Bakgrund: Idag lever runt 25 000 personer i Sverige med stomi. Dessa personers erfarenheter är att kroppsbilden förändras, skötsel av stomin krävs men även sociala situationer kan påverkas och tycks medföra att personer med stomi mår sämre än andra. Mer kvalitativ forskning om att leva med stomi skulle kunna bidraga till att personerna med stomi får det enklare att hantera både stomin och nya livssituationen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva personers erfarenheter med stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts. Sökningarna skede i Medline, Cinalh och psykInfo databaser. Tolv vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmetod. Vidare skedde analysen med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom det att personer som lever med stomi både har problem med begränsningar och förändringar i livet efter operationen. Familj, vänner och partner är viktiga för individen att återfå kontrollen över sitt liv och för att få en stärkt självkänsla igen Slutsats: Viktigt för personer med stomi är att lära sig leva, acceptera och hantera stomin för att få ett meningsfullt liv.

Titel: Palliativ hemvård - Ett anhörigperspektiv. Erfarenheter av att vårda närstående i palliativt skede i hemmet.   Bakgrund: Fler och fler människor är i behov av palliativ vård och andelen som vårdas palliativt i hemmet ökar. Anhöriga tar ofta på sig rollen som vårdare trots brist på kunskap och erfarenhet av vad det innebär.   Syfte: Att belysa anhörigas erfarenheter av att vara vårdare till närstående i palliativt skede i hemmet.   Metod: Litteraturanalys enligt Fribergs fem steg.   Resultat: Analysen visar att anhörigvårdare upplever olika känslor under vårdtiden. Vårdperioden beskrevs som ansträngande och påverkade anhörigas egen hälsa men de upplevde tacksamhet över att kunna vårda sin närstående. Anhöriga beskrev hur vardagen, relationer och hälsan förändrades och att stöd från anhöriga, vänner och vårdpersonal kunde underlätta vårdandet. Kulturella skillnader framkom också kunna inverka på hur vården gavs och av vem.   Konklusion: Hur vårdperioden upplevs beror på vilket stöd den anhörige får i vårdandet. Sjuksköterskan kan här spela en viktig roll i att ge det stödet.

Uppsatsen behandlar begreppet privatreligiositet, vad det kan innebära och hur människor kan tänkas använda det i dagens svenska samhälle. Uppsatsen lyfter fram hur det blivit en förskjutning av religiositet, och att begreppet religiositet blivit något svenskar inte vill förknippas med. Uppsatsen berör även individers känsla av pinsamhet att uttrycka sig religiöst, eller att vara öppet troende.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar och flickor framställs i bilderböcker för förskoleklassåldern samt undersöka ifall det har skett en förändring under 20-årsperiod. Studien görs i form av en text- och bildanalys av sex bilderböcker med teoretisk utgångspunkt i genusteori. Studien har två frågeställningar: ’’Hur framställs pojkar och flickor i bilderböckerna?’’ och ’’Hur harpojkar och flickors framställning förändratsi de mest utlånade bilderböckerna från år1998och år 2018?’. Analysmodellen som legat som grund för studiens text- och bildanalys består av sex frågor som bryter ner studiens första frågeställning:  Vilka aktiviteter gör pojkar och flickor? Vad säger/tänker pojkar och flickor?  I vilken miljö/plats/rum befinner sig pojkar och flickor?  Vilka utmärkande egenskaper av tillbehör/redskap förekommer?  Vilka utmärkande egenskaper av kroppsspråk och rörelse förekommer?  Analysen och resultatet visar att böckerna som blev utlånade år 1998 framställer pojkar och flickor med egenskaper som inte bryter mot könsstereotypen av ’’manligt’’ och ’’kvinnligt’’. Pojkarna dominerar och beskrivs med egenskaper som anses vara för män/pojkar medan flickorna är underordnande och har egenskaper som är för kvinnor/flickor. Böckerna från 2018 bryter till en viss del mot könstereotypen då karaktärerna har egenskaper som anses både vara ’’manligt’’ och ’’kvinnligt’’. Majoriteten av män/pojkar i dessa böcker bryter mot könsstereotypen av ’’manligt’’. Slutsatsen är att det har skett en förändring i hur pojkar och flickor framställs under en 20-årsperiod. I och med att samhället har förändrats har även inslagen i böckerna. Fastän det traditionella könsmönstret bryts dominerar pojkarna och männen fortfarande då majoriteten av huvudkaraktärerna består av pojkar och män.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Cancer är en sjukdom som ständigt ökar och<strong> s</strong>exualiteten är ett grundbehov som enligt studier inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Sjuksköterskors kunskap och förståelse om cancerpatienters upplevelser av sexualiteten är en förutsättning för att förbättra omvårdnaden. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av sin sexualitet. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt gjordes över cancerpatienters perspektiv på sexualiteten, oavsett cancerform. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fyra teman: Förändringar av det sexuella behovet, kroppsliga förändringar, mentala förändringar och förändringar i parrelationen. Genomgående för alla teman var att patienter strävade efter att hitta sin nya sexualitet. Det sexuella livet påverkades mest negativt, men patienter kunde ändå uppleva den nya livssituationen som något positivt. <strong>Diskussion: </strong>Kunskap om sexualitetens påverkan på kropp, tanke och relationer var av betydelse för god omvårdnad. Utbildning inom sexologi borde därför ingå som en naturlig del i sjuksköterskans grundutbildning. Samtidigt behövdes mer forskning inom området. Det fanns även behov av samtalsgrupper för patienter och deras partner då tankar och funderingar kring den nya livssituationen var vanliga.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att hjälpa företagsledare att förstå hur en förändring i ledningsgruppen kan påverka de anställda. Detta kan hjälpa företag att förbereda en förändring på bästa sätt. Utifrån denna studie jämför vi olika anställdas erfarenheter och med hjälp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förändringar i arbetsledningen kan påverka de anställda.</p>

