Att lyssna till en berättelse är en språklig aktivitet som barn ofta möter tidigt i livet. Även om högläsning som begrepp inte nämns i styrdokument eller kursplaner i svenska för årskurs 1–3, framgår vikten av att möta berättelser tydligt i det centrala innehållets delområden “läsa och skriva” och ”tala, lyssna och samtala”. Denna kunskapsöversikt har för avsikt att undersöka högläsning som didaktiskt verktyg för språkutveckling i grundskolans inledande år. Frågeställningarna syftar till att besvara vilka faktorer som är centrala för en framgångsrik, framträdande och språkutvecklande högläsning, samt vilka utmaningar som är vanligt förekommande i högläsningspraktiken. Sökmetodiken bygger på identifierade nyckelord och artikelsökningar i databaserna ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO samt SwePub. Kunskapsöversikten omfattar tio internationella, vetenskapliga artiklar. Dessa behandlar både hur högläsning bör bedrivas som språkutvecklande aktivitet men visar även på hur den faktiska praktiken kan gestalta sig. Tematisering har skett enligt principerna för Braun och Clarkes (2006) analysmetod där kunskapsöversiktens resultat presenteras i två teman. Dessa har vi valt att formulera som ”Framgångsfaktorer för högläsning som språkutvecklande aktivitet” samt ”Läraren som läsande förebild?”. Resultatet visar att högläsning bör vara en prioriterad aktivitet i skolans språkutvecklande arbete. Högläsning bör ske planerat med för syftet relevanta litteraturval samt inkludera lämpliga läraktiviteter. Vidare visar resultatet på komplexiteten gällande lärarens roll som läsande förebild. Det är lärarens ansvar att facilitera gynnsamma, sociala sammanhang för högläsning i sin praktik. Läraren bör ha förmåga och kunskap att laborera med olika högläsningsstilar utifrån varje unikt tillfälle. Vanligt förekommande brister i högläsningspraktiken kan exemplifieras med slentrianmässig högläsning i avslappnande syfte eller för nöjes skull samt högläsning utan specifikt syfte och strategi. Andra utmaningar kan utgöras av lärarens tidsbrist, lektionens tidsram, oplanerade eller bristfälliga kringaktiviteter samt förhastade litteraturval. Mot bakgrund av kunskapsöversiktens fokusering utifrån lärarens syn och avsaknad av elev och vårdnadshavares perspektiv, blir avslutningsvis en rekommendation för framtida forskning att inbegripa fler perspektiv än lärarens gällande högläsningens förtjänster och dess utmaningar i både teori och praktik.

Vi startade vårt examensarbete efter en föreläsning på Malmö Högskola, Hälsa & Samhälle (2010-01-22), rörande genusfrågor kopplat till socialt arbete. Här väcktes vårt intresse för användningen av manliga förebilder som en insats till pojkar med olika problematik. Vi ville undersöka vilka föreställningar socialarbetare har om begreppet manliga förebilder, kopplat till socialt arbete med ungdomar, och detta blev således även vår frågeställning. Vår avsikt har alltså varit att söka en förståelse för begreppet, vilka egenskaper är eftersträvande hos den ”goda manliga förebilden”. I vilken utsträckning spelar föreställningar kring kärnfamilj, kön, frånvarande fäder och behovet av manliga förebilder in i hur socialarbetare resonerar kring behov av insats för ungdomar. Vi har utfört en kvalitativ studie och funnit att alla våra informanter har en tydlig bild av vem den manliga förebilden är och vad han används till. Det är en man som står för gränssättning, aktiviteter och erfarenheter och som blir en del av pojkarnas könsidentifiering .

Syftet med denna uppsats var att analysera förekomsten av föreställningen om behovet av män i skolan och hur detta kommer till uttryck dels i dagspress och dels i offentliga dokument och utredningar under de senaste 20 åren genom frågorna: Vilka föreställningar och argument om män i skolan förekommer dels i dagspress och dels i offentliga dokument? Vilka aktörer företräder de olika perspektiven om män i skolan? Vilken grund för behovet av män i skolan förs fram i respektive källor? Anförs vetenskapliga argument, och vilka är i sådana fall dessa? Studien har genomförts genom att analysera innehållet och de argument för fler män i skolan i artiklar och statliga dokument. Även källorna till dessa argument har analyserats för att få en förståelse varifrån dessa argument kommer. Resultaten visade att det inte är någon större skillnad mellan dagspress och statliga dokument, liknande argument och föreställningar förekommer i båda materialen. Skillnader har dock observerats bland källorna, där politiker är den största källan i statliga dokument och privatpersoner är störst i dagspress. Resultaten visade även att väldigt få av dessa argument är förankrade i vetenskapen, vilket även var vår uppfattning innan vi påbörjade studien. Argumenten hänvisar således endast till den förställning källorna har.  Detta innebär att majoriteten av argumenten är baserade på personers åsikter och inte något som bevisats genom vetenskapliga argument. Resultaten var inte förvånande utan bekräftade vår uppfattning om att föreställningen om att fler män behövs i skolan inte är vetenskapligt förankrad. Däremot hade vi hoppats på att få ett annat resultat som kunnat visa på motsatsen.

