Bakgrund: Specialpedagogens arbetsuppgifter enligt examensförordningen är att arbeta förebyggande samt att undanröja hinder i lärmiljön och utifrån detta skapa förutsättningar för elever att kunna delta i skolan. Risken för att inte klara skolans krav ökar för de elever som inte närvarar och deltar. Att tidigt upptäcka och agera när det gäller problematisk skolfrånvaro behövs för att kunna säkerställa barn och ungdomars rätt till utbildning och framtidsmöjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt arbete med att uppmärksamma elevers problematiska skolfrånvaro och agera i grundskolans senare del. Metod: För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju examinerade specialpedagoger i Stockholm stad om deras funktion i arbetet med elevers problematiska skolfrånvaro. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades ordagrant. En induktiv kvalitativ innehållsanalys utfördes för att bearbeta transkriptionsmaterialet. Resultat: Resultatet i innehållsanalysen gav studien sju teman fördelade på de tre domäner. Specialpedagogerna beskriver sin funktion på skolorna som en samordnare, en spindel i nätet. De arbetsinsatser som specialpedagogerna genomförde på skolorna bestod bland annat i att kompetensutveckla skolpersonal. Vidare betonades arbetet kring relationer som utgör en central del i de samarbetsinriktade arbetsinsatser som specialpedagogerna utför. De medverkade även i elevhälsoteamets arbete med kartläggning och uppföljning gällande skolfrånvaro. Ett annat resultat som framkom i studien var att det behövs förtroendefulla relationer och samarbete även med föräldrar för att motverka problematisk skolfrånvaro. Avslutningsvis beskrev specialpedagogerna vikten av att utforma elevstödet utifrån elevens behov då de ansåg att detta är av särskilt vikt gällande elever med problematisk skolfrånvaro. Andra nyckelbegrepp som bemötande, elevmedverkan och förutsägbarhet var viktiga för att förebygga problematisk skolfrånvaro enligt de intervjuade specialpedagogerna. Slutsats: Enligt intervjusvaren gällande det förebyggande arbetet mot problematisk skolfrånvaro utför specialpedagogerna arbetsinsatser på skolans olika styrnivåer samt fungerar som en kommunicerande länk mellan dessa. De menade även att de arbetsinsatser som de som specialpedagoger utför och utformar kan medföra effekter på hur framgångsrikt stödet blir som lärare och elevhälsa utför.

