Bakgrund: Hjärtstopp utanför sjukhus är en traumatisk upplevelse som oftast uppstår utan förvarning. Individer som har överlevt ett hjärtstopp upplever flertalet förändringar som kommer inverka på deras fortsatta liv. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om hur dessa förändringar kan upplevas för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad efter individuella behov. Syfte: Syftet var att belysa individens upplevda förändringar av vardagslivet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes med utgångspunkt från kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studien har baserats på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats utifrån Fribergs analysmetod för allmän litteraturöversikt. Resultat: Studien resulterade till sju huvudkategorier vilket var tacksamhet för livet, förlorad identitet, inverkan på relationen med nära och kära, känslomässiga påfrestningar, livsstilsförändringar, behov av stöd samt behov av information.  Slutsats: Litteraturöversiktens resultat påvisade att individerna upplevde flertalet förändringar i vardagen efter att ha överlevt ett hjärtstopp. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa individerna är det viktigt att sjuksköterskan har en god kunskap om vilka efterföljande konsekvenser som hjärtstoppet medfört samt vilka förändringar som påverkar individerna i den nya vardagen som väntar i hemmet. Genom att sjuksköterskan erbjuder ett professionellt och personcentrerat stöd hjälper det individernas adaption och återhämtning till den nya vardagen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur elevernas erfarenheter av populärkultur tar sig uttryck inom skolans ram samt vilka attityder detta möts av från läraren.Materialet är insamlat främst genom observationer av en klass i skolår fyra. Observationerna genomfördes under en vecka, i samtliga moment av elevernas skoldag, och kompletterades med att läraren och fyra elever intervjuades.Elevernas populärkulturella erfarenhet tog sig en mängd olika uttryck. Dessa yttryck användes huvudsakligen i syften som hade med socialisation, identitetsskapande och omvärldsorientering att göra. Lärarens attityd visade sig till stor del stämma överens med skolans traditionella kultursyn, där man anser sig företräda en majoritetskultur som bör överföras till eleverna och där populärkultur rankas lågt.De övergripande slutsatserna av undersökningen är att det finns en diskrepans mellan skolans och elevernas kultur och att skolan har behov av att vidga sin kultursyn för att konstruktivt kunna bidra till den kulturella utvecklingen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de förändringar som uppstår vid införandet av en ny kursplan i ämnet samhällskunskap för grundskolans senare år då vi anser att en ny läroplan innebär förändringar. Förändringarnas innehåll ska också sätta avtryck i själva undervisningen i ämnet och därför vill vi med denna undersökning finna dessa förändringar och diskutera förändringarnas innehåll utifrån teorier om ungdomars lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att studera de förmågor som krävs av eleverna utifrån den tidigare och den nya kursplanen i samhällskunskap och diskutera dessa. Med förmågor menar vi det som krävs av eleverna för att uppnå betyget godkänt i ämnet. Vi har valt att använda oss av är en komparativ undersökning med en kvalitativ metodisk inriktning, nämligen en textanalys då vi ansåg det vara mest lämpligt i relation till vår undersökning. En del av de slutsatser vi har kommit fram till är att den nya kursplanen Lgr11 kräver att eleven kan tillämpa samhällsvetenskapliga begrepp i större utsträckning än i den tidigare kursplanen Lpo94 samt att eleven kan tillämpa modeller i sina beskrivningar. Vidare så stärker Lgr11 en mer individuell identitetsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka ledares åsikter om förändringar, Uppsatsens är skriven med en kvalitativ metod som har utförts med hjälp av intervjuer av ledare som arbetar i södra Sverige på multinationella bolag. Den använda ansatsen i studien är deduktiv och använder sig av teorierna förändringar, organisationskultur och ledare och ledarskap. Resultatet av studien visa att många av ledarnas åsikter, hantering och implementering av förändringar är starkt relaterade med tidigare erfarenheter och vilken roll de har idag. Enligt ledarna intervjuade är det information och kommunikation som är två viktiga komponenter i förändringsarbete.

