Mobbning är ett utbrett socialt problem som förekommer på skolor i Sverige. Syftet med studien är att genom skolkuratorers erfarenheter belysa centrala aspekter av förebyggande arbete mot mobbning. Erfarenheter från åtta skolkuratorer togs del av genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades och analyserades tematiskt. Bronfenbrenners socialekologiska teori har bidragit med en förståelse för komplexiteten kring förebyggande arbete mot mobbning. Studien visade att samtliga nivåer inom Bronfenbrenners modell är aktuella gällande det förebyggande arbetet. Det mesta förebyggande arbetet sker inom skolan på en mikronivå, där fokus ligger på att skapa gemenskap och göra hela skolpersonalen samt alla elever delaktiga i arbetet. Skolkuratorerna uppgav att ett ökat samarbete med föräldrarna på en mesonivå är önskvärt för att tillsammans kunna förebygga mobbning mer effektivt. En bristvara i det förebyggande arbetet mot mobbning är tid och resurser, som påverkas av skolorganisationen, kommunala resurser och lokalpolitiken på en exonivå. Det förebyggande arbetet mot mobbning behöver utformas utifrån skolans specifika förutsättningar. På makronivå återfinns kulturella värderingar och den nationella politiken som har särskild påverkan. Även mesonivån är betydelsefull då samspelet mellan elevens olika mikrosystem påverkar det förebyggande arbetet. De flesta skolkuratorer saknar ett kommungemensamt arbetssätt som hade kunnat bidra till att alla skolor har ett likvärdigt förebyggande arbete mot mobbning.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av lärares perspektiv på läsundervisning samt insatser som görs för att alla elever ska nå måluppfyllelse i läsning i årskurs 3. Studien har fokuserat på förebyggande arbete, identifiering av elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i läsning i årskurs 3 samt insatser som görs. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med 15 lärare i tre olika yrkeskategorier; förskollärare, lärare i årskurs 1-3 samt speciallärare och specialpedagoger. Resultatet visade att lärarna i studien bedriver ett omfattande och varierande förebyggande arbete. Den språkliga medvetenheten ses som en viktig del liksom en balanserad läsundervisning. Rutiner för övergången mellan förskoleklass och årskurs 1 ses som ett utvecklingsarbete. Det framkom att lärarna i studien använder sig av olika material och metoder i sin undervisning. Rutinerna för att identifiera elever som riskerar att inte nå målen i läsning varierar. Tester och screeningar används i olika omfattning och Skolverkets bedömningsstöd ses som ett användbart verktyg. Insatser som görs bedrivs intensivt i begränsade perioder, tidiga insatser förordas. De åtgärder som genomförs bedrivs ofta som en-till-en undervisning, dock förespråkas ett inkluderande perspektiv i årskurs 1.

Antal sidor: 37 Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver det förebyggande arbetet mot mobbning i sina respektive verksamheter. Frågeställningarna är – Var går gränsen mellan kränkande handlingarna och skoj, enligt fritidslärarna? Hur beskriver fritidslärarna det förebyggande arbetet mot mobbning på fritidshemmen? Det sociokulturella perspektivet genomsyrar den kvalitativa studie där fokusgrupper hölls för datakonstruktion. Resultatet visar att fritidslärarna hade liknande syn på vad mobbning innebär. De var medvetna om att varje fritidslärare har olika gränser och att de reagerar olika beroende på situation. Fritidslärarna beskrev även svårigheten att uppmärksamma när barnen skojar eller mobbas eftersom det inte syns på ytan hos vissa barn. Detta gör det svårare för fritidslärarna att dra en gräns. Vid det förebyggande arbetet mot mobbning var relationsskapande mellan barn, vuxna och vårdnadshavare en viktig del av det arbetet. Vissa fritidslärare menade att trygghet och gemenskap i gruppen är en viktig faktor i det arbetet. Andra fritidslärare påpekade att det krävs regler, struktur, rutiner och ramar för att veta vad som gäller på fritidshemmet. Dessa bör skapas med hjälp av barnen för att de ska känna sig involverade.

Syftet med denna studie var att, genom åtta djupintervjuer med enhetschefer, erhålla kunskap om hur de betraktar den egna arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på deras egna möjligheter att påverka de psykosociala arbetsmiljöproblem som existerar där. Respondenterna beskriver hur de på olika sätt arbetar för att hantera psykosocial arbetsmiljöproblematik. De pekar på vikten av handledning till de anställda samt utbildning där kunskap om stress kan erhållas och hur stressrelaterade problem kan hanteras. Det förebyggande arbetet lyfts fram av respondenterna. Här poängteras vikten av att de i sitt ledarskap strider för tillräckliga resurser för sina anställda samt att de som chefer bör utgå från den enskildes egna behov och önskemål i frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Slutsatser som kan dras av denna studie är att frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön är betraktat som en ständigt pågående process av våra respondenter samt att problem som existerar på arbetsplatsen kan kopplas till organisatoriska frågor som hög arbetsbelastning och bristande resurser.

