Arbetets utgångspunkt har handlat om en systemrevision på en ny fabrik som tillverkar och säljer en specifik produkt. Revisionsarbetet utfördes för att identifiera ett nuläge för den verksamhet företaget bedriver idag och sedan jämföra nuläget mot de krav och rekommendationer som finns uträttade inom standarden ISO 9001:2015. Fabriken tillhör en större global koncern som idag är ISO 9001:2015 certifierade varav den nya fabriken har ännu inte blivit reviderad på ISO 9001:2015 standarden.   Den metod som användes i revisionsarbetet var framtagen med hjälp av handledare från högskolan och företaget, även Peter Landin som är VD på certifieringsföretaget Qvalify. Det ansågs kritiskt att få extern input kring hur revisionsarbeten formas och utförs då det blev lättare och tydligare vilka indikatorer som en revisor letar efter när de granskar företag.   För att identifiera avvikelser och förbättringsmöjligheter kartlagdes nuläget genom intervjuer med samtliga inom ledningsgruppen och produktionstekniker för att få en övergripande bild av hur ledarskapet såg ut och hur processerna styrdes. Till hjälp användes en revisionschecklista genom arbetet för att tydligare förstå standardens kravbild. Resultatet av arbetet utmynnades i åtgärdsförslag och en prioriteringslista på de avvikelser och förbättringsmöjligheter som identifierats. Totalt kunde 26 avvikelser mot standarden identifieras. Dessa berörde bland annat kapitel inom standarden såsom ständiga förbättringar, kvalitetspolicy och kommunikation. Sju stycken åtgärdsförslag presenterades för företaget genom en prioriteringslista för att lättare komma igång med förbättringsarbetet. / The study starting point has been to perform a system audit of a new factory that manufactures and sells a specific product. The audit work has been carried out to identify a current situation for the business that the company's bedding today and then compare the current situation with the requirements and recommendations that are specified in the standard ISO 9001: 2015. The factory belongs to a larger global group which today is ISO 9001: 2015 certified, although the new factory has not yet been updated to ISO 9001: 2015 standard.   The method used in the audit work was developed with the help of supervisors from the university and the company, including Peter Landin, CEO of the certification company Qvalify. It was considered critical to obtain external input on how audit work is shaped and performed as it became easier and clearer which indicators an auditor is looking for when reviewing companies.   In order to identify deviations and opportunities for improvement, the current situation was mapped through all interviews with management groups and production technicians to get an overall picture of what the leadership looked like and how processes are governed. To help, an audit checklist was used throughout the work to further understand the standards requirements picture. This resulted in proposals for measures and a list of priorities on the deviations and opportunities for improvement identified. A total of 26 deviations from the standard could be identified. These included, among other things, chapters within the standard such as continuous improvement, quality policy and communication. Seven proposals for measures were presented to the company through a priority list to make it easier to get started with the improvement work.

Innovation och förbättringar är kritiska komponenter för verksamhetsutveckling och EDI anses vara ett värdefullt koncept inom utveckling. Dock brister många företag i sin kapacitet att generera och implementera EDI och andra former av förslag från medarbetare. Forskning tyder på att ett stort slöseri inom företag är medarbetarnas outnyttjade kompetens och kreativitet. Detta kan delvis bero på företagens prioriteringar och bristande kunskap samt förståelse inom ämnet. Därmed vill studien undersöka frågan om de kritiska framgångsfaktorerna i en förbättringsverksamhet. Syftet är att identifiera kritiska faktorer inom förbättringsverksamhet. För att göra detta utfördes en jämförande intervjustudie på sex olika företag med totalt sex respondenter. Studien innefattar en abduktiv ansats och svaren från intervjuerna jämfördes och analyserades tillsammans med studiens teoretiska referensram. Studien har identifierat och beskrivit sex faktorer som anses vara kritiska inom en förbättringsverksamhet. Dessa inkluderar utformningen av systemet som hanterar förslag, belöningssystem, avsatt tid, kommunikation, ledarskaps engagemang och organisationskultur. Om applicerade och använda på rätt sätt bör dessa faktorer bidra till ökad medarbetar engagemang och framgång inom förbättringsprogram. / Innovation and continuous improvement are critical success factors for organizational development and employee driven innovation (EDI) are a valuable concept in company development. However, some companies face difficulties in generating and implementing EDI and other types of suggestions from employees. Previous research proves that the substantial waste in companies are the unused talent and creativity of employees. This could be the result of company priorities and lack of knowledge and understanding in the field of EDI. Thus, this paper will investigate the question what the critical success factors are in improvement activities. A comparative interview study was conducted on six different companies and their respective interviewees. The results were compared and analysed with the paper’s theoretical framework, which emphasize the abductive research approach. The authors have identified and described six factors, which are considered critical success for improvement activities. Factors includes the design of employee suggestion system, reward system, allocation of time, communication, leadership commitment and organizational culture. If utilized and applied properly, these factors should result in commitment and success in improvement activities.