Vi som skrivit uppsatsen ”Nya saker, nya saker” – Lärares tankar kring mötet mellan utbildningspolitik och den dagliga skolpraktiken heter Cecilia Callegari och Linda Christiansson. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka grundskolelärares tankar kringhur utbildningspolitiska visioner och beslut omsätts i den dagliga praktiken och dessa var våra frågeställningar:•Hur mycket känner lärarna till om aktuella utbildningspolitiska visioner och beslut och hur får de kunskap om dessa?•På vilket sätt uppfattar lärare att de påverkas av utbildningspolitiska visioner och beslut?•Hur tänker lärare kring utbildningspolitiska visioner och beslut, är de förankrade i praktiken och i så fall på vilket sätt?Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex yrkesverksamma grundskolelärare på tre olika skolor i Malmö kommun.Vi har utgått från forskning som rör människor i förändringsprocesser, lärare och en utbildningspolitisk styrning, givande förändringar och hur utbildningspolitiska förändringar påverkar lärares yrkesroll I vårt arbete kom vi fram till att lärarna känner till de flesta utbildningspolitiska beslut och rektorn har en stor del i detta. Det finns en vi och dem känsla när det gäller förhållandet mellan lärarna och deras syn på skolpolitiker. Utbildningspolitiska beslut är inte verklighetsförankrade menar lärarna. Alla lärarna påverkas av utbildningspolitiska beslut men på olika sätt beroende på yrkeserfarenhet. Lärarna skulle vilja vara med att bestämma mer men samtidigt har de egentligen inte tid. / ”New things, new things”Teachers´ thoughts about how education policies turn into daily practice

Det har under många år funnits en diskurs i samhället om huruvida ungdomar skriver sämre nu än vad de gjorde förr i tiden. Det har även funnits en diskurs om ungdomars sätt att skriva har förändrats i och med ökade internetvanor och nya tekniska hjälpmedel som slagit igenom under de senaste 20 åren. Ansatsen till denna studie har därför varit att försöka bidra med kunskap i ämnet ungdomars skriftspråk genom att studera om svenskelever har förändrat sitt skriftspråk. För att kunna se om en förändring skett valdes därför elevtexter skrivna i nationella proven i svenska ut som analysobjekt. Avgränsningen gjordes på grund av att alla elever som läser svenska på gymnasiet någon gång skriver nationella prov i svenska. För att studien skulle representera elever från olika gymnasieprogram och olika svenskkurser gjordes ett slumpmässigt urval, där elevtexter från olika gymnasieprogram och olika gymnasieskolor valdes ut som studieobjekt. Elevtexterna är hämtade från tre olika årtal 1999, 2007 och 2015 för att dels kunna ge ett så trovärdigt resultat som möjligt, dels kunna se om en förändring i elevers skriftspråk hade skett från det att internet började användas av fler personer till nutid när näst intill alla använder internet på en daglig basis. Studien har använt sig av en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Detta har gett studien ett mer övergripande resultat där både skriftliga företeelser som exempelvis elevernas användning av versal men också ordföljden i texterna har analyserats. Studiens resultat visar att elevernas skriftspråk inte har förändrats särskilt mycket, utan att skriftspråket i det stora hela är detsamma under alla tre årtalen som studerats. Det finns dock tendenser i skriftspråket som visar på att vissa delar kan komma att förändras, men att man inte kan dra några större slutsatser av det resultat som framkommit.

Livsstilsrelaterad ohälsa är ett växande problem i Sverige såväl som på global nivå, vilket leder till mycket lidande för patienter, men även för deras anhöriga. Livsstilsfaktorer som felaktiga kostvanor, fysisk inaktivitet, dåliga sömnvanor, rökning, övervikt och fetma, stress, för hög alkoholkonsumtion och drogmissbruk leder till försämrad livskvalitet, sjukdom och förtida död. Ohälsan leder även till miljöpåverkan på grund av ökat antal sjukhusinläggningar vilket i sin tur ökar materialanvändning i vården. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En evidensbaserad men hittills otillräckligt beforskad metod som används i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är motiverande samtal (MI). Motiverande samtal bygger på en personcentrerad grund som främjar patienternas egen inre motivation till förändring. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med hjälp av MI för patienter i behov av livsstilsförändringar. Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå där 11 artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade på en tendens till positiva effekter på fysisk aktivitet, kost och vikt, mod, styrka och självkännedom, psykiskt mående, kunskap och motivation. Ett personcentrerat förhållningssätt där patienten är sedd av en stödjande sjuksköterska som ser individens livsvärld och där patientens önskemål beaktas, framstår som centralt för att metoden MI ska få ett positivt utfall. Mer forskning krävs för att verifiera metodens användbarhet för att främja patienters hälsa.

