Uppsatsen behandlar patientens upplevelse av att leva med sjukdomen Amyotrofisk Lateralskleros (ALS). ALS är en neurologisk sjukdom som orsakas då motoriska neuron i hjärnan och ryggmärgen successivt förloras och dör. Då den har ett snabbt förlopp med successiv försämring och slutligen dödlig utgång är det en mycket allvarlig sjukdom att drabbas av. Då neuron dör försvagas muskulaturen för att slutligen helt gå förlorad. Detta leder således till totalförlamning av kroppen. Patienten dör oftast till följd av kvävning då andningsmuskulaturen slutar fungera. Tidigare forskning visar att patienter mår dåligt av sin diagnos med exempelvis ångest, oro för närstående och rädsla inför sjukdomen och döden som faktorer. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av att leva med diagnosen ALS. För att finna lämplig information valdes att göra en innehållsanalys av biografier skrivna av ALS drabbade personer. Vad som framkommit i uppsatsen är att de författare som skrivit biografierna förhåller sig till sjukdomen relativt likvärdigt. Vid analysen framkom fyra teman: Sorg över sjukdomen, Glädje över livet, Skuld och skam och Känslan av förlorad kontroll. De drabbades ambivalens till närstående diskuteras liksom hur glädjen kan framkomma samtidigt som sorgen är närvarande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt. Tonåringens frigörelse från föräldrarna kan bli svårare och identiteten kan hotas. Sjuksköterskan behöver ökad förståelse och kunskap för tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 för att kunna bemöta, stödja och vägleda tonåringen med diabetes. Därför är syftet med studien att beskriva tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1. Metoden som använts i studien är en analys av berättelser i form av bloggar på Internet. De fem bloggarna är skrivna av tonårsflickor mellan 16-18 år. Resultatet mynnar ut i tre teman vilka är En förändrad livsvärld, En ständig följeslagare och Att bli vän med sin diabetes. Resultatet visar att tonåringens upplevelse av att leva med diabetes typ 1 överensstämmer till stora delar med tidigare forskning. I resultatet framkommer även att det finns svårigheter med att finna en bra balans med ett sunt liv, motion och insulin som kan innebära en ökad risk för ätstörningsproblem. Att tonårsflickorna upplevde en stickrädsla och ansåg sig svårstuckna i samband med provtagning. Okunskapen i samhället upplevdes svår att möta. Tonårsflickorna kände ett speciellt stöd hos sin mamma. Resultatet ger ökad kunskap för sjuksköterskan i mötet med tonåringen med diabetes typ 1. / Program: Fristående kurs

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades. Resultatet visar på tre huvudteman, upplevelsen av att känna sig annorlunda, att känna sig värdefull och vikten av att få stöd. Temat upplevelsen av att känna sig annorlunda innehåller egna upplevelser av den ryggmärgsskadade samt hur samhällets attityder påverkar den ryggmärgsskadades situation. Temat att känna sig värdefull belyser hur identiteten förändras och att ett arbete och ett oberoende kan göra att den ryggmärgsskadade känner sig värdefull. Vikten av att få stöd är det temat som innehåller stöd från familjen och förebilder samt behov som är av existentiell karaktär. Oberoende och beroende bland ryggmärgsskadade diskuteras, där empowerment och autonomi kopplas till oberoendet. Familjerelationer har en betydande roll hos de ryggmärgsskadade och förebilder i andra ryggmärgsskadade uppmuntrar till att kämpa vidare i den nya livssituationen. Slutligen diskuteras implikationer i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige har uppemot 700 000 människor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet människor som drabbas ökar varje år. Människor med KOL har en försämrad andningsfunktion som hos många bidrar till en försämrad livskvalitet. Andningssvårigheter som förekommer kan få människan att bland annat uppleva smärta och ångest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och främja hälsan är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien är därför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie där resultaten i åtta artiklar med vårdvetenskaplig ansats har analyserats. Studien resulterade i tre huvudteman och sju subteman. De tre huvudteman är: Upplevelser av en förändrad kropp, en förändrad uppfattning av världen, upplevelser av minskad kontroll och ökat beroende. Resultatet visar att patienter med KOL upplevde förluster av fysiska förmågor som innebar att de måste anpassa sig och som även begränsade de sociala delarna av livet. Känslor av skuld och skam förekom och grundar sig delvis på upplevelser av att inte bli förstådda av omgivningen. Patienterna upplevde en social isolering till