Barns tidiga läsinlärning har under en lång tid varit ett hett ämne där olika företrädare förespråkat vilka läsinlärningsmetoder som är mest gynnsamma. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kommit i kontakt med metoder som utgår från de syntetiska respektive analytiska förhållningssättet. Syftet är därför att undersöka tidigare forskningsresultat inom området för den tidiga läsinlärningen, och vilken inverkan ett syntetiskt respektive analytiskt undervisningsupplägg har för elevers tidiga läsutveckling gällande avkodning och läsförståelse. Metoden för arbetet är en kunskapsöversikt där tidigare forskningsresultat inom området granskas. Sju internationella vetenskapliga artiklar med inriktning på elevers tidiga läsinlärning ligger till grund för resultat i denna studie. Resultatet visar att det finns fördelar och nackdelar med båda förhållningssätten. Oavsett val av metod så visar resultaten att eleverna utvecklar sin läsförmåga. Däremot framkommer det att eleverna utvecklar skilda strategier som de tillämpar vid läsning. En framträdande skillnad är att eleverna som undervisas med de syntetiska metoderna lägger så pass mycket fokus på avkodning att läsförståelsen går förlorad.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur arbetet om förintelsen tar sig uttryck genomatt intervjua historielärare i årskurserna 7–9. Genom att fokusera på vilket syftehistorielärare har med att undervisa om förintelsen för att sedan se hur detta påverkarlärarnas urval av historiskt stoff samt deras undervisningsmetod har jag försökt skapa migen förståelse för detta. För att möjliggöra detta har jag valt tre forskningsfrågor som liggertill grund för detta arbete och var och en av dessa berör syfte, urval ochundervisningsmetod. För att kunna precisera vad historielärare anser vara syftet med attundervisa om historia presenteras en analysmodell, framarbetad av Fredrik Alvén, därmin intention har varit att se hur intervjuade lärarna beskriver syftet med sin undervisningom förintelsen. Analysmodellen utgår från två förhållningssätt till historieundervisning,det ena handlar om ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen medan det andrasnarare handlar om ett omprövande dito. Genom kvalitativa intervjuer med fyrahistorielärare ämnar jag att kunna svara på de forskningsfrågor jag ställer mig iinledningen av detta arbete. Jag kommer fram till att de intervjuade lärarna i störreutsträckning förhåller sig till ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen omförintelsen men att detta kan ta vitt skilda vägar i form av urval. Jag kommer också framtill att synen på undervisningsmetoden är relativt lik mellan de intervjuade lärarna vilketjag tror beror på den särställning som lärarna uttrycker att förintelsen har i den svenskahistorieundervisningen.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer öka förståelsen kring pedagogers tankar gällande anmälningsplikt vid oro om att barn far illa. I bakgrund och begreppsdefinitioner tydliggörs vad begreppet barn som far illa innebär. Vidare under tidigare forskning visar flera studier komplexiteten som kan uppstå när det gäller anmälningsplikten och oro om barn som misstänks fara illa med utgångspunkt i pedagogers resonemang. Utifrån studiens syfte har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer för att kunna möta respondenterna i deras svar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för deras resonemang kring barn som far illa. Sammanlagt blev det fyra personer, från en förskola som ställde upp på intervjuer. I teoridelen har vi använt socialkonstruktivism som ett övergripande perspektiv och de teoretiska begrepp som använts som analytiska verktyg är; barnperspektiv, formellt förhållningssätt, resonerande förhållningssätt och handlingsutrymme. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna är medvetna om sin anmälningsplikt men agerar utifrån ett resonerande förhållningssätt genom att hitta egna förklaringar till sin oro och på detta vis används handlingsutrymmet. Vårt resultat visar också att pedagogerna är mer benägna att anmäla vid fysiska än psykiska skador. Vidare har vi använt oss av en abduktiv analysmetod som gett oss möjligheten att pendla mellan empiri och teori för att kunna analysera materialet från intervjuerna.

Syftet är att undersöka hur förskollärare och barnskötare beskriver professionellt förhållningssätt och makt gentemot varandra som kollegor samt hur professionellt förhållningssätt och makt kommer till uttryck i praktiken. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare. Resultatet visar en medvetenhet om professionellt förhållningssätt hos de åtta deltagarna. En av de saker som framkom var vikten av att kunna skilja på sin privata roll och sin yrkesroll, att vara lyhörd och att kunna se och lyfta varandras styrkor. Det framkom även att makt var något som de åtta deltagarna inte reflekterat kring, men att det ändå hade en förståelse för vad makt innebär. Resultatet påvisar att deltagarna var ense om att det finns positiv och negativ makt. Slutsatsen är att medvetenheten om vikten av professionellt förhållningssätt stämmer överens med vad litteraturen säger. Dock kan det i slutsatsen konstateras att makt är något som behöver lyftas mer i arbetslagen

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Denna undersökning vill vi bidra med kunskap om vad det medför att inspireras av Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. Studien undersöks utifrån en kvalitativ metod, där undersökarna intervjuar förskollärare som arbetar på ett par Reggio Emilia inspirerade förskolor. I denna studie utreder undersökarna utifrån ett inifrånperspektiv dels från en teoretisk kontext, där det studeras ett filosofiskt pedagogiskt sammanhang hur Reggio Emilias teoretiska förhållningssätt byggs upp; dels från ett empiriskt induktivt perspektiv, där det tas reda på vad det innebär att vara inspirerad. I denna studie studerar man innebörden av begreppet inspiration i förhållande till Reggio Emilia filosofiska förhållningssätt. I detta finner vi bland annat att: a) Inspirationen föds ur de vardagliga föreställningar som iscensätts inom den pedagogiska verksamheten; b) Inspirationen föds ur förundran och nyfikenhet.

