The transmission of Covid-19 has put Sweden in a new situation with unique challenges for the society and its population. Based on the restrictions and exhortation to stay at home during transmission of Covid-19, concern has been increased about the pandemics potential impact on domestic violence. Newspapers all around the world post warning signs for increased phone calls to social services and hotlines from women who are exposed to domestic violence. Focusing on the Swedish context, this thesis has inquired workers at social services and women's shelters who in particular support and help women, who are victims of domestic violence. The data collection has been focused on how they work with the women during the transmission of Covid-19 to get an understanding of how this might affect their day to day work. The data have been collected through semi-structured interviews and have been analysed through qualitative content analysis. The data has shown that the work has been affected in several ways: with social distance, physical distance in treatment, decreased preventive work, difficulties to reach the women who are controlled by their perpetrators, and the general work in the field with cooperation with other agencies.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.

Occupational roles are constantly changing in today's society. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that sets requirements for companies sustainability reporting, which may change the occupational role of HR managers. The aim of the study is to investigate if, and in that case, what changes in the occupational role the implementation of CSRD has led to in terms of tasks and role expectations and whether it has resulted in a changed role identity . In order to study whether there has been a change in the occupational role of HR managers, qualitative interviews have been conducted. The theoretical framework is based on the concepts: tasks, role expectations and role identity. The study's results show that the occupational role of HR managers has changed in some respects. A few new aspects have been added to the existing role, but the occupational role has not changed into a completely new role. The results also show that the changed occupational role has not lead to a changed identity. / Yrkesroller förändras ständigt i dagens samhälle. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som ställer krav på företags hållbarhetsrapportering vilket kan förändra HR-chefernas yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall vad implementeringen av CSRD har lett till för förändringar i HR-chefers yrkesroll gällande uppgifter och rollförväntningar och om det resulterat i en förändrad rollidentitet. För att studera om det har skett en förändring av HR-chefers yrkesroll har kvalitativa intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen baseras på begreppen: uppgifter, rollförväntningar och rollidentitet. Studiens resultat visar att HR-chefers yrkesroll har förändrats i vissa avseenden. Yrkesrollen har inte förändrats till en helt ny roll utan det har tillkommit vissa nya aspekter till den befintliga rollen. Resultatet visar även att förändringen av yrkesrollen inte lett till en förändrad identitet.

To be able to make accurate predictions and adapt, we sometimes need to adjust our understanding of the world, yet what incentivizes expansion of our mental world models remains poorly understood. The aim of this study was to investigate what motivates people to update their world models – here referred to as the ontological model structure, and how updating is related to uncertainty. The study is of experimental design and uses a digital game divided into two conditions (ambiguous and unambiguous) that vary the expectations for the game’s causal structure. The goal of the game was to gain points by accurately predicting on what food item a fly will land. To make accurate predictions, the participant should adjust their cognitive model when encountering new information. Data from 84 participants was collected online, using Prolific.co. It was hypothesized that initial ambiguity would affect the likelihood of information seeking by increasing the frequency of prediction errors and would result in a faster switch to an optimal cognitive model. The study found that participants in the more ambiguous condition sought information earlier, gained more prediction errors and changed to an optimal model faster than participants in the less ambiguous condition. However, both participant groups seemed equally as equipped to change models as a result of prediction errors. This might indicate that despite similar support for an initial model, it is the prediction errors and our recent history that affects our tendency to adjust our cognitive models. / För att kunna göra korrekta prediktioner och anpassa oss behöver vi ibland justera vår förståelse av världen, vad som motiverar en revidering av våra mentala modeller är dock fortfarande oklart. Studiens syfte var att undersöka vad som motiverar människor att uppdatera sina modeller – benämnd här som den ontologiska modellstrukturen, och hur uppdateringen är relaterad till osäkerhet. Studien är av experimentell design och använder ett digitalt spel uppdelat i två betingelser (tvetydig och entydig), som varierar förväntningarna på spelets ontologiska struktur. Spelets mål var att samla poäng genom att korrekt predicera på vilken matvara en fluga kommer att landa. För att kunna göra korrekta prediktioner bör deltagaren justera sin kognitiva modell när ny information fås. Data från 84 deltagare samlades in online, med hjälp av Prolific.co. Det antogs att den initiala tvetydigheten skulle påverka sannolikheten för informationssökning genom att öka frekvensen av prediktionsfel och att det skulle resultera i en snabbare övergång till en optimal kognitiv modell. Studien fann att deltagare i den mer tvetydiga betingelsen sökte information tidigare, fick fler prediktionsfel och ändrade till en optimal modell snabbare än deltagare i den mindre tvetydiga betingelsen. Däremot verkade båda deltagargrupperna lika väl utrustade att byta modell till följd av prediktionsfel. Det kan tyda på att trots liknande stöd för en initialmodell är det prediktionsfel och vår närhistoria som påverkar vår tendens att justera våra kognitiva modeller.