Problemformulering: Specialpedagoger och speciallärares samarbete och arbetsuppgifter skiljer sig åt i den svenska skolan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om vad samarbete mellan specialpedagoger och speciallärare karaktäriseras av och vilka arbetsuppgifter som är knutna till respektive yrkesgrupp. Studien syftar också till att belysa de båda yrkesgruppernas visioner om hur deras samarbete kan utvecklas. Studien bygger på tre arbetslag där både specialpedagoger och speciallärare är representerade. Tidigare forskning: I den tidigare forskningen presenteras samarbete mellan specialpedagoger och speciallärare och deras respektive arbetsuppgifter. Teori: Studien utgår ifrån professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och proaktiv och reaktiv verksamhetskultur. Metod: En kvalitativ studie där tre arbetslag, fyra specialpedagoger och fyra speciallärare deltog i enskilda semistrukturerade intervjuer. Resultat: Specialpedagoger och speciallärare samarbetar i elevhälsan, i mindre formella möten och kring dokumentation. Arbetsuppgifterna styrs av elevernas behov och rektors tilldelning. Specialpedagoger och speciallärare har stor frihet och stort inflytande över sitt uppdrag. Specialpedagoger arbetar mest med elever individuellt, arbete med elever i grupp förekommer också. Speciallärare arbetar med elever individuellt och i liten grupp. Det förebyggande arbetet innehåller handledning enskilt och i grupp av framförallt specialpedagoger. Specialpedagoger och speciallärare arbetar med rådgivande samtal enskilt och i grupp. Specialpedagoger och speciallärare arbetar väldigt lite av sin tid i lärmiljön med extra anpassningar. Diskussion: Den specialpedagogiska verksamheten och samarbetet kring elever är inriktat på individnivå och det specialpedagogiska insatserna blir kortsiktiga och den ordinarie undervisningen förändras inte med förebyggande arbete. Den specialpedagogiska organisationen måste fokusera mer på grupp- och organisationsnivå och arbeta för att göra undervisningen tillgänglig för alla elever i en inkluderande miljö. Specialpedagogiska implikationer: För att få en förändring måste det ske ett samarbete mellan skolledning, specialpedagog och speciallärare där de gemensamt utvecklar en samsyn kring specialpedagogik och den specialpedagogiska organisationen.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i det förebyggande arbetet mot mobbning i kommunala grundskolor. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med skolkuratorer på kommunala grundskolor söder om Stockholm. Intervjuerna analyserades med hjälp av tre teoretiska ansatser: empowerment, KASAM och systemteori samt tidigare forskning. Under analysens gång framkom två huvudteman: upplevelse av rollen som skolkurator och arbetet som skolkurator. Med dessa huvudteman framkom underteman som: förväntningar på rollen, samverkan med andra yrkesverksamma, hinder i arbetet som skolkurator och det förebyggande arbetet mot mobbning. Resultatet visade på hur viktigt det är med en skolkurator i skolan i och med att denne besitter det psykosociala perspektivet. Detta perspektiv används sedan i form av att samverka med andra yrkesverksamma i skolan för att forma en god och trygg skolmiljö för elever. Avslutningsvis betonas betydelsen av att arbeta förebyggande mot mobbning då detta fenomen uppträder i skolans miljö. För att förebygga mobbning krävs det bland annat att samverka med skolpersonal, kartlägga riskmiljöer i skolan och utföra workshops med elever.

Hedersrelaterat våld och förtryck (HDV) kan uppstå när en familj eller släkt känner behov av att bevara eller återupprätta familjens heder. HDV syftar till att familjemedlemmar lever enligt en viss norm som riktas mot att bevara släktens heder. Rädslan och barnens pliktkänsla att skydda familjen kan göra det svårt att erbjuda hjälp. Skolsköterskor är en av flera professioner som har möjlighet att prata med barn som misstänks bli utsatta för HDV. Det behövs mer kunskap kring skolsköterskors arbete och upplevelse kring barn som utsätts för HDV. Syftet med uppsatsen är att beskriva skolsköterskors upplevelser och arbete med HDV bland barn i grundskolan. Studien har en deskriptiv design. Datamaterial samlades in med enkäter som analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Resultatet redovisar skolsköterskornas arbete med HDV och presenteras i fyra rubriker: demografisk beskrivning, förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck, skolsköterskors erfarenhet av att identifiera barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck och skolsköterskors förebyggande arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet visar att hedersrelaterat våld är vanligt förekommande i grundskolan. Drygt 2/3 av skolsköterskorna har misstänkt att barn på deras skola blivit utsatt för HDV de senaste 4 åren. Skola och elevhälsa kan och måste uppmärksamma och förebygga HDV genom anmälningsplikt, hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Studien visar på behovet av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt för skolsköterskor kring det förebyggande arbetet mot HDV.

Skolkuratorer har en unik position där de har möjligheten att fånga upp de elever som lider av psykisk ohälsa. Skolkuratorn är den professionen inom skolpersonalen som kan ses som den bindande länken mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tidigare forskning visar att ungdomar som mår sämre psykiskt söker sig först till skolkuratorn och sen till annan skolpersonal. Skolkuratorns arbetsuppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa hos eleverna. Denna studie undersöker vilken syn skolkuratorer har på psykisk ohälsa hos ungdomar mellan 13–19 år, samt om de har rätt förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete. I denna kvalitativa studie har det genomförts åtta semistrukturerade intervjuer på åtta skolkuratorer, fyra som arbetar inom högstadiet och fyra inom gymnasiet. Studiens resultat visar att elevers psykisk ohälsa orsakas av svårigheter inom familjeförhållanden och ungdomens sociala omgivning. Informanterna uppger att det finns brister inom det främjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. / School counselors have an unique position where they have the opportunity to identify students who suffer from mental illness. The school counselor is the profession within the school staff that can be seen as the binding link between school, social services and health care. Previous research shows that youth who suffer from mental illness address first to the school counselor and then to other school staff. The school counselor's task is to work to promote health and prevent mental illness among the students. This study examines the school counselors' views on mental illness in young people between the ages of 13–19, and whether they have the right conditions to carry out preventive work. In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with eight school counselors, four working at comprehensive school and four in upper secondary school. The results of the study show that students' mental illness is caused by difficulties in family relationships and the youth's social environment. The informants stated that there are shortcomings in the promotion and prevention work against mental illness among youth.

