Denna rapport beskriver processen vid framtagandet av ett högläsningsmaterial för pedagoger, inriktat mot årskurserna förskoleklass till år 3. Det är ett fristående antimobbningsmaterial som är tänkt att användas i förebyggande syfte mot kränkande behandling, diskriminering och mobbning. Mobbning är ett komplext område och det krävs mycket kraft och tid för att motverka mobbning i både skolan och samhället. Utbildning av skolpersonal spelar en stor roll för att skapa en tryggare skola. Enligt den svenska läroplanen ska ingen i skolverksamheten utsättas för diskriminering och skolan ska främja förståelse för andra individer (Lgr 11 2011, s. 7). Omsorg av den enskildes välbefinnande och utveckling ska forma verksamheten. Mobbning beskrivs som en medveten negativ handling, i form av kränkande behandling eller trakasserier. Det är en återkommande handling där den utsatte kan känna obehag eller kommer till skada (Skolverket, 2014 s. 9). Befintliga metoder i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering eller mobbning tillhandahålls främst av olika organisationer eller program och är inriktade på att erbjuda effektiva insatser inom skolverksamheten, bland annat Friends, Farstametoden och Lions Quest. Med detta högläsningsmaterial eftersträvar vi att det ska kunna fungera som ett fristående värdegrundsarbete, kopplat till läroplanens grundläggande formuleringar och diskrimineringspunkterna. Vår prototyp, högläsningsmaterialet, riktar sig till lärare och annan personal som arbetar inom skolverksamheten mellan förskoleklass och år 3. Den innehåller sju fall som grundar sig i verkliga händelser på en skola i Västerås. Dessa fall är också utformade efter tidigare forskning om mobbning och läroplanens värdegrund. Utvecklingsprocessen är en användarcentrerad process och vi har tagit hjälp av en grupp, bestående av två personliga assistenter och två fritidspedagoger, som tillsammans bildar ett trygghetsteam på sin skola. Detta trygghetsteam har vi diskuterat vår prototyp med under framtagningsprocessen. Förhoppningen med detta högläsningsmaterial är att det ska ge pedagoger stöd i att bli mer aktiva och medvetna inom ämnet och på längre sikt kan detta förebygga negativ behandling och skapa trygghet i skolor.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken. I studien framgick det även att alla skolor utgick från olika handlingsplaner och att det förebyggande arbetet hade en stark koppling med det samarbete som fanns med andra verksamheter. Slutligen förs en avslutande diskussion där paralleller dras med resultatet samt förtydligas egna åsikter inom området.

Nya direktiv och riktlinjer är på gång för förskoleklassverksamheten. Syftet med denna studie är dels att beskriva matematiken i förskoleklass vilka matematiska aktiviteter, spontana och styrda, eleverna får möta och engagera sig i under en vecka. Syftet var också att genom intervjuer med främst förskoleklasslärare utforska vilka möjligheter, hinder och utmaningar som finns för förskoleklasslärarna när de ska bedriva matematikaktiviteter och arbeta förebyggande i matematik för att undvika att elever får matematiksvårigheter. För att uppnå detta genomfördes en fallstudie på en skola med tre förskoleklasser. En veckas observation i en av förskoleklasserna genomfördes, intervjuer med alla förskoleklasslärare verksamma på skolan samt en fritidsledare och två förskollärare på två förskolor som låg nära skolan. Undersökningen visar att eleverna i förskoleklass under en vecka möter och engagerar sig i flera olika matematiska aktiviteter, både spontana och styrda. I studien framkom det en enighet hos förskoleklasslärarna att ett hinder är att huvudman inte har satsat på fortbildning i matematik för förskoleklasslärarna, samt att informationen brister från huvudman till förskoleklasslärarna om nya direktiv och riktlinjer som rör förskoleklass. Det framkommer i studien att det finns flera möjligheter att bedriva matematik och arbeta förebyggande då nästan alla har förskolutbildning och skolan har bra material och miljö inomhus och utomhus. Det är en möjlighet för det förebyggande arbetet i matematik att specialläraren arbetar i förskoleklass och att det finns tre personal kopplade till varje klass under skoltid. En samstämmighet hos förskoleklasslärarna är att tre utmaningar framöver är att utveckla den röda tråden i matematik från förskoleklass till åk 6, bristen på planeringstid samt hur man på bästa sätt kan tillgodogöra sig varandras erfarenhet och kompetens i kollegiet.

