Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar, statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en skola med det framtida samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det samtida samhället.

SammanfattningSyftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var att undersöka om ingreppet total abdominal hysterektomi (TAH) påverkade kvinnors sexualitet. Ett andra syfte var att granska huruvida kvinnors psykiska välmående förändrades efter operationen. För att klarlägga problemen insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin och Pubmed. Sammanlagt 18 artiklar bedömdes med granskningsmodeller utarbetade efter bedömningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) för artiklar med kvantitativ respektive kvalitativ ansats. Inalles 13 artiklar bedömdes såsom godkända (G) och 5 artiklar såsom väl godkända (VG). Av 18 studier rapporterades i 10 artiklar förbättrad sexualitet. Det betyder upplevelsen av bättre orgasm, ökad sexuell tillfredställelse eller lust. Beträffande psykiska symptom rapporterades ökat välbefinnande och bättre livskvalitet i 3 artiklar samt minskad ångest och depression i 5 av artiklarna. Resultaten diskuterades i termer av vikten av informerat samtycke i samråd med hälso- och sjukvårdspersonal vid fattandet av beslutet att avstå från livmodern.

Denna uppsats behandlar elever med lågt deltagande i ämnet Idrott och hälsa. Tio elever på två gymnasieskolor har intervjuats om varför de har låg närvaro vid idrottslektionerna. Syftet med arbetet är att undersöka vad i ämnet Idrott och hälsa som gör att vissa elever väljer att inte delta. Fokus ligger på vilka skäl eleverna anger för att inte delta, samt hur dessa elever skulle vilja förändra undervisningen i Idrott och hälsa för att deras deltagande ska öka. Resultatet pekar på att de skäl eleverna anger för läraren inte alltid stämmer överens med de faktiska skäl som eleverna har. Anledningarna till att eleverna inte vill vara med varierar, men i stora drag handlar det om att eleverna tycker att de traditionella föreningsidrotterna och tävlingsmomenten tar för stor plats. När det gäller förändringar så är det mest frekventa att eleverna vill vara mer delaktiga i att forma sin egen undervisning. De vill också se att de traditionella boll- och lagsporterna får stå tillbaka för fler alternativ i undervisningen. Om företrädarna för ämnet Idrott och hälsa i större utsträckning vill nå alla elever bör ämnet förändras. Kanske behöver ämnets popularitet sättas på spel och ämnets fokus flyttas längre bort från den traditionella föreningsidrotten än vad som idag är fallet.

<p>Cochleaimplantat (CI) har använts i cirka 25 år för att återskapa hörsel hos barn och vuxna med medfödd eller förvärvad hörselskada/dövhet. Det finns fortfarande ett stort behov av kunskap om barn med CI och deras anhöriga. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av förväntningar, förändringar samt livskvalitet hos vårdnadshavare till barn med CI sedan barnets CI-operation. Studien riktade sig till vårdnadshavare som hade barn med CI och var knutna till föräldraföreningen Barnplantorna vilket var 245 familjer. Antal inkomna enkäter var 153 stycken varav tre uteslöts. Undersökningsmaterialet utgjordes av en enkät vilken konstruerades avförfattarna. Studiens upplägg var både kvalitativ och kvantitativ. Resultaten visade att många domäner/aspekter inom livskvalitet förbättrades efter barnets operation. Vårdnadshavarna upplevde sig i genomsnitt gladare, tryggare, mindre oroliga, kände mindre sorg och isolering från sin omgivning, kunde delta i fler aktiviteter samt upplevde en förbättrad kommunikation. Bakgrundsfaktorer som påverkade livskvaliteten var främst kommunikationsform men även till viss del antal CI, ålder vid upptäckt av hörselskada samt ålder vid första CI. Majoriteten vårdnadshavare upplevde att deras förväntningar inför CI-operationen infriats. Slutsatser som drogs var att livskvaliteten hade förbättrats inom flera områden efter barnets CI-operation.Kommunikationsform var den faktor som hade störst betydelse för vårdnadshavarna på så vis att de vårdnadshavare vars barn kommunicerade med tal upplevde fler positiva aspekter av livskvalitet. Vårdnadshavarnas förväntningar på CI hade till stor del infriats och överträffats. CI innebar för en majoritet av vårdnadshavarna positiva förändringar inom områden som tillexempel kommunikation och socialt liv.</p>

<p>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser. Främst framträdande var informanternas oro och ovisshet över symtomen och framtiden. Men även känslor som frustration, skam och rädsla var något som var återkommande i flera biografier. En slutsats av resultatet var att informanterna upplevde sin situation så olika. Dessa fynd är till gagn för både sjuksköterskor och patienter då omvårdnaden kan bli bättre om sjuksköterskorna har kunskaper om hur de kroppsliga förändringarna kan upplevas.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess</p><p>Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson</p><p>Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.</p><p>Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.</p><p>Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.</p>

<p>Vi lever i en föränderlig tidsperiod. Effektiviseringar och omstrukturering av den svenska förskolan sedan i mitten av 1990- talet har resulterat i större barngrupper och färre personal enligt undersökningar som gjorts. Samtidigt som dessa effektiviseringar och omstruktureringar skedde fick förskolan en läroplan, Lpfö98, och lyder numera under Utbildningsdepartementet. Regeringens direktiv var att höja statusen och kvalitén ute på förskolorna.</p><p>Uppsatsen belyser hur pedagogerna i en mindre stad i södra Sverige tänker kring sin arbetssituation och sin yrkesroll på förskolan. Syftet med arbetet är att få fram pedagogernas tankar och upplevelser kring sin yrkesroll. Syftet är också att pedagogerna ska få ge uttryck för hur de upplever sitt arbete när de yttre förutsättningarna ändras.</p><p>Vår uppsats bygger på intervjuer av sju verksamma pedagoger. Resultatet visar att pedagogerna upplever att de har en yrkesstolthet och en kompetens att utföra ett gott arbete men att det finns faktorer som negativt påverkar hur väl de kan utföra sitt arbete. Pedagogerna framhäver faktorer som tidsbrist, brist på personal samt att det i arbetet alltmer ingår uppgifter som innebär att de får gå ifrån barngruppen. Pedagogerna upplever att det professionella arbetet i att erbjuda en god pedagogisk verksamhet inte går att uppfylla på ett tillfredställande sätt om det inte ges rätt förutsättningar. Dock visar vårt resultat även att dessa förändringar inte påverkat vad pedagogerna anser vara essensen i sin yrkesroll.</p>

No description available.

I den empiriska undersökning har fem idrottslärare intervjuats om vad det innebär att vara idrottslärare i dagens skola. För att genomföra undersökningen används kvalitativa intervjuer för att kunna komma mer på djupet och förstå hur lärarna tänker, dels angående arbetet som lärare i stort och dels arbetet som just idrottslärare. Alla fem lärarna är tvåämneslärare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefär samma struktur på sina idrottslektioner. Däremot skiljer de sig lite när man tittar på betygsbedömningen. Fyra av lärarna utgår ifrån de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, för han anser inte att det befintliga betygssystemet är objektivt. Svaren från intervjuerna har jag kopplat till de förändringar som skett i skolan under de senaste 25 åren. Detta för att se hur många av förändringarna som är genomförda i praktiken.

Syftet med den här studien var att undersöka de attityder som lärare och skolledarehar till förändringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrån deerfarenheter som de själva berättade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förändringar som skolutveckling innebär. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförändringar kan kopplas till attityderna och att de även har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att läraresattityder delvis beror på förändringarnas karaktär och även vissa andra saker. Därförbör man ta detta i beaktande när man ska bedriva skolutveckling.