No description available.

Title: The frightening subject: child sexuality – a qualitative interview study about a few preschool teachers approach to child sexuality. Author: Linda Olsson Mentor: Victoria Kawesa Term: autumn of 2015 The purpose of this study is to investigate how child sexuality is imagined and understood according to the experiences and knowledge of four different preschool teachers. My main focus lied within finding out how preschool teachers approach the subject by asking them to share their experiences of children’s sexual behaviors. This is a qualitative study and the method used to collect the material was interviews. Four preschool teachers were asked to participate in my study. The theoretical approach in this independent work is social constructivism, and an intersectional perspective is used to analyze the results. The interviews are analyzed from a discourse analysis point of view, which means that my conclusions are based on my interpretations of how the informants in the study talk about and react to the subject. My main conclusions are that the different preschool teachers in my study treats the subject in different ways, and the approach towards children’s sexual expressions is handled in many various ways. All of the participating informants agreed that more education about child sexuality is needed. Another conclusion that my study confirms is that the subject is hard to talk about, among teachers, between teachers and parents and among children and grown ups. Keywords: Children’s sexual behaviors, preschool, social constructivism, child masturbation, approach to sexual behaviors Nyckelord: Barns sexuella uttryck, förskola, socialkonstruktivism, barnonani, förhållningssätt till sexuella uttryck

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare, genom leken, arbetar för att stödja barns sociala utveckling. Detta för att jag anser att social utveckling är ett viktigt område som jag utifrån egna erfarenheter upplevt att olika förskolor och olika pedagoger haft olika förhållnings-, och arbetssätt. För att specificera detta har jag använt mig av tre frågeställningar: Hur interagerar förskollärare med barn under den fria leken? Vad är förskollärares syn på uttrycket ”Alla får vara med”? Hur förhåller sig förskollärare till barns sociala utveckling/delaktighet? För att få svar på detta har jag observerat och intervjuat fyra förskollärare: två från ålderblandade avdelningar och två från storbarnsavdelningar. Resultatet visar att pedagogerna har både olika och liknade förhållningssätt och tankar kring detta område vilket i sin tur påverkar hur de agerar. Fri lek och lek var något som pedagogerna ansåg mycket viktigt för barnens utveckling. De menade även att inget barn ska bli utstött eller utfryst även om barnet inte alltid kan vara med just där barnet vill. Många beslut menade pedagogerna tas av utifrån hur den specifika situationen ser ut och det finns inga konsekventa arbetssätt om t.ex. ett barn utesluts. Detta anser jag kräver att de är närvarande och har uppsikt över barnens lek, vilket observationerna visar att det inte alltid finns tid till. Jag anser även att det kräver en god utbildning om barns sociala utveckling och hur pedagogernas handlingar kan påverka den.

Bakgrund: Det som sjuksköterskor oftast upplever vara påfrestande i sin profession är stress, vilket är förekommande inom hälso- och sjukvården (Beh &amp; Loo, 2012; Donelly, 2014). Det uppenbarar sig i form av arbetsfaktorer och påverkar både sjuksköterskan och hens arbetsmiljö. Syfte: Att undersöka om en stressig arbetsmiljö försvårar ett etiskt förhållningssätt för sjuksköterskan samt hur dessa arbetsmiljöer kan förebyggas. Utöver undersöker författarna hur patientens vård blir påverkad av en stressig arbetsmiljö. Metod: En litteraturstudie har genomförts där 12 artiklar sammanställts, varav tre kvalitativa och nio kvantitativa studier. Resultat: Det framkom att det uppstår restriktioner i sjuksköterskans arbete när det finns stressorer i arbetsmiljön som påverkar yrkesutövandet. Det leder till att hen inte får väglednin från hjälpmetoder, i situationer som upplevs vara problematiska. Det kan leda till att kvalitén på patienternas vård blir försämrad. När sjuksköterskan upplever stress är det nödvändigt med åtgärder, som till exempel klinisk handledning för att reducera tillståndet. Slutsats: För att sjuksköterskan skall ha möjligheten till att ge god vård i överenstämmelse med kriterierna för god vård från Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), är hjälpmetoder som ett etiskt förhållningssätt användbar för vägledning. / Background: What nurses often feels is pressuring in the profession is stress, which is common in health care (Beh &amp; Loo, 2012; Donelly, 2014). It appears in the form of working factors and affects both the nurse and the work environment. Purpose: This study has been carried out to examine if a stressful work environment makes it difficult for the nurse to use an ethical approach, and how that kind of environment can be prevented. The authors will also examine how the nursing will be affected by a stressful work environment.  Method: The authors has chosen a literature study, and the data presented in this study is compilation of articles, whereof nine quantitative and three qualitative articles.  Result: Results indicate that nurses’ work is restricted when there are work-related stresses in the environment, affecting the exercise of their profession. This leads to the nurse not getting the adequate guidance in situations that they deem problematic. It could also lead to a decrease in quality of the nursing. A stressful work environment also affects the nursing for the worse. When a nurse is stressed, it’s necessary to employ measures to reduce stress, like clinical supervision.  Conclusion: For the nurse to have the possibility to perform in accordance with the criteria for good nursing from the Health and Medical Services Act (1982:763), an ethical approach is required for guidance.