Uppsatsen undersöker vilka typer av förebilder män i åldrarna 35 till 45 år har. Som sociologisk teori används huvudsakligen Raewyn (tidigare Robert) Connells maskulinitetsteori och Lars Jalmerts beskrivning av olika mansideal. De sociologiska teorierna kompletteras med Carl Jungs sociobiologiska teori om medfödda drag om maskulint och feminint där det maskulina konkretiseras i fyra konstruktiva maskulina roller. Slutsatsen är att männen har konstruktiva mogna förebilder. De tillfrågade männens förebilder var till 80% män. Det är uteslutande humanistiska och goda förebilder som lyfts fram av intervjupersonerna. Ingen har nämnt destruktiva förebilder som kämpar för sin subgrupp i samhället, eller optimerar på sig själv på andras bekostnad. Majoriteten av förebilder bedömdes ha delaktig maskulinitet och det var endast en av 30 förebilder som bedömdes ha hegemonisk maskulinitet. Förebilderna hade tydliga drag av någon eller flera av de jungianska personlighetsarktyperna som använts. Mansideal bland förebilderna var den klassificering som innehöll störst osäkerhet. Idealet att klara sig själv vara måttlig och hjälpa andra var vanligast. Ofta förekommande förebilder är männens pappor, far- & morföräldrar, chefer, ledare och föreläsare. Däremot är det ovanligt att deras mamma, personer som är duktiga i männens egna profession, fysiska krigare eller klasskämpar är deras förebilder.

“Inclusion of students with functional variation in the leisure home - about the social benefits of inclusion" is a scientific essay on inclusion in the leisure home with a focus on the positive aspects but also a reflection on the more critical voices. The thesis is based on a story which is a compilation of different parts of my professional practice that spans several years. The different parts of the story deal with different situations that were experienced during leisure time and the main characters are Veronica and Benjamin, two students with Downs Syndrome who have been included in the various leisure home departments in different ways. The method chosen is essay writing, where on the one hand I can elucidate and scientifically substantiate what I see as positive aspects of inclusion and on the other critically test my attitude. With the help of relevant literature, I can turn and reverse my dilemma to get different perspectives. My questions are based on the factors that are important for successful integration as well as the gain in including students with functional variations. In my scientific reflection, I have chosen to start by illustrating the concepts of inclusion, integration, normality and deviation, this so that you as a reader will gain an understanding of the rest of the text. Then I continue to highlight the dilemma and problems of inclusion, and I also look at what tools I think are relevant to success in inclusion.

Det självständiga arbetet analyserar självständighet utifrån de fiktiva figurerna Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Syftet med analysen är att söka ett svar på hur självständighet yttrar sig och hur självständighet hänger ihop med förebilder. Uppsatsen utgår från relevanta delar ur skönlitteraturen som analyseras med hjälp av tidigare psykologisk forskning och litteraturvetenskaplig forskning. Analysen visar att de fiktiva figurerna Ronja och Pippis självständighet yttrar sig genom att de får ha roligt på egen hand, uppleva världen samt ta ansvar över sig själva och andra. De fiktiva figurerna drivs till självständighet av sina förebilder.

Historiskt har kvinnor inom pop- och rockmusik varit underrepresenterade i förhållande till männen. Detta medför att musicerande kvinnor har svårare att hitta kvinnliga förebilder att imitera och spegla sig i. I gymnasieskolans styrdokument står det att innehåll och upplägg ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares förhållningssätt till undervisningsmaterial i ensemblespel ur ett genusperspektiv, samt gällande reflektioner om hur lärare kan arbeta med en mer jämställd och inkluderande repertoar. Med stöd av genusteorier genomfördes fem kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i ensembleundervisning på gymnasieskolor runt om i Sverige. Resultatet bekräftar delvis den tidigare forskning som finns inom området. Manliga musiker är mer lättillgängliga vilket leder till att det är dessa som lärarna presenterar för sina elever. Att innehåll och upplägg hanteras utifrån ett genusperspektiv är någonting lärarna i studien ser som en automatisk handling i bemötandet av eleverna, där tilltron till den egna förmågan att se varje individ i klassrummet är stark. Detta speglas även i den forskning som visar på lärares passiva inställning till ett genusperspektiv i undervisningen vilket även styrks av resultatet i detta arbete. Många lärare vittnar om att det finns en stor kunskapslucka gällande genus och att det blir underordnat andra områden i undervisningen på grund av tidsbrist. Slutsatsen är att det skulle behövas mer fortbildning för lärarna samt engagemang och direktiv från skolans ledning, för att erbjuda och medvetandegöra eleverna om alternativa förebilder samt lyfta den problematik som medföljer maktasymmetrin i musikbranschen.