Sammanfattning Genom att implementera kontinuerligt förbättringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det är viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrågan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrån dess konkurrenter. Dock är en implementering av förbättringsprogram komplext och sätter höga krav på organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förståelse, kunskap och drivkraft för konceptet.   Denna studie baseras på hur Posten AB i Sverige ställer sig till förbättringsarbete. Idag använder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlätta och skapa systematik i deras förbättringsarbete. Genom att analysera statistik i C2 indikerar det till lågt antal registrerade förslag i jämförelse med antal anställda på de olika enheterna som valts att studeras. Därför undersöker studien vilka faktorer som grundar till den låga registreringen utav förslag. För att öka förståelsen för området har efterforskning inom teorin utförts. Teorin fokuserar på faktorer som påverkas vid implementering utav ett förbättringsprogram. Rapporten är en empirisk studie baserad på intervjuer och en enkätstudie. Elva intervjuer har genomförts, tre ifrån huvudkontoret med ansvar för förbättringar och utveckling. De övriga åtta intervjuerna har genomförts med chefer och ledare utifrån olika enheter runt Stockholmsområdet. Enkätstudien delades ut till medarbetare inom de åtta enheterna. För att besvara den första forskningsfrågan angående vilka barriärer som ligger bakom den låga registreringen av förbättringsarbete i System C2 konstaterades huvudsakligen sju faktorer till ett lågt registrerande. Dessa faktorer är: Hanteraförbättringar – förbättringsprocesser Utbildning Mål Avsatt tid Nyckelpersoner Registrera alla förslag Visuell arbetsprocess   I resultatet beskrivs även förslag till hur Posten kan undgå dessa faktorer.

Objective– The objective of this thesis is to provide a set-up for operating continuous improvement (CI) in organizations prioritizing flow efficiency. Design/Methodology/ Approach – The set-up was created by an elaboration on by literature identified critical factors for successful CI. Empirical findings were collected through a qualitative case study, including semi-structured interviews, observations, and document analysis. Findings – This research has shown that organizations prioritizing flow efficiency should form their improvement efforts around processes. Three different levels of CI have been suggested, each formed around the process and sub-processes being improved. The lowest level (local improvement teams) builds the foundation for CI, as it represents people performing the tasks being improved. The other two levels include forums with the purpose to involve management, link sub-processes, prioritize improvements, and make decisions regarding bigger improvements. Roles and responsibilities have also been identified. To maintain involvement for CI, it is suggested that each level should decide their own goals and priorities by involving executives, managers and workers. Further, it is essential that the operation of CI efforts have an integrated and standard methodology for driving CI, as it eases cross-functional interactions and communication. It is important that this integrated methodology is seen as a process/cycle and can be used in a dynamic way, demanding rather high knowledge and thus training amongst workers. Empirical Contribution – this paper provides recommendations for practitioners prioritizing flow efficiency that want to operate CI in their organizations. Theoretical Contribution – a theoretical contribution has been made, firstly by identifying important areas of critical factors to elaborate on in organizations prioritizing flow efficiency. Secondly, by elaborating on identified areas, difficulties and facilitators, together with potential solutions to the difficulties, could be identified. Thirdly, this thesis has contributed to useful and usable theories that help organizations make proper decisions when operating CI by suggesting a set-up for operating CI. / Syfte - Syftet med denna avhandling är att föreslå en set-up för att driva ständiga förbättringar (CI) i organisationer som prioriterar flödeseffektivitet. Design / metod / angreppssätt - Denna set-up skapades genom en utveckling av, genom litteraturen identifierade kritiska faktorer för CI. Empiriska data samlades in genom en kvalitativ fallstudie, bestående av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultat - Denna forskning har visat att organisationer som prioriterar flödeseffektivitet bör utforma sitt förbättringsarbete kring processer. Tre olika nivåer av CI har föreslagits, där varje nivå är formad kring den process och underprocess som förbättras. Den lägsta nivån (lokala förbättringsgrupper) bygger grunden för CI, eftersom dessa utgörs av människor som utför de uppgifter som ska förbättras. De andra två nivåerna inkluderar forum med syftet att involvera ledning, länka delprocesser, prioritera