följd av sin sjukdom. Att underlätta för patienterna till sociala sammanhang sågs därför som betydelsefullt för dem. De upplevde sig oförstådda av omgivningen och kände brister i empati från sjukvårdspersonal som skapade skuldkänslor. Det är viktigt att vårdrelationen ger trygghet och förtroende för patienterna genom att sjuksköterskan ses som en hjälpande hand, en som vill stödja och lyssna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Denna uppsats behandlar hur ett företag som agerar på en föränderlig marknad skall kunna behålla eller öka sin marknadsandel. Detta då företaget ej kan erbjuda ett bra marknadspris. I denna speciella situation befinner sig Svenska Spel och undersökningen är därför riktad mot detta företag. Det finns tidigare forskning, främst olika fallstudier, om Svenska Spel. Även har forskning berört vilken marknad som anses vara det mest effektiva ur en samhällsekonomisk vinkel. Att ställa Svenska Spel mot den konkurrens som uppstått finns det mindre forskning om. Det kan bero på att det är ett relativt nytt fenomen. Svenska Spel besitter genom regeringen monopol att bedriva vadslagning i Sverige. De utländska aktörerna har dock kommit runt dessa regler genom Internettjänster där de kan erbjuda den svenska spelmarknaden vadslagningstjänster. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har vi genomfört tre kvalitativa och en kvantitativ undersökning. Intervjuer har gjorts med två stycken anställda på Svenska Spel medan den tredje intervjun riktade sig till ett spelombud som indirekt jobbar åt företaget genom sin butik. Den kvantitativa undersökningen gjordes på spelkunder. I arbetet har vi använt oss av en form av deduktiv metod då vi byggt vår undersökning på teoretisk grund. Teorin har vi främst använt för att öka förståelsen till ämnet och för att konstruera frågor till enkäterna. Undersökningen kom att visa att Svenska Spel står sig bra i konkurrensen mot de utländska aktörerna. Inom flera områden har de fördelar som de skall kunna utnyttja för att stärka sin marknadsandel. Vi har kommit fram till att Svenska Spel främst skall fokusera på att erbjuda kunderna mervärde för att på det sättet kunna skapa kundrelationer. Detta skall göra kunderna lojala mot företaget. Att företagets ombud kommer att få en viktig roll för att uppnå detta kan också fastslås. Undersökningen visade också att den yngre generationen måste bearbetas för att inte gå förlorad till konkurrenterna.

Journalists have their code of ethics to consider while writing and pubishing texts. Unlike journalists, bloggers do not have such ethical codes to approach. As a result of the technical explosion and the Internet, blogs have become a large phenomenon in our society and are being read by a large number of people, mainly young women, every day. The media society and also the media modality has changed as an outgrowth of this. However, bloggers still affect people and they sometimes have a larger audience than a newspaper, so the question is how they think of media ethics. The aim of this qualitative study is to investigate how female bloggers think of their ethical responsibility towards their audience and also how they think of ethics within the over all blogosphere. The investigation is based on eight semi-structured interviews with female bloggers that has been analysed by using media ethics theory.  The results of this examination shows that female bloggers think ethically towards their auidence in terms of credibility, reliability and honesty. Moreover, common sense is something to bring online as well, and in fact the differences should not be to big between online and offline behaviour. The outcomes also indicate that it favours you as a blogger to think ethical to be able to keep up a good relation to the audience. This is something that has changed over time. Today bloggers seem to be influenced more and more from journalists than they used to back when the weblog first came. Codes of ethic seem to be important to the respondees, but an agreement about the design of them still appears to be left to the future.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i västvärlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vägleda, samt säkerställa att given information uppfattats korrekt, för att män med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet är ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet är en viktig komponent att ta hänsyn till i vården av patienter med prostatacancer. Syfte: Att beskriva hur män med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen påverkar deras kropp och manliga identitet. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hämtades från databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed. Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens påverkan på mäns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar såsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mäns feminiserade kropp, samt hur dessa förändrade kroppsegenskapernas påverkade den manliga identiteten. Behandlingens påverkan på miktionen, rör biverkningarna inkontinens och miktionsproblematik och dess inverkan på mannens vardagliga liv. Mäns hantering av känslor och den förändrade kroppen beskriver hur män hanterade den nya livssituationen de ställts inför. Förändringar av mäns relationer och manlighet beskriver hur prostatacancer och behandlingar påverkade männens relationer till kvinnor och andra män, vilket i sin tur påverkade deras upplevelse av manlighet. Diskussion: Diskussionen utgår från Dahlberg och Segestens teori om ”den levda kroppen”. Ur detta perspektiv diskuteras hur den manliga identiteten påverkas av prostatacancer och dess behandlingar. Vidare diskuteras vikten av att se mannen som en individ med unika egenskaper och upplevelser, för att sjuksköterskan därigenom skall kunna ge relevant information och hjälpa mannen att finna strategier att hantera dessa förändringar. / Background: Prostate cancer is the most common type of cancer for men in the Western world. Nurses’ task is to support men who suffer from prostate cancer and to make sure they understand important information that’s been given, so that these men can make rational decisions concerning their eventual treatment. Further, previous research describes masculinity as a complex concept which can be viewed from different angles and perspectives. Men’s experience of masculinity seems to be an important issue to consider when treating patients with prostate cancer. Aim: To describe how men with prostate cancer experience how the disease and treatment change their body and masculine identity. Methods: The literature review was based on eleven qualitative articles that were examined and analyzed. The articles were gathered from the databases CINAHL with full text, and PubMed Results: The result was thematized into five main categories: The treatment’s impact on men’s experience of masculinity describes how the treatment side effects: impotence, loss of libido and sexual imaginations, and the feminized body, changed how the men experienced their masculinity. The treatment’s impact on men’s ability to urinate examines the treatment’s side effects of incontinence and urination disorders, and how this affected men in their everyday life. Men handling their feelings and changed body examines different strategies for how men handling their new life situation, and the changes of their bodies. Changes in men’s relations and masculinity describes how prostate cancer and treatment changed men’s relationships to woman and other men, and how this affected their experience of masculinity. Discussions: The discussion is proceed by Dahlberg & Segesten’s theory about the “the lived body”. From this point of view the discussion examines how the masculine identity is affected by prostate cancer and its’ treatments. Further, the need to see the man as one individual with unique qualities and experiences is described, which will ease the nurses’ task to provide relevant information, and help the man find strategies to handle the changed life situation.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

No description available.

Palliativ vård är ofta vård i livets slutskede och är inte en kurativ metod utan syftar till att ge livskvalité i livets slutskede. Detta genom att tidigt identifiera och bedöma omvårdnadsbehov samt smärt- och symtombehandling. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bevara patientens integritet och respekt genom god omvårdnad, vilket gör att människovärdet bibehålls vid den palliativa vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Litteratursökningen skedde i två databaser. Därefter valdes studier ut för kvalitetsgranskning vilket resulterade i tolv stycken vetenskapliga studier som sedan skulle ingå i litteraturstudien. Analysen skedde med metod enligt Graneheim och Lundman (2004) för kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Vikten av att bli sedd och hörd för att få individuella behov tillgodosedda, Att bibehålla sin värdighet i samband med en förändrad livssituation och Att förbereda sig inför döden utan att tappa hoppet. Slutsatsen var att patienter upplevde ett behov av att bli sedd och hörd och att få alla sina individuella omvårdnadsbehov tillgodosedda. Vidare forskning i ämnet palliativ vård kan vara att öka kunskapen kring hur man talar om döden som en naturlig del av livscykeln. Detta för att skapa en trygghet för patienten.