ÄMNE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Coaching innebär fokus på mål, handlingsåtagande, starka sidor, resurser, lösningar och lärande. En del av samarbetet mellan coach och fokusperson är upplevelsen av att bemästra uppgifter och situationer genom återkoppling. Coaching bygger på jämlik relation, en coach ställer kraftfulla frågor och lyssnar aktivt. Coaching är en samtalsteknik som går åt två håll; den som coachar ställer kraftfulla frågor och fokuspersonen kommer med svar. Omvänt ställer fokuspersonen frågor till coachen. I. Hur används coaching och förebilder i dokumentärfilmen Catwalk från Glada Hudik till New York? II. Hur återskapas förebilder i dokumentärfilmen Catwalk från Glada Hudik till NewYork? INSAMLINGSMETOD/INSAMLINGSTEKNIK Det insamlade materialet, det vill säga empirin är pusselbitarna i uppsatsen som består av olika monologer och dialoger mellan skådespelarna/personerna i dokumentärfilmen Catwalk från Glada Hudik till New York. Skådespelarna/personerna i filmen gestaltar coachingens verbala språk, i olika situationer där kontexten har betydelse. Insamlingsmetoden/ Insamlingstekniken är observation genom tolkning. VIKTIGASTE SLUTSATSERNA Coaching är konserverande, stabiliserande och hållbart!

Musikproduktion kan framställas som en inte lika jämställd del av musikbranschen. Även om det finns många kvinnor som är framgångsrika som artister så är de flesta upphovspersoner till hitlåtar män. Statistik från helt nya studier visar också tydligt att det är få kvinnor som når kommersiella framgångar som musikproducenter i musikbranschen. Dessutom verkar intresset för att studera musikproduktion vara svagt hos kvinnor. Därför undersöks i den här studien, med kvalitativa intervjuer som metod, vilka erfarenheter som fyra svenska yrkesverksamma kvinnor inom musikproduktion har med fokus på frågor om varför musikbranschen är ojämlik. Under dessa intervjuer uppkom många olika förklaringar till varför musikindustrin ser ut så som den gör och flera av dem kan kopplas till relevant genusteori, såsom frågan om hur genus konstrueras i musikproduktionssammanhang. Resultatet pekar på att det behövs fler kvinnliga förebilder som musikproducenter och att unga kvinnor engageras tidigt inom musikproduktion. Detta skulle leda till att musikbranschen förändras och ger plats åt fler kvinnor samtidigt som detta också skulle kunna leda till att fler kvinnor vill söka sig till såväl utbildning i musikproduktion som till musikbranschen som musikproducenter.

Vi befinner oss i en övergångsperiod där processer blir allt mer digitaliserade som en följd av tekniska framsteg, och att samhället förändras. Användningen av den nya tekniken skapar nya förutsättningar och har öppnat nya möjligheter i alla branscher, men har också introducerat oss för en ny bransch, IT-branschen. Branschens innovationer hämmas dock av bristen på kvinnor. Emellertid har tidigare forskning inte lyft fram perspektivet som belyser kvinnorna som faktiskt väljer att arbeta med IT. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor som kommit in i och stannat i branschen och härigenom ge en beskrivning både av fältet och hur kvinnor kan ta sig fram i det. För att undersöka detta genomförde vi djupintervjuer med tre olika kvinnor med olika karriär, yrkesroll och bakgrund, för att belysa de faktorer som har motiverat dem till deras karriärval. Baserat på vår undersökning kan man dra slutsatsen att bland annat ett tekniskt intresse och ett starkt behov av självförverkligande var gemensamt för de intervjuade kvinnorna. Syftet med studien är dock inte att visa på några generella slutsatser, även om resultat kan visa en viss generalitet. Diskussionen bygger på det faktum att kvinnor är en nödvändig resurs för att branschen ska fortsätta att utvecklas till dess fulla potential. / We are a transitional period where processes are becoming increasingly digitized, as a series of technical frameworks and societal change. The use of the new technology creates new conditions and has opened up for new opportunities in all industries, but has also introduced us to a new industry, the IT industry. However, the industry's innovations are hampered by a lack of women. Previous research has failed to raise the perspective that sheds light on the women who choose to work with IT. The purpose of this study is to investigate women who have entered and stayed in the industry and thereby give a description of both the field and how women can progress in it. To investigate this, we conducted in-depth interviews with three different women, with different career, professional role and background, in order to shed light on the factors that have motivated them for their career choices. Based on our survey, it can be concluded that, among other things, a technical interest and a strong need for self-realization were common to the interviewed women. However, the purpose of the study is not to demonstrate any general conclusions, although our results may demonstrate a certain generality. The discussion is based on the fact that women are a necessary resource for the industry to continue to develop to its full potential.