förbättringar, och fatta beslut om större förbättringsaktiviteter. Roller och ansvar har också identifierats. För att upprätthålla engagemang för CI, föreslås att varje nivå bör bestämma sina egna mål och prioriteringar genom att engagera chefer och arbetstagare. Vidare är det viktigt att utförandet av CI har en integrerad och standardiserad metodik, detta eftersom att det underlättar tvärfunktionella interaktioner samt kommunikation. Det är viktigt att denna integrerade metod ses som en process / cykel, och kan användas på ett dynamiskt sätt. Detta kräver ganska hög kunskap och därmed utbildning bland arbetare. Empirisk bidrag – Denna avhandling erbjuder rekommendationer för utövare som vill driva CI i organisationer som prioriterar flödeseffektivitet. Teoretisk bidrag – Ett teoretiskt bidrag har gjorts, dels genom att identifiera viktiga områden för kritiska faktorer i organisationer som prioriterar flödeseffektivitet. Genom att utveckla dessa identifierade områdena, har svårigheter och möjliggörare, tillsammans med potentiella lösningar på de identifierade svårigheterna, kunnat identifieras. Vidare har denna avhandling bidragit till nyttiga och användbara teorier som hjälper organisationer att ta rätt beslut i utförandet av CI.

Kaizen har sedan 1970-talet möjliggjort för företag att arbeta med ständiga förbättringar. Ständiga förbättringar syftar till allt ett företag gör för att göra morgondagens arbete bättre. Kaizen är en kundfokuserad teori och vill därför utveckla företaget i ett mer kundorienterat synsätt. Kaizen-teorin är inte lika välutvecklat i tjänsteföretag som den är för producerande företag, därför fokuserar arbetet på att fördjupa kunskapen inom området. Syftet med studien har varit att undersöka hur tjänsteföretag inom finansbranschen kan arbeta med ständiga förbättringar genom Kaizen. Genom att genomföra intervjuer med sju olika anställda på ett tjänsteföretag inom finansbranschen och genom en litteraturstudie har forskningsfrågorna kunnat besvaras. Analysen bygger på jämförelsen av nuläget (resultat) och den teoretiska referensramen. För att ett företag ska kunna arbeta med Kaizen behöver de använda sig av filosofier och verktyg. Dessa kan vara brainstorming sessioner, Root-cause, erfarenhetsutbyten, workshops, plan-do-check-act (PDCA), 5S, standard operating procedure (SOP) och en organisationskultur som främjar ett kundperspektiv. Slutsatsen som studien visar är att Spotlight Stock Market bör arbeta med Kaizen till viss del på ett sätt de redan gör. Spotlight bör fortsätta arbeta med brainstorming sessioner, Root-cause, erfarenhetsutbyten, workshops och organisationskulturen på det sätt de idag gör. För att fortsätta arbeta med Kaizen bör Spotlight implementera PDCA, 5S och SOP i redan existerande processer och rutiner. Genom att undersöka flera tjänsteföretag inom finansbranschen skulle ytterligare underlag kunna genereras för att öka generaliserbarheten i framtida studier. Vidare studier av implementeringen skulle då kunna resultera i en generell modell för implementeringen av Kaizen i tjänsteföretag inom finansbranschen. / Since the 1970s, Kaizen has made it possible for companies to work on continuous improvement. Continuous improvement refers to everything that a company does to make tomorrows work better. Kaizen is a customer-focused theory and therefore wants to develop the company with a more customer-oriented approach. The Kaizen theory is not as well-developed for in-service companies as it is for producing companies, and the writing focuses on deepening the knowledge within the area. The purpose of the study has been to investigate how service companies in the financial industry can work with continuous improvement through Kaizen. By conducting interviews with seven different employees at a service company in the financial industry and through a literature study, the studied questions have been answered. The analysis is built upon comparison between current situation (result) and the theoretical framework. For a company to work with Kaizen, they need to use philosophies and tools. These can for example be brainstorming sessions, root-cause, experience exchanges, workshops, plan-do-check-act (PDCA), 5S, Standard operating procedure (SOP) and an organizational culture that fosters a customer perspective. The study shows that Spotlight Stock Market should work with Kaizen to some extent in a way they already do. Spotlight should continue to work on brainstorming sessions, root-cause, experience exchanges, workshops, and organizational culture in the way they do today. To continue working with Kaizen, Spotlight should implement PDCA, 5S and SOP in already existing processes and procedures. By examining several service companies in the financial industry, more research could be generated to improve the generalizability for future studies. Further studies of the implementation could then result in a general model for the implementation of Kaizen in service companies in the financial industry.