Syfte med studien är att undersöka förutsättningar för den skolpersonal som har i uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot elevers alkohol- och narkotikaanvändning och vilka resurser som behövs i det förebyggande arbetet på högstadieskolor. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och gjord med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med skolpersonal som arbetar förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever. I studien använde vi oss av sociokulturell teori utifrån Säljö (2000) och Vygotskij (1999). Resultatet påvisar att skolan har flera olika förutsättningar att arbeta förebyggande och skolpersonalens önskan om hur det ideala förebyggande arbete ska se ut. Studien visar att det finns bristfällig samverkan, bristfällig kunskap om förebyggande arbete bland skolpersonal och att skolpersonal arbetar mer åtgärdande än förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur professionella arbetar för att förebygga att unga i utsatta områden inte ska dras in kriminalitet. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem intervjupersoner. Travis Hirschis (1969) teori om sociala band har använts som teoretisk analysmetod för att analysera studiens data. I studiens resultat framkom flertalet risk och skyddsfaktorer för ungdomskriminalitet i utsatta områden. Utanförskap, ekonomiska förhållanden, bristande föräldraengagemang samt dålig skolgång var de främsta riskfaktorer. Skyddsfaktorerna som framkom var faktorer såsom trygga vuxna som visar att de bryr sig, en meningsfull fritid, bra självkänsla, goda och positiva vänner samt bra skolgång. Resultatet visar också att en stor del av det förebyggande arbetet kring ungdomarna handlar om att skapa relationer samt att stötta och finnas där för dem. Vidare framkom det att sekretessen och det faktum att inget händer efter en orosanmälan var några av de hinder som professionella stöter på i det förebyggande arbetet.

Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för problematiken med skolfrånvaro utifrån ett särskilt fokus på frågan om det förebyggande arbetet riktat mot högstadieelever. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapstradition. I studien genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån Bronfenbrenners (1979) socioekologiska teori. Resultatet visar att ett förebyggande arbete kan bestå av flera olika delar: såväl faktorer som rör skolmiljö och relationer, som skolans kartläggning av orsakerna bakom frånvaron. Skolans respons på frånvaron samt förmågan att “tänka utanför boxen” är också centrala delar. De yrkesverksamma belyser även vikten av en fungerande samverkan, både internt på skolan, och externt med andra verksamheter eller elevernas vårdnadshavare för att ha goda förutsättningar i arbetet. En sammantagen slutsats visar att problematiken med skolfrånvaro är mångfacetterad och behöver granskas ur ett helhetsperspektiv. Arbetet bör få högre prioritet och fler resurser med rätt kompetens för att öka närvaron hos eleverna.