Genom att läsa berättelser för elever i skolår 1 och 2 har vi undersökt vilka positionerbarn antar när de dramatiserar sagokaraktärer som sysslar med teknik. En saga medtraditionella könsroller lästes för en grupp elever och samma saga men med omvändakönsroller lästes för en annan grupp. Eleverna fick välja roller till dramatiseringarna i degrupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. Utifrån elevernasrollval, saker de säger under samtalen samt en enkät de fyllt i syftar undersökningen tillatt visa på elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornaskaraktärer beroende på kön. Utifrån detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hurbarn kan påverkas av sagokaraktärer som förebilder och på vilket sätt de litteräraförebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik. / By reading stories for students in school year one and two we have studied which positions children take when they dramatise characters which interact with techniques in fairy tales. A fairy tale with traditional gender roles was read to a group of students and the same fairy tale, but with changed gender, was read to another group. The students choose roles together in their groups to dramatise the story, then they had to motivate why they choose the role they did. From their choice of character, things they say during conversations and a questionnaire they filled in the study aim to show how the students tense to identify, or not identify, themselves with characters of the fairy tale, depending on gender. From this we have, through a gender perspective, discussed how characters in fairy tales can effect the children as role models and in which way literary role models can be important to create an interest for technology.

Att belysa folkbibliotekariens egna erfarenheter av det läsfrämjande arbete med läsande förebilder som metod är relevant för att få en djupare förståelse för vilken betydelse arbetssättet har för att främja barns och ungas läsning. Insikt om detta kan utgöra ett underlag för utvärdering av arbetssättet utifrån ett professionellt perspektiv och öka medvetenheten om metodens relevans. Det är en kvalitativ intervjustudie vars resultat är insamlat från fyra intervjuer med folkbibliotekarier som är verksamma inom samarbeten med läsande förebilder. För att tolka resultatet så använder studien två skilda teorier; Bourdieus teori om kulturell reproduktion och Banduras sociala inlärningsteori. Det framgick bland annat att läsande förebilder är en metod med stark tilltro och det fanns en uppfattning om att vuxna i barns vardag är betydelsefulla läsande förebilder. En läsande förebild är framförallt någon som barnet vill identifiera sid med. Filckor ansågs ha bättre förutsättningar att se sig själva som läsare, varvid en uppfattning var att målgruppen pojkar bör prioriteras i det läsfrämjande arbetet. Betoningen lades dock vid att flickor inte får glömmas bort. / To highlight the public librarian's own experience of working with reading role models as a type of reading promotion method is relevant when you to get a deeper understanding of the type of impact that the method has on children's and young adults reading. Insight into this can form a basis for evaluating the working method from a professional perspective and increase awareness of the method's relevance. It is a qualitative interview study whose results are collected from four interviews with public librarians active in collaborations with reading role models. To interpret the results the study uses two different theories; Bourdieu's theory of cultural reproduction and Bandura's social learning theory. Among other things, it emerge that reading role models is a method with strong trust and there was a perception that adults in children's everyday life are important reading role models. A reading role model is above all someone with whom the child wants to identify. Girls were considered to have better conditions to see themselves as readers, whereas one opinion was that the target group boys should be prioritized in the work to promote reading. However, emphasis was placed on the fact that girls must not be forgotten.

Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv som ungdom ger positiva hälsoeffekter. Skolsköterskors hälsosamtal är anses stärka hälsan generellt men forskning visar att dessa samtal endast har begränsad effekt på ungdomars livsstil och att det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar ungdomar att vara fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar ungdomar att fortsatt vara fysiskt aktiva. Metod: 10 ungdomar i åldern 15-19 år intervjuats och en kvalitativ innehållsanalys har gjorts. Resultat: Ungdomar har motivation att fortsatt vara fysiskt aktiva när de känner att kroppen ger respons i form av att de känner sig piggare och har mer energi. Det är viktigt för ungdomarna att känna gemenskap med gruppen särskilt om ungdomarna sinsemellan ger varandra beröm för vad de presterar och uppmuntrar varandra till att träna. Förebilder och personliga mål ger också ökad motivation. Diskussion och konklusion: Studiens resultat kan användas av skolsköterskor i samtal med ungdomar. Det är av vikt att belysa alla delar som resultatet visar och att samtidigt ha i åtanke att fysisk aktivitet tenderar att ändra sig beroende på vilken årstid det är. Studiens resultat ger också indikation på att det behövs fördjupade kunskaper om den process det innebär att vara fysiskt aktiv / Background: An active lifestyle in adolescent years contributes to good overall health. Even though schoolnurses healthconversations are seen as a part of healthpromotion to maintain overall health, research shows, that conversations that school nurses carry through have limited impact on adolescent’s healthbehavior. Further research is needed concerning motivationfactors. Aim: To illuminate what motivationsfactors adolescents need to continue being physicaly active. Method:Ten adolescents aged 15-19 have been interviewed and a qualitative content analysis has been made. Result:Wellbeing according the physically active lifestyle, fellowship and solidarity within the sportsteam, the fact that group members praise and give each other credit for what they accomplish and encouragement to proceed the training, rollmodels and personal goals are-are important motivation factors. Discussion and conclusion:If the result is used in schoolnurses conversations related to health and physical activity with adolescents, all parts of the result are important to illuminate whilst still keeping in mind that physical activity tends to change according to current season. The study indicates that further knowledge about the motivation process that is crucial in order to maintain a physically active lifestyle is needed.