Trots den samhälleliga utvecklingen av teknologin, digitalisering och globalisering som har resulterat i en ny modern arbetsmarknad där tillfälliga arbetskontrakt blir alltmer vanligt, finns det bristande forskning kring hur dessa arbetskontrakt påverkar organisationers förbättringsarbeten. Tidigare forskning kring tillfälliga arbetskontrakt har studerat hur engagemang kan påverka produktivitet hos en organisation ur ekonomisk synvinkel, och har genererat värdefull statistik kring forskningsområdet. Tidigare forskning har dock inte tagit hänsyn till hur enskilda individer med tillfälliga arbetskontrakt påverkas på en individuell nivå och hur detta påverkar deras attityder, närmare bestämt deras motivation och engagemang. Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur tillfälliga arbetskontrakt kan påverka organisationers strävan efter ständiga förbättringar. Mer specifikt undersöks om den tillfälligt anställdas attityder till ständiga förbättringar motsvarar de förväntningar som organisationer har på dessa individer i förhållande till ständiga förbättringar. I studien definieras ständiga förbättringar som förmågan att generera nya arbetsmetoder för att skapa betydande förbättringar gällande kvalitet och effektivitet på operativ nivå. Studiens empiriska data erhölls genom en kombinerad forskningsansats, vilket inkluderar triangulering för att stärka validiteten av insamlade data. Två webbenkäter har distribuerats till tillfälligt anställda samt till ledare med ansvar för tillfälligt anställda. Vidare har semistrukturerade intervjuer genomförts med tillfälligt anställda, ledare med ansvar för tillfälligt anställda samt fackliga ombud. Respondenternas svar analyserades och tolkades för att skapa djupare förståelse kring forskningsämnet. Resultaten i studien tyder på att ständiga förbättringar kan få negativt utfall som följd av bristande motivation och engagemang hos de tillfälligt anställda, samt att de organisatoriska förväntningarna inte uppfylls. / Despite the societal developments of technology, digitalisation and globalisation that has resulted in a new modern labour market which features an increased demand for temporary contracts, there is a lack of research regarding how these employment contracts are affecting organisational improvement processes. Previous research regarding temporary contracts has primarily focused upon how engagement may affect organisational productivity from an economic aspect and has generated valuable statistics regarding that research area. However, previous research has been conducted without considering how the temporary employees are being affected on an individual level and how this is affecting their attitudes, more specifically their motivation and engagement. The aim of this master’s thesis is to investigate how temporary contracts may affect the organisation pursuit of continuous improvements. More specifically, investigating whether the temporary employees’ attitudes towards continuous improvements correspond to the expectations organisations have regarding these employees in relation to continuous improvements. In this context, continuous improvements are defined as the ability to generate new working methods to create valuable improvements regarding quality and efficiency at an operational level. The empirical data for this present research was obtained through a mixed method approach, which includes triangulation to strengthen the accuracy of collected data. Two online surveys were distributed to temporary employees as well as leaders with responsibility for temporary employees. Furthermore, semi-structured interviews have been conducted with temporary employees, leaders with responsibility for temporary employees as well as union representatives. The responses were analysed and interpreted to generate a deeper understanding of the research subject. The results indicate that continuous improvement may indeed be inadequate because of a lack of motivation and engagement in the temporary employees and that the organisational expectations are unfulfilled.