När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ”alla människor” tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med en grupp tjejer på en skola i en sydsvensk småstad, som genomfördes i november 1999.   För att belysa detta område har jag valt att utgå från tre huvudteman- urbäddning, återinbäddning och könsidentitet  i syfte att försöka synliggöra och förstå vilken betydelse och mening TV-sport kan ha för unga idrottsaktiva kvinnor. Genom att använda begrepp från bl a Giddens och Thompson tittar jag på hur urbäddning och återinbäddning av TV-sport ser ut för en ung kvinnlig publik. Jag kommer fram till att tjejerna använder idrott och TV-sport när de själva konstruerar sin könsidentitet, som delvis bygger på de manliga värderingarna som återfinns både i samhället och medierna. De unga kvinnorna använder en manlig värderingsnorm, när de bedömer både sina egna och andras sportprestationer, samtidigt som de är kritiska till hur TV återger kvinnligt idrottande. När det gäller den egna könsidentiteten sker en viss förskjutning av det manliga värderingssystemet om hur de själva uppfattar sig själva som idrottande kvinnor. I spänningsfältet mellan den kollektiva och den individuella könsidentiteten skapas ett dubbelt förhållningssätt, som dessa tjejer växlar mellan när de diskuterar idrott och identitet.  Idrotten är en viktig del av den livsstil och smak som utvecklas och skiljer ut de här tjejerna från andra ungdomar, i deras vardag. Gruppen positionerar sig som del i en idrottsaktiv kultur. Den TV-sport och idrott som cirkulerar inom den här samtalskulturen utgör ett riktmärke för grupp- och könsidentitet, som t ex att veta vilka som leder serien eller vann senaste matchen. Vidare visar studien att kunskaper om TV-sport används för att få kontakt och samtala med killar. TV-sporten möjliggör därmed en könsöverskridande kommunikationsprocess. Jag kommer också fram till att förebilder från TV-n och den egna idrottskulturen har betydelse för hur dessa tjejer själva idrottar och att de införlivar TV-sport och använder den i sin egen idrottsutövning. Hur skapandet av könsidentiteter och dess konstruktioner blir till är endast en spegelbild av samhället genom TV-sporten. Medierna verkar i samhället och identiteter skapas av en rad olika faktorer, varav TV-sport endast utgör en av dessa faktorer. Jag valde att begränsa mig till hur kön presenteras genom TV-sport och hur detta kan påverka och ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation, och det är mot denna bakgrund den analytiska slutsatsen bör förstås: Slutsats skapandet av en könsidentitet sker i samverkan med en rad olika faktorer där TV-sport endast utgör en del av vad som formar könsidentiteten. TV-sportens framställningsform ingår somen del av det som unga kvinnor tar del av och använder när de själva formar sin egen identitet, som får mening och betydelse för dem i den kultur de verkar och ingår i.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stärka sin identitet? Mer konkret skulle frågan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkänslan och hur har det arbetet sett ut och förändrats mellan 1976-2003. Tanken är att denna undersökning också ska kunna hjälpa lärare att förstå hur elevers identitet skapas, både i och utanför skolan. </p><p>Analysen genomförs med hjälp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder. Studien visar att LHC arbetat med ett flertal strategier för att stärka sin identitet. Främst handlar det om att värna om de ideal man skapat och bevarat sedan klubben bildades 1976. Det gör man genom att fostra ungdomarna till "rätt" värderingar, värva spelare med noggrannhet, aktivt arbeta med internrekryteringar, eftersträva hockeykunnande i alla delar organisationen, samt balansera mellan ideellt och professionellt.</p><p>I undersökningen visas hur vissa strategier uppkommit, förändrats eller bevarats genom åren. Varje strategi fyller sin unika funktion och riktar sig till olika målgrupper. Vissa strategier är riktade mot de som finns i klubbens periferi. Här hittar vi exempelvis strategierna som ska värva nya medlemmar till gruppen och göra gruppen större. Strategierna som är riktade mot klubben centrum, internrekrytering etcetera, är tänkta att på ett naturligt sätt slussa in nya människor in i Linköpings Hockey Clubs innersta. De människorna ska precis som de igår och de idag, stolt kunna säga: "det är vi som är LHC". </p><p>I skolan är det inte alltid givet att en vi - dem-gruppering för positiva konsekvenser. Det kan visserligen stärka en grupp, men det kan också leda till att fördomar mot andra ökar. I praktiken kan det handla om allt från rivalitet mellan teoretiska och praktiska utbildningar till fördomar om invandrare. Därför är det viktigt att lärare är uppmärksamma på dessa processer så att lärare kan bistå och skydda eleverna i deras identitetsskapande.</p>