Nashed Happy (2018). Genrepedagogik i skolutvecklingsarbetet- om förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Universitet, 90 hpBakgrund: De socioekonomiska faktorerna har fått en alltmer betydelsefull roll för elevernas resultat. Större insatser måste göras för språkutveckling och för att eliminera svårigheterna som hindrar lärande och skolframgång. Det ligger i alla lärares uppdrag att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande. Elever ska ges möjlighet till progression i skolrelaterade språkfärdigheter genom riktade, systematiska och långsiktiga insatser. Ett arbetssätt som handlar om att systematiskt närma sig språket och ny ämneskunskap är genrepedagogik Arbetssättet anses stämma överens med skolverkets riktlinjer för språkutvecklande arbete. Fördelarna är särskilt utmärkande för andraspråkselever men gynnar alla elever och leder till att tillgängliggöra lärmiljöerna för fler. Kunskap och samarbete kring arbetssättet liksom organisatoriska aspekter är dock av stor betydelse för framgång, och leder därför in i skolutvecklingsarbetet på organisationsnivå.Syfte: Att undersöka hur genrepedagogiken som ett språkutvecklande arbetssätt fungerar på en skola i Skåne. I studien redogör skolledaren och lärarna på ett högstadium för arbetet med genrepedagogik. Beskrivningarna skall bidra till ökad förståelse kring tillämpningen av det genrepedagogiska arbetssättet. Med stöd i tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ska studien även bidra till fördjupad kunskap om förutsättningarna som krävs för att arbetssättet ska främja tillgängliga lärmiljöer.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide. Innehållsanalys har använts för att bearbeta och analysera materialet.Resultat: Studien visar på avvikelser mellan skolledarens och lärarnas uppfattning kring samarbetsförhållanden och genrearbetets utformning i den aktuella skolan. Genrepedagogiken innefattar flera komponenter som gemensamt ska verka för att bidra till en verklig inverkan på undervisningen. Forskning lyfter lärarens kunskap i arbetssättet som nödvändig. Specialpedagogens roll är framlyft för att stödja lärarna i skolutvecklingsarbetet och bidra till utveckling av tillgängliga lärmiljöer. Skolledarens roll är minst lika framlyft samt dennes förmåga att uppmärksamma behoven och den rådande kulturen. Därutöver fordras en samverkande organisation med utformning av skolutvecklingsarbetet med hänsyn i gruppens utvecklingsprocesser.Nyckelord: Andraspråkselever, Förebyggande arbete, Genrepedagogik, Skolutveckling, Tillgänglig lärmiljö

Ekström Gustavsson, Kristoffer (2018). Uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ett arbetslag. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: forskning kring elevhälsa, förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad och fokuserar EHT:s arbete på organisationsnivå. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är en del av skolans dubbla uppdrag och ska genomsyra hela verksamheten (SFS 2010:800). Därför är det intressant att undersöka lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syfte och frågeställningar:Syftet med den här studien är att undersöka hur ett antal lärare inom ett arbetslag uppfattar vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär.Studien definierar följande frågeställningar:1.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar hälsofrämjande?2.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar förebyggande?3.Hur kan lärarnas uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete tolkas utifrån Antonovskys teorier kring känsla av sammanhang?Teori: studien lutar sig mot Antonovskys (2005) teorier kring känsla av sammanhang, KASAM för att relatera tolkningen av lärarnas uppfattningar och deras beskrivningar av hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande till ett större sammanhang. Vidare presenteras forskning kring hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolan.Metod: det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem olika lärare i ett och samma arbetslag på en grundskola. Den insamlade empirin har sedan bearbetas och tolkats med en fenomenografisk ansats och sammanställs i sk. beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna analyseras därefter utifrån fr. a. Antonovskys KASAM. Resultat: studiens resultat beskriver två kategorier av uppfattningar hos lärarna. Kategorin Hälsofrämjande, ärlighet och tillit kännetecknas av en uppfattning av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt. Kategorin Förebyggande relationer kännetecknas av en uppfattning av att förebyggande arbete innebär att bygga relationer. Resultatet visar också hur lärare beskriver hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom empowerment processer och coping strategier vilket skapar känsla av sammanhang. Resultatet indikerar möjligheten att på organisationsnivå planera förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån ett bottom-up perspektiv där lärare kan bli elevhälsans förlängda arm.Specialpedagogiska implikationer: specialpedagogen är en del av elevhälsoteamet (EHT) och ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt sker specialpedagogens arbete till stor del i samverkan med lärare i arbetslag i en verksamhet som inte sällan kräver ett reaktivt arbetssätt. Kunskap kring lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete kan stödja specialpedagogen och EHT i arbetet att rikta om fokus på förebyggande arbete från att vara övervägande reaktivt till att bli mer balanserat och proaktivt och hälsofrämjande.