarnas upplevelser resulterade i tre kategorier; Behovet av den preoperativa informationen, Strategier för att förbereda och skapa delaktighet samt HInder för att skapa delaktighet, med sex tillhörande underkategorier.  Slutsats: Preoperativ information och förberedelse skiljs åt utifrån vilken information och förutsättningar barn och föräldrar får. Informationen bör vara barnanpassad med möjlighet för barnet att begripa, hantera och uppleva en meningsfullhet med förberedelsen. Genom tydligare grundläggande information i ett tidigt skede kan förutsättningarna för barns delaktighet öka. / Bakground: Preoperative preparation enables children´s sense of security and prevents from anxiety and fear prior to elective surgery. Children have the right to information and ought to get it adjusted to thier age and maturity. Parents´ participation in preparation is crusial for children´s involvement. As theoretical framework for the study Sence of coherence-SOC was used. Aim: Elucidate parents´ experiences of the possibilities of involving children in the preoperative preparation prior to elective surgery. Method: The study was performed with a qualitative approach and was conducted through individual interviews. The analysis was conducted according to Graneheim and Lundmans model for qualitative content analysis. Result: The parents´ experiences resulted in three categories; The need of the preoperative information, Strategies to prepare and create involvement along with Obstacles to create involvement. Conclusion: Preoperative information and preparation differs based on what kind of information and circumstances parents and children have. The information ought to be child adjusted with an opportunity for the child´s comprehensibility, manageability and experience a meaning with the preparation. By stronger foundational information in an early stage the conditions for children´s involvement can be enhanced.