<p>I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar. Många av våra invandrarflickor har inte mammor som är yrkesverksamma och kan fungera som förebilder när det gäller studier och yrkesval. Arbetslösheten är större bland invandrarflickor än bland svenska flickor. Invandrarflickorna är en grupp som ofta är utåt sett problemfri och därför lätt blir osynlig inte mycket forskning har gjorts om denna grupp. Målet med detta arbete har varit att ta reda på vad invandrarflickor har för förebilder och hur de ser på sig själva och sin framtid. Jämte en översiktlig litteraturstudie har jag valt att intervjua fyra bosniska flickor. Intervjuerna har sammanställts och resultaten har jämförts med litteraturen. Flickorna har avidentifierats. Arbetet berör flickornas syn på den egna framtiden, vilka förebilder de har när de tänker på framtiden, hur de ser på sig själva och vilken relation de har till sina föräldrar.</p>

<p>Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i åldrarna 4-5 år intervjuats kring vardagsteknik med utgångspunkt från två sagor berättade med flanoteknik. För att ge barnen en känsla för sagornas huvudpersoner användes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens närmiljö som påverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning. Sagorna med Emma och Totte som huvudpersoner bryter mot traditionella könsmönster då det är flickan som lagar saker med enklare verktyg och pojken som använder sig av hushållsteknik och bakar. Resultatet visade att en övervägande andel av de intervjuade barnen valde att identifiera sig med en sagofigur av det egna könet. Det framkom också att barnen kände sig mer bekanta och deltog oftare i aktiviteter kring vardagsteknik med hushållsredskap och bakning än vad de använde enklare verktyg och lagade saker.<strong></strong></p>

<p>Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen. För att barnen lättare skulle kunna svara på frågor användes dockor föreställande Emma och Totte. Syftet med undersökningen var att se om det finns förebilder i sagans värld som barn i 2-3 års ålder kan känna igen sig i, samt i figurernas aktiviteter. Hela undersökningen med intervjuer videoinspelades. Undersökningens resultat visar att barnen inte företrädesvis väljer figur av samma kön som dem själva, men att den empatiska förmågan är stor och kan påverka deras val. Resultatet visar att de deltagande barnen var mer bekanta med att baka än att laga saker.</p>

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar. Många av våra invandrarflickor har inte mammor som är yrkesverksamma och kan fungera som förebilder när det gäller studier och yrkesval. Arbetslösheten är större bland invandrarflickor än bland svenska flickor. Invandrarflickorna är en grupp som ofta är utåt sett problemfri och därför lätt blir osynlig inte mycket forskning har gjorts om denna grupp. Målet med detta arbete har varit att ta reda på vad invandrarflickor har för förebilder och hur de ser på sig själva och sin framtid. Jämte en översiktlig litteraturstudie har jag valt att intervjua fyra bosniska flickor. Intervjuerna har sammanställts och resultaten har jämförts med litteraturen. Flickorna har avidentifierats. Arbetet berör flickornas syn på den egna framtiden, vilka förebilder de har när de tänker på framtiden, hur de ser på sig själva och vilken relation de har till sina föräldrar.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i åldrarna 4-5 år intervjuats kring vardagsteknik med utgångspunkt från två sagor berättade med flanoteknik. För att ge barnen en känsla för sagornas huvudpersoner användes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens närmiljö som påverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning. Sagorna med Emma och Totte som huvudpersoner bryter mot traditionella könsmönster då det är flickan som lagar saker med enklare verktyg och pojken som använder sig av hushållsteknik och bakar. Resultatet visade att en övervägande andel av de intervjuade barnen valde att identifiera sig med en sagofigur av det egna könet. Det framkom också att barnen kände sig mer bekanta och deltog oftare i aktiviteter kring vardagsteknik med hushållsredskap och bakning än vad de använde enklare verktyg och lagade saker.