Bakgrund: Stroke är en av de främsta dödsorsakerna globalt bland hjärt-kärlsjukdomar. Det inträffar när blodflödet till hjärnan plötsligt avbryts, antingen av en blodpropp eller en blödning, vilket resulterar i syre- och näringsbrist i hjärnan och potentiellt leder till förlust av motoriska och kognitiva funktioner. Dessa komplikationer kan avsevärt påverka patienternas livskvalitet och kräver noggrann och omfattande vård samt rehabilitering för att hantera dem effektivt. Syfte:  Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med komplikationer efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt användes enligt Friberg för att granska och kategorisera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar tre huvudteman - upplevelse av fysiska förändringar, emotionella förändringar och sociala förändringar - med åtta underteman som beskriver olika aspekter av strokeöverlevares upplevelser. Slutsats: Strokeöverlevare möter en komplex resa präglad av fysiska, emotionella och sociala utmaningar efter stroke, vilket betonar behovet av adekvat stöd och interventioner för att underlätta deras rehabiliteringsprocess. / Background: Stroke is one of the leading causes of death globally among cardiovascular diseases, occurring when the blood flow to the brain is abruptly interrupted either by a blood clot or a hemorrhage, resulting in oxygen and nutrient deprivation in the brain and potentially leading to the loss of motor and cognitive functions. These complications can significantly affect patients' quality of life and require careful and comprehensive care and rehabilitation to manage them effectively. Aim: The aim was to describe the experiences of adult patients living with complications after a stroke. Method: A general literature review was used according to Friberg to examine and categorize eleven qualitative scientific articles. Results: The results show three main themes - experience of physical changes, emotional changes, and social changes - with eight subthemes describing various aspects of stroke survivors’ experiences. Conclusion: Stroke survivors face a complex journey characterized by physical, emotional, and social challenges after stroke, emphasizing the need for adequate support and interventions to facilitate their rehabilitation process.

I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ”Utredningen om revisorer och revision”. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ”Avskaffande av revisionsplikten”, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa revisionen för företagen mellan medlemsländerna. Den förändring som föreslås kommer att beröra många aktörer på marknaden men vi har valt att i vår studie avgränsa oss till hur revisionsbyråerna kommer att påverkas.Vårt syfte är att kartlägga och dokumentera vad den kommande förändringen innebär för revisionsbyråerna och hur de kommer att förändra sin organisation. För att uppnå vårt syfte har vi valt att använda oss utav en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fem revisorer på olika revisionsbyråer av varierande storlek och verksamhetsort. Intervjuerna har givit oss en förståelse över hur revisorer inom branschen ser på förändringen och vad de har för planer inför framtiden.De slutsatser vi har kommit fram till genom vår analys är att revisionsbranschen är positiv till ett avskaffande av revisionsplikten. När revisionsuppdragen blir färre i framtiden kommer flertalet av dagens revisorer att övergå till att utföra andra tjänster istället. Det kommer att ske en omstrukturering i branschen och revisionsbyråerna planerar i dagsläget vilka tjänster som kan erbjudas i framtiden. Undersökningen har även visat att spetskompetensen och den sociala förmågan kommer bli mer viktig i framtiden hos de personer som arbetar inom revisionsbranschen. / Uppsatsnivå: C

När förändringar genomförs finns det lika många bakomliggande syften som det finns förändringar. När vi genom en kontakt med den administrativa chefen vid Schenker Privpak fick vetskap om det förändringsarbetet som företaget befann sig i väcktes ett intresse hos oss att ta del av detta i samband med vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen har varit att titta närmare på hur medarbetare och gruppledare vid ett distributionsföretag har upplevt det förändringsarbete som har genomförts vid företaget, i fråga om delaktighet och förväntningar på framtida effekter. Vi ville även undersöka vilka tankar kring förändringsarbetet den konsult har som medverkat i detta arbete. Utifrån detta syfte utarbetades sedan tre frågeställningar ”Hur har medarbetare respektive ledare upplevt förändringsarbetets olika delar?”, ”Hur ser medarbetare respektive ledare på effekterna av detta förändringsarbete?”, ”Hur upplever konsulten förändringsarbetet?”. Genom en kvalitativ metod har dessa frågeställningar sedan undersökts. Tidigare forskning kopplat till förändringsarbete och utvecklingssamtal finns i denna uppsats med som teoretisk utgångspunkt. För att beskriva förändringsarbete har Kurt Lewins förändringsteori varit i fokus. Det resultat som framkommit var att utvecklingssamtal vid Schenker Privpak numera ingår i ett större sammanhang och en del i ett strategiarbete. I och med att det nu blir en uppföljning av utvecklingssamtalen ses samtalen som mer givande. Vad det gäller framtiden utifrån denna process så finns det förhoppningar bland både medarbetare och ledare att detta arbete kommer att fortskrida samtidigt som konceptet bör anpassas än mer till företaget och dess situation. Utifrån konsultens roll kan vi se att denne främst har agerat som utbildningsledare under förändringsarbetets gång och att ansvaret sedan har varit företagets. I diskussionen kopplas sedan teori, tidigare forskning och resultat samman samt att den avslutas med en metoddiskussion.