Syfte:​ Syftet med studien har varit att undersöka pandemins påverkan på sista års gymnasieelever från Sverige och Serbien. I undersökningen studeras faktorer som elevernas vardagsrutiner, distansstudier, framtidssikter, sociala faktorer, tillhörighet samt tillit. Utifrån detta har det genomförts en jämförelse mellan Sverige och Serbien. ​Teori:​ De teoretiska perspektiven som i studien behandlas är begreppen Tillit, Fara & Risk utifrån Anthony Giddens (1996) samt begreppet Tillhörighet utifrån Vanessa May (2013). ​Metod:​ En kvantitativ metod har i studien tillämpats med enkäter som insamlingsmetod för empiriskt material. Datan har analyserats genom Univariat- och Bivariat analys. Studien är inte generaliserbar eftersom det i hänvisats ett snöbollsurval. ​Resultat:​ Resultatet är omfattande och har visat att vissa faktorer påverkat eleverna från Sverige i större utsträckning och andra faktorer eleverna från Serbien i större utsträckning. ​Slutsats:​ Det har genom studien påvisats att eleverna från respektive land har påverkats i varierande grad. Sista års gymnasieelever från Sverige och Serbien har påverkats negativt vid majoriteten faktorer som undersökts i studien till följd av pandemin COVID-19. Eleverna från Sverige har i större utsträckning påverkats negativt när det gäller deras framtidsplaner, men även har deras vardag i större utsträckning påverkats negativt. Studien visar även att de har mindre tillförlitlighet för myndigheterna. Däremot har eleverna från Serbien i större utsträckning påverkats negativt vid sociala faktorer. / Objective:​ The aim of the study was to investigate the pandemic effects on last year's high school students from Sweden and Serbia. In the study, I studied factors such as student’s everyday routines, distance studies, future prospects, social factors, belonging and trust. Based on this, it has done a comparison of Sweden and Serbia. ​Theory:​ The theoretical perspectives covered in the study are the concepts of Trust, Danger & Risk from Anthony Giddens (1996) and the concept of Belonging from Vanessa May (2013). ​Method:​ A quantitative method was used in the study with surveys as a collection method for the empirical material. The data has been analyzed through Univariate- and Bivariate analysis. The study is not generalizable because a snowball selection was used. ​Results:​ The results are comprehensive and have shown that some factors have affected the students from Sweden to a greater extent and other factors the students from Serbia to a greater extent. ​Conclusion: The study has shown that the students from each country have been affected to varying degrees. Last year's high school students from Sweden and Serbia were negatively affected by the majority of factors examined in the study as a result of the COVID-19 pandemic. The students from Sweden have been negatively affected to a greater extent with regard to their future plans, and their everyday lives have also been negatively affected to a greater extent. The study also shows that they have less trust for the authorities in Sweden. On the other hand, students from Serbia have been negatively affected to a greater extent by social factors as a result of the COVID-19 pandemic.

Hjärtstopp uppstår när hjärtaktiviteten plötsligt upphör och kroppens olika organsystem  inte längre försörjs med blod. Om inte hjärt- och lungräddning samt andra åtgärder vidtas omedelbart kan detta tillstånd leda till plötslig död. I Sverige drabbas cirka 10 000 individer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år, ungefär en av tio överlever. Tack vare “överlevnads kedjan” har antalet överlevande ökat. Sjuksköterskan kommer möta dessa patienter i olika vårdenheter, därför är det av betydelse att hen etablerar ett personcentrerat förhållningssätt i bemötandet eftersom hjärtstoppöverlevande uppvisar både fysiska och psykiska besvär till följd av hjärtstoppet som behöver uppmärksammas. Syftet med studien är att sammanställa och beskriva evidens om patienters upplevelser av att överleva ett hjärtstopp utanför sjukhus. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i elva studier av empirisk forskning med både kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Resultatet genererade tre huvudteman och nio subteman. Slutsatsen är att hjärtstoppet upplevs som en traumatiserande och omvälvande händelse för den drabbade individen, eftersom den orsakar långvariga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Den drabbade står inför existentiella utmaningar som ger upphov till psykiska besvär såsom ångest, depression och posttraumatisk stressyndrom. Hjärtstoppspatienter uttryckte att omställningen till vardagslivet var påfrestande på grund av informationsbrist som skulle ha hjälpt de att bättre förstå och hantera sina symtom. De efterfrågade en bättre individanpassad vård och uppföljning som tar större hänsyn till deras psykiska lidande eftersom detta kan bidra till snabbare återhämtning. Sjuksköterskan kan genom en personcentrerad vård uppenbara patientens behov och i samverkan med denne och sin närstående finna strategier som underlättar återhämtningen och ökar välbefinnandet. / Cardiac arrest occurs when the heart's activity suddenly stops, and the body's various organ systems are no longer supplied with blood. If cardiopulmonary resuscitation and other measures are not taken immediately, this condition can lead to sudden death. In Sweden, approximately 10,000 individuals suffer cardiac arrest outside of a hospital each year, approximately one in ten survives. Thanks to the "chain of survival", the number of survivors has increased. The nurse will meet these patients in different care units, therefore it is imperative that they establish a person-centered approach in the treatment because cardiac arrest survivors exhibit both physical and psychological problems as a result of the cardiac arrest that needs attention. The aim of the study is to compile and describe evidence about patient’s experiences of surviving a cardiac arrest outside a hospital. Choice of method is a literature review based on eleven studies of empirical research with both qualitative and quantitative study design. The results generated three main themes and nine subthemes. The conclusion is that cardiac arrest is experienced as a traumatizing and upheaval event by the affected individual, as it causes long-term physical and mental impairments. The sufferer faces existential challenges that give rise to psychological problems such as anxiety, depression, and post-traumatic stress disorder. Cardiac arrest patients expressed that the transition to everyday life was stressful due to a lack of information that would have helped them better understand and manage their symptoms. They requested better individualized care and follow-up that takes greater account of their mental suffering because this can contribute to faster recovery. Through person-centred care, the nurse can identify the patient's needs and, in collaboration with the patient and their loved ones, find strategies that facilitate recovery and increase their well-being.