<p>”The new labour party? A study of the labor-market policy ideas of the Moderata samlingspartiet and their ideological change”</p><p>Thesis in Political Science (C-level) at Karlstad University by</p><p>Jenny Ljung, Fall 2006</p><p>Tutor: Susan Marton</p><p>The labour-market policy of the Swedish Moderaterna may have undergone changes in the liberal ideology. During the election the year 1991 Moderaterna focused upon questions that concerned the economic growth and the free market. In the election at year 2006 Moderaterna appointed themselves as “the new labour party” and were called social liberals by several critiques. The statement by the liberal think-tank Timbro’s head Maria Rankkas in the fall 2006 “the Moderaterna have never been neo-liberals” made me wonder if this was true or not and if Timbro’s foundation in the liberal ideology were close to Moderaterna´s or not.</p><p>The purpose of this thesis is to examine whether an ideological change has occurred in the labours-market policy of the Moderaterna, and if the then has become more social liberal than neo-liberal compared to the election 1991 and to the think-tank Timbro.</p><p>The main research-question, which I intend to answer, is:</p><p>• In what way has the labour-market policy of the Moderaterna changed relative to their ideological foundation in the liberal ideology?</p><p>To be able to answer the main question I also have two precise research questions that I intend to answer:</p><p>• Has the labour-market policy of the Moderaterna gone from neo-liberal foundation to the benefit of social liberal foundation, compared to the liberal think-thank Timbro?</p><p>• How does Moderaterna versus Timbro argue in their publications about the labour-market policy during the early 90`s and the year 2006?</p><p>The material from Moderaterna that I have chosen to study the government’s declarations, the manifestos from the elections and the political platform. The material from Timbro includes articles about labour-market policy from Timbro’s website. The research method I used is the ideological text analysis.</p><p>After analyzing the material I present an answer to the main research question: The Moderaterna has changed in their ideological foundation in the liberal ideology and have become more social liberal than before.</p><p>Notice that I say more social liberal. They still have traces from neo-liberalism but are far more social liberal in their labour-market policy in 2006 than 1991.</p>