Syftet med den här studien var att undersöka en verksamhet som genomgått förändring i de deras arbetsutförande i och med Covid-pandemin. Hur det egentligen har påverkat individens psykiska hälsa samt vilka förbättringsmöjligheter det kan finnas och vilka åtgärder som verksamheten borde införa för att främja medarbetarnas hälsa på ett mer effektivt sätt. För att genomföra studien utfördes kvalitativa intervjuer med de anställda. Intervjufrågorna var öppna, så respondenterna själva kunde sätta ord på de förändringar samt beskriva känslorna de upplevde. Tillvägagångssättet visade sig vara en fundamental metod för studien, eftersom det gav uppsatsförfattarna en djupgående förståelse för arbetstagarnas behov. Resultatet som framkom var att det fanns psykosociala och motivationsproblem i arbetsorganisationen bland arbetstagarna. Den största bidragande faktorn till minskad motivation beror på saknaden efter gemenskap och den sociala interaktionen med kollegor. Det framkom också att sedan distansarbetet blivit en del av vardagen har upplevelsen kring arbetsfördelningen förändrats till det negativa. I samband med känslan av en förändrad arbetsbelastningen samt ensamheten distansarbetet kan medföra, kan de leda till psykisk påfrestning som i sin tur kan resultera till minskad motivation. Situationen som har uppstått är inte hälsosam för organisationen eller de anställda. Av den anledningen framförs förbättringar som organisationen kan implementera för att undvika otillfredställande arbetsmotivation bland medarbetare och fördjupning av medarbetarens behov och känslor. Genom förbättringsåtgärder av extern kompetens i form av konsultering till medarbetare kring psykosociala- och motivationsfaktorer kan det bidra till ett stöd som tidigare inte funnits. Konsulteringen innefattar stressreduceringprogram, djupgående enkätstudier som undersöker individuella behov och organisatoriska problem som organisationen kan förbättra samt en stödjande roll till medarbetarna. För att ytterligare bevara arbetsmotivationen krävs en förbättring av kartläggningen kring elevernas kunskapsutveckling. Det här görs genom att integrera ett mjukvarusystem där samtliga lärosäten som samverkar med Göteborgs Stad kontinuerligt för in information om eleverna. För att identifiera motivationsfaktorer på individnivå har två tydliga förbättringar tagits fram och kan kopplas samman. Maslows behovsteori, som handlar om att skapa en förståelse för varje enskild medarbetare och dess behov. Genom identifiering av behov och fördjupad förståelse finns nu möjligheten att applicera ett individanpassat ERI-system där belöningssystemet bygger på att främja självförverkligande delar hos individen. Det är görbart i form av utvecklingsmöjligheter och ökad kreativitet som belöningar i relation till gott arbete. / The purpose of this study has been to study an organization that has undergone a change in their work performance due to the Covid-pandemic. How this has affected the individual's mental health and what opportunities for improvement there may be and what measures the organization can introduced to promote the employees' health in a more efficient way. In order to proceed and carry out a study qualitative interviews were conducted with the employees. By introducing with open interview questions where the respondents themselves put words on the changes the organization has undergone and describe the feelings they experienced. The approach proved to be a fundamental method for this study, as it has given the essay authors a deeper understanding of the needs of the individual employees. The result that emerged was that there were psychosocial and motivational problems in the organization on both individual level and at organizational level. The biggest contributing factor for reduced motivation was the lack of solidarity and reduced physical interaction between colleagues. It also emerged that since working from home has become part of employees everyday life and its routines, feelings around dividence of work has changed. In addition with the feelings of changed workload and possible loneliness that working from home can cause, they may lead to psychological stress which in turn can result in reduced motivation and work efficiency. The following situations that have arisen are not healthy for the organization or the employees. For this reason, improvements are researched and made so the organization can work towards a future where better preparation are made to avoid unsatisfactory work motivation among employees and improvements of the individual employees feelings. Through improvement measures such as external competence in the form of consultation to employees to promote psychosocial health and work motivation and create a deeper knowledge of the individual worker. This also includes stress reduction programs, in-depth surveys that examine individual needs as well as organizational problems. To further preserve the work motivation, an improvement of the mapping around the students knowledge development is required. This by integrating a software system where all education institutions that collaborate with the City of Gothenburg continuously put information about the students so fewer mistakes are made. To identify motivational factors at the individual level, two clear improvements methods have been identified and can be linked together. Maslow's hierarchy of needs is about creating an understanding of each individual employee and their needs. Through identification of needs and in-depth understanding, there is now the opportunity to apply an individualized ERI system where the reward system is based on promoting self-realizing parts of the individual. It is doable in the form of development opportunities and increased creativity as rewards in relation to good work.

