<p>Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar, statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en skola med det <em>framtida </em>samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det <em>samtida</em> samhället.</p>

<p><em><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p> </p><p> </p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></em></p>

<p>I den empiriska undersökning har fem idrottslärare intervjuats om vad det innebär att vara</p><p>idrottslärare i dagens skola. För att genomföra undersökningen används kvalitativa</p><p>intervjuer för att kunna komma mer på djupet och förstå hur lärarna tänker, dels angående</p><p>arbetet som lärare i stort och dels arbetet som just idrottslärare.</p><p>Alla fem lärarna är tvåämneslärare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefär samma struktur</p><p>på sina idrottslektioner. Däremot skiljer de sig lite när man tittar på betygsbedömningen. Fyra</p><p>av lärarna utgår ifrån de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, för</p><p>han anser inte att det befintliga betygssystemet är objektivt.</p><p>Svaren från intervjuerna har jag kopplat till de förändringar som skett i skolan under de</p><p>senaste 25 åren. Detta för att se hur många av förändringarna som är genomförda i praktiken.</p>

Syftet med denna studie var att belysa arbetsförmedlares arbetssituation. Detta utifrån de ändringar av svensk socialförsäkring som trädde i kraft 1:a juli 2008 med införandet av en rehabiliteringskedja och utförsäkringar som följd. Därefter gällande lagstiftning ålade Arbetsförmedlingen en större roll i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Både arbetslösa och anställda med sjukskrivning eller som utförsäkrats har därefter kommit att hänvisas till Arbetsförmedlingen för hjälp och stöttning. Studien bygger på kvalitativa djupintervjuer med sex arbetsförmedlare i Jämtland och Västernorrlands län vid fyra olika intervjutillfällen under april månad år 2010. Resultatet visade något oväntat att arbetsförmedlarna, trots massmedias många gånger negativa skildringar, upplevde trivsel i sitt arbete och att de regelbundna omorganiseringarna utgjorde grunden till detta. Vidare upplevdes den studerade arbetssituationen inte vara mer speciell än efter andra omorganisationer även om arbetet inför mottagandet av de utförsäkrade skedde med kort framförhållning. Bland de studerade arbetsförmedlarna fanns en tro på att rehabiliteringskedjan på sikt ska kunna sänka Sveriges sjuktal, dock uppvisade resultatet att det nya 3-månadersprogrammet Arbetslivsintroduktion inte räcker till för att stötta utförsäkrade som i många fall varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.

Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.

Active work to increase the efficiency of energy use is taking place in Sweden and throughout all of Europe. Electricity is an important part in our society’s energy system which means that the electrical grid operators and associated therewith has a central role in this work. Monitoring and controlling the electrical grids are managed from the distribution system operator’s DC, dispatch center. The aim of this report is to examine how the operations in a typical DC on the Swedish electricity distribution network will look like in five to ten years. The report focuses on DC’s that operate electrical grids at low- and medium voltage level. For a concrete way to determine how the DC will change over time the different operational processes that constitute the ope- ration of a DC were defined. Subsequently the changes that will affect the Swedish electrical grids within five to ten years were investigated and also in which way these changes will implicate the operational processes in a DC. The analysis shows that the DC’s will undergo a series of transformations in five to ten years. By integrating the various IT-systems in the dispatch center the main operation will be manageable from a single HMI, such as a DMS-system. This means that business processes such as monitoring, ope- rational order processing and error handling will be possible from a single system in the future. But the increasing communication between IT systems will also lead to increased demands for security because any intrusion in one of the systems could result in major damage.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes &amp; Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser. Främst framträdande var informanternas oro och ovisshet över symtomen och framtiden. Men även känslor som frustration, skam och rädsla var något som var återkommande i flera biografier. En slutsats av resultatet var att informanterna upplevde sin situation så olika. Dessa fynd är till gagn för både sjuksköterskor och patienter då omvårdnaden kan bli bättre om sjuksköterskorna har kunskaper om hur de kroppsliga förändringarna kan upplevas.

ABSTRACT Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd. Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar. Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.

Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna. Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras. Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.