Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen. För att barnen lättare skulle kunna svara på frågor användes dockor föreställande Emma och Totte. Syftet med undersökningen var att se om det finns förebilder i sagans värld som barn i 2-3 års ålder kan känna igen sig i, samt i figurernas aktiviteter. Hela undersökningen med intervjuer videoinspelades. Undersökningens resultat visar att barnen inte företrädesvis väljer figur av samma kön som dem själva, men att den empatiska förmågan är stor och kan påverka deras val. Resultatet visar att de deltagande barnen var mer bekanta med att baka än att laga saker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur identitetsarbetet ser ut och har sett ut i Linköpings Hockey Club. Hur har man arbetet för att stärka sin identitet? Mer konkret skulle frågan kunna utformas: Hur har LHC arbetat med klubbkänslan och hur har det arbetet sett ut och förändrats mellan 1976-2003. Tanken är att denna undersökning också ska kunna hjälpa lärare att förstå hur elevers identitet skapas, både i och utanför skolan. Analysen genomförs med hjälp av tre teman; amatörism professionalism, vi dem och fostran förebilder. Studien visar att LHC arbetat med ett flertal strategier för att stärka sin identitet. Främst handlar det om att värna om de ideal man skapat och bevarat sedan klubben bildades 1976. Det gör man genom att fostra ungdomarna till "rätt" värderingar, värva spelare med noggrannhet, aktivt arbeta med internrekryteringar, eftersträva hockeykunnande i alla delar organisationen, samt balansera mellan ideellt och professionellt. I undersökningen visas hur vissa strategier uppkommit, förändrats eller bevarats genom åren. Varje strategi fyller sin unika funktion och riktar sig till olika målgrupper. Vissa strategier är riktade mot de som finns i klubbens periferi. Här hittar vi exempelvis strategierna som ska värva nya medlemmar till gruppen och göra gruppen större. Strategierna som är riktade mot klubben centrum, internrekrytering etcetera, är tänkta att på ett naturligt sätt slussa in nya människor in i Linköpings Hockey Clubs innersta. De människorna ska precis som de igår och de idag, stolt kunna säga: "det är vi som är LHC". I skolan är det inte alltid givet att en vi - dem-gruppering för positiva konsekvenser. Det kan visserligen stärka en grupp, men det kan också leda till att fördomar mot andra ökar. I praktiken kan det handla om allt från rivalitet mellan teoretiska och praktiska utbildningar till fördomar om invandrare. Därför är det viktigt att lärare är uppmärksamma på dessa processer så att lärare kan bistå och skydda eleverna i deras identitetsskapande.

Denna undersökning baserar sig på åtta intervjuer med lärare mellan 50 och 65 år. Syftet med denna undersökning är att undersöka dessa lärares syn på det personliga ledarskapet för att upptäcka om det har skett någon förändring under en 25 års period. Har det skett någon utveckling under åren som lärare? Hur har de utvecklats som verksamma lärare, samt vilka faktorer har påverkat utvecklingen? Resultaten visar att lärarna ser utvecklingar på fler områden. Lärarna upplever att de har fått mer erfarenhet. De har blivit säkrare som lärare och ledare. Identiteten har blivit starkare. Relationerna till föräldrarna har vuxit och blivit tryggare.Faktorer som påverkat dessa förändringar är eleverna själva. De olika sorters elever som lärarna har haft under åren har påverkat och förändrat ledarskapet. Förebilder i form av lärarnas egna lärare, föreläsare, söndagsskolfröknar och kollegor är en stor förändringsfaktor för flera av lärarna. Även lärarutbildningen, kurser och observationer har en stor påverkan på lärarnas ledarskap. Andra förändringsfaktorer är teknikutvecklingen, förändrade uppförande hos elever och andra samhällsförändringar. Stora förändringar som kommunaliseringen har inte haft en stor effekt på det personliga ledarskapet hos de intervjuade lärarna. Flera av lärarna upplevde dock en negativ förändring i form av mer att göra vid sidan av lärarens arbetsuppgifter.

Skateboard är inte bara en bräda utan en fysisk aktivitet som har kommit för att stanna. En skateboard innefattar mycket mer än bara åkandet, det har skapats en rik kultur och som närmast kan ses som en livsstil, ett sätt att leva för dess utövare. Skateboardkulturen har egna kläder, symboler och värderingar som skapar uttryck för de individer som utövar och lever i kulturen. Det existerar också många konkreta exempel och likväl tankar och funderingar kring förebilder och idoler inom skateboardkulturen.   Syftet med undersökningen är att studera hur unga skateboardåkare förhåller sig till och definierar förebilder och idoler. För att kunna tolka och analysera de unga skateboardåkarnas utsagor behövs även en förståelse för deras perspektiv. Med andra ord syftar den här uppsatsen också till att beskriva och analysera den omgivande kulturella och sociala kontext i vilken utsagorna hör hemma.   Med hjälp av intervjuer och inspiration från etnografin har jag intervjuat sex stycken unga skateboardåkare om hur de förhåller sig till förebilder och idoler. Det leder vägen till andra frågor som också tas upp, ämnen som identitet, genus, homosexualitet och jämställhet.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ”mysterieböcker” eller ”spännande böcker”. Läsning av serier och tidningar förekommer hos både flickorna och pojkarna. Enligt elevernas svar tycks hemmens inställning till läsning variera då flertalet föräldrar aldrig läser och mycket sällan besöker biblioteket tillsammans med barnen. Undersökningen visar även att det är fler pappor än mammor som brukar läsa för sina barn hemma. Läsningen för egen del bland föräldrarna ser förhållandevis lika ut bland mammor och pappor, enligt eleverna, även om det är vanligare att mammorna läser. Studien kan dock inte dra några vidare slutsatser kring föräldrarnas läsning då resultatet endast grundas i elevernas uppfattningar.