No description available.

Försörjning av material och komponenter är en viktig del hos alla producerande företag för att kunna uppfylla kundernas krav och önskemål. Att hålla stora lagernivåer gör att risken för brist minskar och servicenivån kan hållas hög men betyder att lagerhållningskostnaderna ökar. Att hålla låga lagernivåer innebär en högre risk för brist och störningar i produktionen men mindre lagerhållningskostnader. Långa ledtider, ändrade förutsättningar och opålitliga leveranser från leverantörerna försvårar arbetet ytterligare med att tillfredsställa kundernas krav och önskemål. Det är företagets inköpsavdelning som har ansvaret att se till att material finns tillgängligt när det behövs. Inköps uppgift är att se till att materialet kommer in i rätt kvantitet, i rätt kvalitet vid rätt tidpunkt och till rätt pris. Tydliga riktlinjer, ständiga förbättringar och uppdateringar kan hjälpa till att hitta den bästa balansen inom företagets lagerstyrning. IEC LV Motors vill skapa ett standardiserat arbetssätt för inköpsavdelningen att arbeta på för att förenkla processen och minska sina kostnader. I dagsläget finns inga rutiner, inköp som görs baseras på inköparens erfarenhet eller specifika orders vilket leder till att materialet som köps utan hänsyn till de ekonomiska aspekterna då inga partiformningsmetoder används i dagsläget. Syftet med examensarbetet är att hitta optimala lagerstyrnings och partiformnings-metoder för att minska lagerkostnaderna men samtidigt hålla servicenivån på en satt nivå. Utifrån en artikelklassificering med hänsyn till volymvärde och frekvens har artikelklasserna tilldelats lagerstrategier och partiformningsmetoder som ska hjälpa företaget att hålla kostnaderna nere, effektivisera sina lager och hålla sina ledtider. Det finns en del förbättringar som företaget bör införa innan dessa lager och partiformnings-metoder införs, som till exempel bättre koll på de aktuella lagernivåerna. Om lagersaldot visar en siffra i systemet men är en annan i verkligheten spelar det ingen roll hur väl utarbetade metoder som används. Utkommande data kommer ändå att vara fel! / Supply of materials and components is an important part for all manufacturing companies to meet customer demands and requirements. If stock levels are high, the risk of failure is reduced and service levels can be kept high, but the cost of storage increase. To maintain low inventory levels mean a higher risk of shortages and disruptions in production but lower inventory costs. Long lead times, changing circumstances and unreliable deliveries from suppliers hampers efforts further to satisfy customer demands and requirements. It is the company’s purchasing department that is responsible to ensure that materials are available when needed. It is the purchasing department’s responsibility to ensure that the material arrives in the right quantity, at the right quality, at the right time and the right price. Clear guidelines, continuous improvements and updates can help find the best balance in the company's inventory control. IEC LV Motors wants to create a standardized approach for the purchasing department in order to simplify the process and reduce costs. In the current situation there are no procedures, purchases made are based on the purchasers experience or specific orders which leads to material that is purchased without regard to the economic aspects as no lot sizing methods are used in the current situation. The purpose of this thesis is to find the optimal inventory control and lot sizing techniques to reduce inventory costs while keeping the service level at a set level. Based on an article classification according to the volume value and frequency, article classes are assigned to inventory strategies and lot sizing methods that will help the company to keep costs down, improve their stock levels and keep their delivery lead times. There are some improvements that the company should establish before these stock and lot sizing methods are introduced, such as better track of the stock levels. If stock levels show a number in the system, but varies from reality it does not matter how well elaborated methods used. Outgoing data will still be wrong!