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete. Varför? Vad är det för speciellt med lärande i nätverk? Vad får individen och organisationen ut? Mina egna och kollegors erfarenheter från tio års praktiskt arbete i fem nätverk i Halland, har gett mig en unik tillgång till data för att söka svar på frågorna. Med hjälp av flervetenskaplig teori och tidigare empirisk forskning har jag skapat en modell över nätverk som stöd i utvecklingsprocessen. Modellen har jag använt till att analysera mina data för att förstå lärprocessen i nätverk, vilka förutsättningar och organiseringsformer som är viktiga för att stimulera det kollektiva lärande som uppstår i samverkan mellan olika individer och organisationer. Jag har även undersökt vad deltagandet ger i utbyte och vad som stödjer respektive hindrar en transformering till organisatorisk nytta och förändring. Resultaten visar att nätverk fungerar som en social oas för chefer och ledare, som kan vara ganska ensamma och osäkra i sitt arbete. De uppskattar en plats där de kan möta andra i en liknande situation, för att under tillitsfulla former utbyta erfarenheter och reflektera över sina handlingsalternativ. Deltagarnas olikheter tillför variationer som stimulerar ett kreativt lärande och genererar innovativa idéer. I stort sett alla deltagare är mycket positiva till nätverkformen. Utbytet är huvudsakligen personliga insikter och kunskaper i form av ökat självförtroende, reducerad osäkerhet och stärkt förändringskompetens. Deltagandet ger även inspiration, idéer och organisatoriska förändringsförslag. När dessa sedan ska föras över från nätverket till organisationen möter dock deltagarna ofta svårigheter och hinder. Organisationernas förmåga att absorbera nätverksresultaten brister. De har många gånger svårt att ta tillvara nya kunskaper och idéer, att integrera nätverkslärande med organisatoriskt lärande och därmed svårt att utnyttja den utvecklingspotential som nätverk rymmer. Viktiga hinder är strategi- och förankringsbrist på ledningsnivån. Nätverkets styrka som en stödjande social oas för deltagaren i utvecklingsprocessen rymmer också en svaghet. Utbytet riskerar att begränsas till personlig bekräftelse och bidra till få organisatoriska förändringar. För att undvika detta behöver deltagarens, organisationens och nätverkets utvecklingssyfte tydliggöras från början. Analysen leder fram till en idealmodell av en utvecklingsprocess med stöd av nätverk. I modellen stimulerar gemensamma reflektionen över praktiska erfarenheter ett kreativt lärande som ger nya kunskaper och idéer i utbyte. När dessa ska överföras och tillämpas i verksamheten behövs en utvecklingsorganisation med en ledning som kan ta ett strategiskt helhetsgrepp över förändringsprocessen. Slutsatserna talar för lärande nätverk som ett stöd i utvecklingsprocessen. De talar för fortsatt forskning för att pröva idealmodellen och för att fördjupa kunskaperna om absorberingssvårigheten och strategibristen.

Syftet med denna uppsats är att hjälpa företagsledare att förstå hur en förändring i ledningsgruppen kan påverka de anställda. Detta kan hjälpa företag att förbereda en förändring på bästa sätt. Utifrån denna studie jämför vi olika anställdas erfarenheter och med hjälp av den teoretiska referensramen drar slutsatser om hur förändringar i arbetsledningen kan påverka de anställda.

För att tydliggöra och urskilja de förändringar som skett i hur författarna gestaltar sina vampyrer undersöks Dracula (Stoker, 1897), En vampyrs bekännelse (Rice, 1976) och Om jag kunde drömma (Meyer, 2005). Även de samhälleliga förändrigar som möjliggjort dessa förändringar, den förändring från folktron till den tidiga vampyrlitteraturen som skett och förändringen från monster till humanvampyrer undersöks. Detta görs genom närläsning och en deduktiv undersökning samt att narratologi och relevant faktalitteratur har använts som hjälp i vår analys. Resultatet av undersökningen är att vampyrerna i den tidigaste romanen är monster, men i Rices roman börjar vampyrgestaltningen humaniseras. Den största skillnaden i de kvinnliga vampyrernas förändring är att den sensuella gestaltningen anses som något negativt i Dracula, är jämställd mellan könen i Rices roman och inte finns alls i Om jag kunde drömma. De samhälleliga förändringar som skett och som påverkat vampyrgestaltningen är sekulariseringen och tillvägagånssättet att bli vampyr skiljer sig mellan folktron och vampyrlitteraturen. Det är tillvägagångssättet i vampyrrapporten om Arnont Paole som  mest stämmer överens med litteraturen, då det i samtliga fall krävs ett bett från vampyren för att offret ska förvandlas. I En vampyrs bekännelse krävs det dessutom att vampyren ger offret sitt blod att dricka.