Föreliggande uppsats handlar om varför det finns betydligt färre kvinnor än män som spelar trummor. I en intervjustudie har jag försökt att få svar på vad som driver fyra professionella kvinnliga trumslagare till att fortsätta musicera. Vad har drivit dem och vad anser de vara väsentligt för att fler tjejer ska satsa på att spela trummor? Respondenternas svar på vad som har drivit dem och vad de anser vara väsentligt för att fler tjejer ska börja spela har blivit i stort sätt detsamma. I resultatdelen har jag presenterat det jag har fått fram och delat in resultatet i olika teman som varit särskilt framstående. Förebilder är ett av dem teman som framkommer i resultatdelen. Förebilder har varit varit viktigt både för respondenternas egna driv till att fortsätta och som en möjlig orsak till den skeva fördelningen mellan kvinnor och män bakom trummorna. Informanterna har talat om hur ett inre driv är helt avgörande för om du ska kunna ta ditt musicerande vidare. De har också talat om hur de upplever att det fortfarande finns en manlig norm och en betydande del av intervjuerna har handlat om vad som behövs för att förändra normen. Den här uppsatsen kan möjligen bidra med en knuff i rätt riktning till att såväl tjejer som killar upplever att trumsetet är ett instrument som är tillgängligt för dem.

I denna kvantitativa och kvalitativa fallstudie lyfts pojkars motivation och relation tillläsning i årskurs 4-6. Syftet är att öka kunskapen om pojkars förhållande till läsning ochfaktorer som de anser påverkar läsningen. Studien utgår från pojkar i årskurs 4-6 samtutifrån deras perspektiv. Genomförandet av denna studie har skett med hjälp av enenkätundersökning för att belysa läsvanor samt fokusgrupper som blivit intervjuade.Insamlad data har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där motivationsteorieroch attityd samt självkänsla legat till grund. Resultaten visar att autentiskt material ärviktigt för pojkarna och att olika faktorer, såsom inre och yttre motivation bidrar tillläslust. Analysen tyder också på att pojkars förebilder har stor påverkan.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka elevers och vårdnadshavares attityder till naturvetenskap och i vilken utsträckning eleverna speglar vårdnadshavarnas attityder. Vi har också undersökt i vilken utsträckning eleverna finner förebilder inom naturvetenskapen i samhället. Elever i skolår 6 och deras vårdnadshavare ingick i undersökningen. Efter en utskickad förfrågan fick vi nio par (elev/vårdnadshavare) som var villiga att ställa upp i undersökningen. Eleverna och vårdnadshavarna intervjuades. Under tiden en av oss intervjuade så observerade den andra intervjun. Undersökningen antydde att eleverna till viss del speglar vårdnadshavarnas attityder. Undersökningen visar också att eleverna inte finner några förebilder inom naturvetenskapen i samhället.

Försvarsmakten är under tillväxt, den senaste nu gällande propositionen Totalförsvar har en kraftig utökning av Försvarsmaktens organisation som mål för 2030. Antalet anställda yrkesofficerare skall ökas med 1700 individer fram till år 2033. För att möjliggöra denna utökning räcker det inte att bara öka rekryteringen utan även att behålla redan anställd personal. I en studie från 2020 konstaterades att 25 % av yrkesofficerarna hade slutat inom Försvarsmakten inom 10 år efter att de tagit anställning. Att kompensera för detta genom överintag är kanske nödvändigt men samtidigt resurs och kostnadskrävande. Syftet med de attityder och intentioner som de blivande yrkesofficerana denna studie att försöka belysa har innan de åter kommer ut på förbanden och blir påverkade av förbands miljön. Studien undersöker vilka attityder de har om sin tjänstgöring i Försvarsmakten och dess påverkan på intentionerna om tjänstgöringslängd och karriärsutveckling. En insikt i dessa attityder samt intentioner möjliggör att kunna hantera dessa och minska personalomsättningen.  Studien resulterar i vissa tydliga resultat. Det finns en generell attityd bland blivande yrkesofficerare att konflikten mellan arbete och familj kommer att påverka dem i deras tjänstgöring i Försvarsmakten. Det finns också en skillnad mellan könen i hur de uppfattar karriär och barn. Kvinnor har ofta starkare attityd om att föräldraskap negativt påverkar karriärmöjligheterna i Försvarsmakten. Förebilder har betydelse, men inte så stor omfattning. Lärare på skolan samt tidigare chefer har ofta en positiv inverkan på attityden om eventuell karriär i Försvarsmakten. Detta är ett förhållande som bör utnyttjas från myndighetens sida.