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad en ledare behöver göra för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Studien rymmer en teoretisk litteraturstudie samt en empirisk intervjustudie. Den teoretiska datainsamlingen visade initialt att tidigare forskning i huvudsak är inriktad på implementering av ständiga förbättringar i privata organisationer. Detta föranledde att datainsamlingen kompletterades med forskning kring offentliga organisationers särdrag samt forskning om ledarskap i ett bredare perspektiv. Resultatet av litteraturstudien blev att framstående modeller för implementering av ständiga förbättringar samt förändringsarbete fusionerades tillsammans med forskning specifikt gjord på offentliga organisationers särdrag i en ny modell, vilken testas empiriskt i denna studie. Modellen beskriver områden som visserligen redan är beskrivna av tidigare forskning, men förklarar med hjälp av ett bredare teoretiskt perspektiv och empiri hur den blir applicerbar i en offentlig organisation. I intervjustudien intervjuades tio personer som i sin yrkesroll leder förbättringsarbete i en offentlig organisation. I intervjuerna behandlades de åtta områdena som ingår i den framtagna modellen genom att respondenterna tillfrågades om de ansåg området vara viktigt för att skapa förutsättningar för implementering av arbete med ständiga förbättringar, de ombads motivera sitt svar och om möjligt ge exempel på hur de arbetade med respektive område. Varje intervju dokumenterades i en framtagen struktur i form av ett frågeformulär. Utsagorna sammanfördes i ett gemensamt dokument där de sorterades för att mönster och skillnader skulle framträda, vilka beskrivs i studiens empiridel. När resultatet från intervjuerna sammanställts i studiens empiridel gjordes en likartad analys av studiens teoridel. Detta skapade två delar av data, den data som beskrivs av teorin och den data som beskrivs av empirin. Analysen gjordes genom att se vilken data som enbart fanns i endera del samt vilken data som fanns i både teori- och empiridel. Författarnas slutsats är att de åtta områdena i den framtagna modellen är viktiga områden för ledare att beakta för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Särskilt framträder tre områden som angelägna för offentliga organisationer och dessa är; att säkerställa en positiv organisatorisk kultur; forma en arbetsstruktur och arbeta iterativt. Vidare drar författarna slutsatsen att förbättringsverktyg skulle kunna användas i högre utsträckning i offentliga organisationer för att stödja ledares arbete med att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar. / The purpose of this qualitative study was to investigate what a leader needs to do to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. The study contains a theoretical literary study as well as an empirical interview study. The theoretical data collection initially showed that prior research is mainly focused on the implementation of continuous improvements in private organizations. This led to data collection being supplemented with research on the characteristics of public organizations, and further with research on leadership in a broader perspective. The result of the literary study was that prominent models for the implementation of continuous improvements and change were merged together with research specifically done on the characteristics of public organizations in a new model, which is empirically tested in this study. The model describes areas that have already been described by previous research, but with the help of a broader theoretical perspective and empirical data, explains how it becomes applicable in a public organization. In the interview study, ten people were interviewed who in their professional role lead continuous improvements work in a public organization. In the interviews, the eight areas included in the developed model were addressed by asking respondents if they considered the area to be important to create the conditions for the implementation of continuous improvement, they were asked to justify their response and, if possible, give examples of how they worked with each respective area. Statements from each interview were documented in a developed structure, in the form of a questionnaire. The statements were collated into a joint document, where they were sorted so that patterns and differences could emerge, which are described in the study's empirical section. When the results of the interviews were compiled in the study's empirical section, a similar analysis was made of the study's theoretical section. This created two parts of data; the data described by theory, and the data described by empiricism. The analysis was done by examining which data existed in only one part, and which data was present in both theoretical and empirical information. The authors conclude that the eight areas in the developed model are important areas for leaders to work with in order to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. In particular, three areas appear to be especially important for public organizations and these are; to ensure a positive organizational culture, to form a work structure, and to work iteratively. Furthermore, the authors conclude that improvement tools could be used to a greater extent in public organizations to support leaders' efforts to create the conditions for, and work on, continuous improvement. / <p>2020-06-26</p>