Den här studien handlar om konflikthantering på fritidshem. Åtta personer som arbetar på fritidshem på två olika orter intervjuades för att beskriva hur de upplever sitt arbete med konflikthantering samt deras tankar kring förebyggande arbete mot konflikter. Som en del i intervjuerna fick personalen berätta hur de skulle agera i tre olika konfliktsituationer. Personalens svar analyserades och kategoriserades i likheter och skillnader, de jämfördes även med den tidigare forskning vi hittat. Fyra områden utkristalliserade sig och följer med genom hela examensarbetet som en röd tråd; Konflikter och konflikthantering, Förebyggande arbete mot konflikter, Strategier för att hantera konflikter samt Konkreta modeller för konflikthantering. I den första kategorin visade det sig att det enligt personalen är missförstånd och meningsskiljaktigheter som främst orsakar konflikter mellan elever. I den andra kategorin visar analysen att närvarande vuxna är den allra viktigaste delen i det förebyggande arbetet mot konflikter, enligt informanterna. Personalen menar även att mindre barngrupper och mer pedagogiskt utbildad personal på fritidshemmet skulle minska antalet konflikter. I den tredje kategorin visade det sig att personalen upplever att många elever behöver hjälp att lära sig de sociala koderna för lek och spel. I den fjärde och sista kategorin visar vår analys att den intervjuade personalen använder sig av medling i sitt arbete med konflikthantering. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger ser på begreppet utanförskap i förskolan, vilka metoder de använder sig av för att stärka barngruppen, samt hur de arbetar förebyggande mot utanförskap. Genom kvalitativa undersökningsmetoder såsom intervjuer och observationer har ett empiriskt underlag analyserats till ett resultat. I resultatet framkommer att begreppet utanförskap definieras olika beroende på vilket perspektiv det ses ifrån, det vill säga ett inre- eller yttre perspektiv. Utanförskap synliggörs främst när barn via kroppsspråk avvisar ett annat barn i lek och samspel. Vidare framkommer olika orsaker till varför ett barn kan hamna i ett utanförskap, dessa aspekter rör barns förståelse för sociala signaler, genustillhörighet, och språkliga kunskaper. Det används olika strategier i det förebyggande arbetet mot utanförskap, där grundverksamheten är mest central. Observation och kartläggning av verksamheten är även strategier pedagoger använder sig av i det förebyggande arbetet. Det råder olika uppfattningar om när en barngrupp är i behov av att stärkas. En handlingsplan arbetas fram när ett barn tydligt blir utsatt för diskriminering och kränkningar. Dock råder olika uppfattningar över var gränsen för utanförskap går.

Syftet med denna studie är att genom en fritidspedagogs syn titta närmare på eventuella orsaker till konflikter, hur dessa hanteras, hur man arbetar förebyggande samt vad pedagogerna anser krävs för ett kvalitativt förebyggande arbete.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger på fyra olika skolor i en stad i norra Sverige.Studien visar att de vanligaste orsakerna till att konflikter uppstår är missförstånd mellan elever. Ytterligare en orsak är att eleverna har svårt att sätta sig in i andras situation. För att hjälpa eleverna utveckla sin förmåga att hantera konflikter och kunna sätta sig in i andras situation krävs ett gediget och kontinuerligt arbete med att stärka dessa förmågor, det finns inga genvägar. Skolan måste ha ett kontinuerligt förebyggande arbete med värdegrunden i fokus. För att uppnå detta krävs att samtliga på skolan är delaktiga i arbetet. Låter man konflikter fortgå leder vägen snart mot kränkningar och i värsta fall mobbing.

<p>Syftet med vår studie var att ta del av pedagogers syn kring kränkande behandling. Vi gjorde en enkätundersökning. I enkäten använde vi oss av kvantitativa frågor, fasta svarsalternativ samt kvalitativa frågor, öppna svarsalternativ. Den lämnades ut till personalen på två F-5 skolor i två kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna önskar sig mer kompetensutbildning och mer tid för att kunna arbeta förebyggande. Det framkom också hur svårt det kan vara att tolka om en situation är en kränkande behandling eller om det är en del i barns socialisering. Något som också framkom i studien var att det inte finns en metod på skolorna för att förebygga kränkande behandling, utan att skolans personal använder flera olika modeller.</p><p>Våra slutsatser är att det blir svårt att för skolorna att hålla nolltolerans, om pedagogerna själva inte är överens om en situation är kränkande eller inte.</p>

<p> </p><p>Problemen med risk- och missbruk av alkohol och droger är ett stort och viktigt område. Det är viktigt att arbetslivet tar sitt ansvar och arbetar mera med primär prevention och att de åtgärdar arbetsmiljöfaktorer som kan ha en bidragande orsak till att någon hamnar i risk- eller missbruk av alkohol och droger. I dag finns inte många studier kring ämnet, men de som vi tagit del av i denna undersökning tyder på att primär prevention är viktigt i det hälsofrämjande arbetet. Denna studie handlade om preventiva åtgärder för att förhindra risk- eller missbruk av alkohol eller droger i arbetslivet. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad kabinpersonalen på SAS Stockholm ansåg om företagets arbete med att upptäcka och förebygga riskbruk/missbruk av alkohol eller droger Metoden var kvantitativ med enkät som insamlingsmetod. Resultatet visade att de flesta visste att det fanns en policy men få hade läst den. Oregelbundna arbetstider och hög arbetsbelastning tyckte flera var riskfaktorer och de flesta var positiva till drogtester. Slutsatserna från studien var att det behövs mera information och utbildning kring alkohol- och drogfrågor inom SAS Sverige för kabinpersonalen dvs. primär prevention.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn.</p><p>Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp</p>

<p>I Sverige finns en målsättning att erbjuda föräldrautbildningar till alla föräldrar. Dessa insatser bör utvärderas eftersom det är viktigt att de program som erbjuds har effekt. Syftet med denna utvärdering är att undersöka om deltagare i Föräldrakraft är nöjda med utbildningen, om det skett förändringar i familjernas beteende samt vilka verktyg som föräldrarna haft mest nytta av. Med hjälp av skattningar från deltagare och ledare har två kurser i en norrländsk kommun studerats. Resultaten visar att en stor majoritet av föräldrarna är nöjda med programmet, men några beteendeförändringar har inte kunnat identifieras. Hög tillfredställelse är nödvändigt för att locka till sig deltagare. Nu krävs långtidsstudier för att ta reda på om Föräldrakraft har den förebyggande effekt som avses.</p>