Den snabba tekniska utvecklingen i samhället och ett internetanvändande som gått ner i åldrarna gör att det är svårt för skolor att följa med i utvecklingen. Även om kränkningar på nätet och nätmobbning är ett allvarligt problem så erbjuder internet också otroliga möjligheter för sådant som lärande och identitetsskapande.Syftet med denna studie var att undersöka lärare och elevers uppfattningar om kränkningar på nätet och nätmobbning, samt hur dessa skiljer sig åt. Syftet var även att studera hur lärare och representanter från elevhälsan ville utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning samt hur elever uppfattade detta arbete.   Sex semistrukturerade intervjuer med två lärare, två representanter från elevhälsan och två mindre elevgrupper har genomförts på två olika skolor. Databearbetningen har skett genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet ses att lärare och elever uppfattade begreppet kränkningar på nätet och nätmobbning på skilda sätt.Studien visade även att lärarna såg anonymiteten som det stora problemet medan eleverna lyfte fram kamraters brist på nätetikett som ett stort bekymmer. Det blev tydligt att lärarna och eleverna inte hade samma uppfattning om det förebyggande arbetet mot kränkningar på nätet och nätmobbning. Även om lärarna inte ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande, upplevde de ändå att ett förebyggande arbete förekom. Eleverna uppfattade dock inte att det förekom något förebyggande arbete. För att kunna säkerställa ett effektivt förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning ansåg respondenterna att utbildning var centralt och något som behövs i stor utsträckning. Mer forskning behövs inom ämnet förebyggande arbete mot kränkningar på nätet och nätmobbning.

En kvalitativ intervjustudie  Studiens syfte var att öka vår kunskap om grundskollärares erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa hos elever i årskurserna F-3. I förhållande till detta har skolors elevhälsoarbete undersökts. Studien har baserats på en kvalitativ metod, där sex F-3 lärare har intervjuats. De centrala begrepp som studien behandlar är psykisk ohälsa, elevers delaktighet i hälsoarbetet och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa. Vidare har lärarnas definitioner av psykisk ohälsa undersöks, samt hur delaktiga elever är i arbetet kring deras hälsa. Slutligen studeras det förebyggande arbetet på skolorna. De teoretiska utgångspunkterna som studien baseras på är Shiers teori om delaktighet (2001), som graderar barns delaktighet i fem nivåer och Eva Forsbergs teori om elevinflytande (2000).  Resultaten från vår studie visar att grundskollärarnas definitioner av psykisk ohälsa skiljer sig åt, vilket också gör att lärarna anser att ohälsan är olika utbredd. Lärarna som anser att den psykiska ohälsan har ökat, uttrycker en osäkerhet kring orsakerna till ökningen. En lärare anser att det eventuellt är en slump, en annan lärare anser att det beror på att kunskapen kring psykisk ohälsa har ökat. Orsakerna till psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan lärarna och riskfaktorer som hemförhållanden, media och mobbning tas upp. Samtliga lärare kan se skillnader i den psykiska ohälsan mellan könen. En majoritet av lärarna upplever att den psykiska ohälsan är mer utbredd hos flickor, samtidigt som de andra lärarna anser att pojkar drabbas i större utsträckning. Majoriteten av lärarna uttrycker också en okunskap om elevers psykiska ohälsa.

No description available.

<p>Ökade sjukskrivningar intresserar alltfler aktörer då dess effekter berör människors hälsa och samhällets liksom företagens ekonomi.  Syftet med studien var att undersöka hur medarbetarna på en avdelning av det studerade företaget upplever hälsoarbetet samt beskriva hur företaget arbetar hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande med målet att sänka sina sjukskrivningar. Intervjuer kombinerades med en analys av företagets sjukfrånvarotal. Resultatet visar hur en integrerad strategi använts för att implementera hälsoarbetet och förankra det på företagets avdelningar. Avdelningens medarbetare upplevde att möjligheter erbjuds för att förbättra deras hälsa men att tid för att ta del av dessa möjligheter saknas. Resultatet kopplas till tidigare forskning och krav- kontroll- stöd modellen.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur socialtjänstens lokala förebyggare i Uppsala kommun arbetar med ungdomar i åldern 12-16 år gällande droger. Studien är begränsad till fyra, av kommunen prioriterade, stadsdelar i Uppsala kommun. Förhoppningsvis kan studien bidra till ökad kunskap om, och diskussion kring, det förebyggande arbetet med ungdomar gällande droger. Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades med hjälp av tidigare forskning visade att de lokala förebyggarn arbetar på flera nivåer, strukturell-, grupp-, och individnivå. Det strukturella arbetet innebär bland annat att skapa kontaktytor och kontaktnät, samt att vara ansvarig för områdesgrupper. Detta sker främst i samverkan med andra aktörer såsom föräldrar, skola, fritidsgård, föreningsliv och kyrka. På gruppnivå arbetar de både med föräldrar och ungdomar, samt andra professionella. Individuella samtal syftar till att ge ungdomar och föräldrar råd och stöd. När det gäller droger visar studien att droger inte upplevs vara ett stort aktuellt problem bland högstadieungdomarna.</p>

<p>Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet. Resultatet visar att samverkan är att sträva mot samma mål och är nödvändigt för att få barn remitterade till verksamheten. Resultatet visade vidare att en del andra aktörer inte inser att barnen tar skada av föräldrars missbruk och anser att barnet inte behöver någon professionell hjälp. Detta bidrar till en bristande samsyn. För att stärka samverkan med andra aktörer ges information och utbildning om vad verksamheten står för. Detta genererar kontinuitet i kontakten för att bättre kunna hjälpa barnen så snabbt och enkelt som möjligt. Samverkan mellan olika professioner medför att fler barn blir remitterade till verksamhet där barn till missbrukande föräldrar får de hjälp- och stödinsatser de behöver.</p>