The overarching aim of this thesis is to explore how teaching and learning in tertiary education is performed in times of change both in language policy and learning approaches. The study takes social constructivist and socio-cultural theories as its major points of departure. These theories are combined with cognitive theory of learning with multimedia. The four studies comprising this thesis are born out of a new situation demanding the mastery of a scientific language in English and new ways of teaching and learning backed with ICT. The studies set out to investigate (i) how students and teachers adapt to a change of medium of instruction (ii) what teachers and students of physics learn when constructing a multimedia vocabulary learning instrument (iii) the impact of two methods of teaching vocabulary on students’ test performance and (iv) how teachers reflect on the use of ICT in Physics teaching. To attain these targets, the study employed a blend of qualitative and quantitative designs to gather relevant data. In three studies, data were gathered from classroom practices in tertiary education. The fourth study included teacher interviews on their experiences with ICT. Findings indicate that the understanding of physics was facilitated by a variation in language use in different classroom spaces, students and teachers’ collaborative selection of technical vocabulary and a multimedia tool of technical vocabulary software constructed by two teachers and the researcher. According to the teachers, the quality of physics teaching would be enhanced further by adopting learner-centred teaching methods and the integration of more advanced ICT. The studies show that teachers and students are on their way to develop ICT tools for teaching and learning. Given adequate support, this can pave the way for transforming teaching and allowing for further quality development in innovative and creative ways of learning with ICT. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka hur undervisning och lärande inom högre utbildning sker i tider av förändring både inom språkpolicy och inom lärande. Studien tar socialkonstruktivistiska och socio-kulturella teorier som utgångspunkt. Dessa teorier har kombinerats med en kognitiv teori om lärande med multimedia. Studien består av fyra studier som behandlar den nya situation som uppstått när studenter och lärare behöver bemästra ett vetenskapligt språk på engelska och nya sätt att undervisa och lära med stöd av IKT. Studiernas syfte är att undersöka (i) hur studenter och lärare anpassar sig till ett förändrat undervisningsspråk (ii) vad lärare och studenter inom fysik lär när de konstruerar ett multimedia instrument (iii) utfallet av två olika metoder att lära studenter ett fackspråk inom fysik som det visar sig i olika test (iv) hur lärare reflekterar över användningen av IKT inom ämnesområdet fysik. För att uppnå dessa mål används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. I tre studier samlades data från klassrumspraktiker inom högre utbildning. I den fjärde studien intervjuades lärare om sina erfarenheter med IKT. Resultaten visar att förståelse av fackspråkliga begrepp underlättades av att olika språk användes beroende på avstånd eller närhet till eleverna i klassrummet. Samarbete mellan studenter och lärare i att välja ord och begrepp som skulle användas och mellan lärarna och forskaren i att konstruera ett multimedia-instrument påverkade också lärandet positivt. Enligt de intervjuade lärarna skulle kvaliteten i fysikundervisningen kunna förbättras ytterligare genom att använda elevcentrerade undervisningsmetoder och mer avancerad IKT. Studierna visar att lärare och studenter är på väg att utveckla IKT redskap för undervisning och lärande. Med adekvat stöd kan detta bereda vägen för en transformering av undervisningen och ge utrymme för vidare kvalitetsutveckling genom uppfinningsrika och kreativa sätt att lära med stöd av IKT.