Enligt förskolans läroplan ska barn ha ett reellt inflytande över förskolans verksamhet. Denna studie belyser barns inflytande i förhållande till hållbar utveckling i förskolan. Genom intervjuer har pedagoger svarat på frågor om hur de integrerar barns inflytande i hållbarhetsarbetet. Resultaten av studien visar att omständigheter såsom tid och svårigheter i att anta ett barns perspektiv kan vara bidragande faktorer till att barns inflytande inte efterlevs så som pedagoger menar och vill arbeta med. Vidare visar resultaten att begreppet hållbar utveckling oftare kopplas och relateras till miljö- och naturvårdsfrågor snarare än till det sociala hållbarhetsarbetet där bland annat barns inflytande ingår. Pedagogernas uppfattningar om begreppet barns inflytande och begreppet hållbar utveckling liknar varandra men kommer till uttryck på olika sätt, vilket i sig kan vara ett resultat av brist på tid, barngruppens storlek samt hur reflektioner kring arbetet ser ut mellan de som arbetar i förskolan.

I denna studie studeras pedagogers förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hur pedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga och hur de ger dem inflytande och möjligheten att påverka över sin vardag. Studien undersöker även utformningen av miljön och hur den kopplas till barnens delaktighet samt att den synliggör hur barnen uppfattar sin delaktighet på denna förskola. Studien genomfördes på en förskola, på tre olika avdelningar med barn mellan 3-5 år. Den genomfördes med observationer och intervjuer av pedagoger och barn.Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och engagemang påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur miljön utformas och förändras. Resultatet visar också att det är ett arbete som kräver mycket reflektion och diskussioner i arbetslaget och med kollegor. Barnen däremot har inte bildat sig en (Större) uppfattning om hur mycket de faktiskt påverkar denna förskolas verksamhet.

Specialpedagogens uppdrag är mångfacetterat. Utbildningen ger specialpedagogen kunskaper, förmågor och färdigheter inom det specialpedagogiska området. Vår erfarenhet är att det praktiska specialpedagogiska uppdraget är otydligt utifrån vem som ska utföra detta och vad det ska innehålla. Rektorerna är de på skolorna som ska fördela mandat och därför har vi intresserat oss för vad dessa förväntar sig av specialpedagogens yrkesroll. Genom intervjuer av  rektorer har vi undersökt hur rektorernas förväntningar på specialpedagogen ser ut. Vi har utifrån dessa intervjuer gjort en jämförelse med Högskoleförordningens examensmål för specialpedagogutbildningen samt med styrdokumenten för skolan.     I vår analys har vi sammanfattat Högskoleförordningens examensmål i begreppen samverkan och ledarskap. Vi har även analyserat utifrån förmågorna inkluderande förhållningssätt och specialpedagogiska perspektiv, som är centrala delar i det specialpedagogiska arbetet. Vi kunde se att dessa begrepp och förhållningsätt genomsyrade de svar vi fick i intervjuerna. Studien har givit oss en god uppfattning om vad de rektorer vi intervjuat, förväntar sig av specialpedagogen. Studien har även visat att det finns en skillnad mellan skolorna när det gäller mandat och uppdrag. Rektorerna är väl insatta i vad uppdraget innebär, men då formuleringsarenan inte är tydlig kring specialpedagogens uppdrag, blir det därför en variation i hur uppdraget ser ut i realiseringsarenan.

Syftet med denna undersökning är att studera pedagogers skilda uppfattningar om användandet av förskolans digitala verktyg i skriftspråksarbetet med barn i åldern 3 - 6 år. Med frågor som hur pedagoger i förskolan tänker kring användandet av digitala verktyg samt hur de beskriver sin kunskap för att kunna arbeta med digitala verktyg har ett resultat framträtt. Detta har sedan kopplats samman med tidigare forskning och aktuell debatt. Aktuell debatt efterfrågar teknikorädda pedagoger vilket inspirerat oss till denna studie. För att få svar på forskningsfrågorna har kvalitativa intervjuer använts som metod. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar om användandet av digitala verktyg i förskolan. Analysen utgår från ett fenomenografiskt perspektiv. Samtliga pedagoger efterfrågar kompetensutveckling samt riktlinjer för att göra de digitala verktygen meningsskapande. Vidare kan ett samband ses mellan intresse och användning, de pedagoger som anser sig ha ett intresse har också en större kunskap vilket leder till ett mer frekvent användande av de digitala verktygen.

Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till inflytande gestaltas i förskolan. Observationer och intervjuer genomfördes på en förskola. Resultatet visar att i mötet med barnen blir det viktigt att lyssna in och ta tillvara på barnens uttryck, tankar och åsikter samt att närma sig barns perspektiv för att skapa möjligheter till inflytande. Sammanfattningsvis är pedagogernas förhållningssätt och inställning avgörande och påverkas av den syn på barn som de har.

Den här studien handlar om barns möjlighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien tar upp hur förskollärare upplever sitt arbete med barns inflytande och vilka faktorer som kan ha påverkan på arbetet. Genom tidigare erfarenheter i förskolans verksamhet har intresset av barns inflytande uppkommit då det kan upplevas som ett relativt entydigt begrepp som är svårtolkat.Syftet med den här studien är att ta reda på hur några förskollärare resonerar kring barns inflytande i förskolan. I den här studien har det använts intervju som redskap för att få reda på hur förskollärare resonerar kring barns inflytande. Åtta förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor där alla respondenterna är utbildade förskollärare.Resultatet i vår studie visade att arbetet med barns inflytande är relativt svårt eftersom det inte är ett konkret material att arbeta med. Det belystes att det fanns olika faktorer som påverkade förskollärarnas arbete med att möjliggöra barns inflytande i verksamheten. Förskollärarnas förhållningssätt visade sig vara en faktor som antingen möjliggör eller begränsar barns inflytande i verksamheten. Förhållningssättet påverkades av vilken barnsyn förskolläraren har vilket därför lyfts fram som en viktig aspekt att belysa. I resultatet framkom även att förskollärare gärna hamnar i diskussioner kring om barn ska få bestämma i verksamheten eller om de ska ges möjlighet att påverka genom att få uttrycka sina åsikter och tankar.

I förskolan fostras och läggs grunden för barnens framtida lärande både när det gäller kognitiva och icke-kognitiva förmågor. I denna studie behandlades pedagogernas förhållningssätt och de värden som förmedlades till barnen av pedagogerna, medvetet eller omedvetet. Syftet med studien är att belysa hur sex pedagoger i förskolan förhåller sig till och bemöter barn som säger nej till erbjudna aktiviteter. Mer preciserat vill vi lyfta fram vilka likheter och skillnader som utkristalliseras i deras uppfattningar. Den teoretiska ramen utgjordes av Vygotskijs sociokulturella perspektiv. En kvalitativ metod användes och data samlades in både med hjälp av icke-deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Totalt sex pedagoger deltog i studien som genomfördes på två förskoleavdelningar med barn i åldern tre till sex år. Studien visade att barnen sa nej till erbjudna aktiviteter men pedagogerna uppmärksammade inte alltid dessa situationer och upplevde därför inte att den uppstod så ofta. När pedagogerna uppmärksammade barnets nej, tog de inte reda på den specifika orsaken, utan gjorde egna tolkningar, vilket begränsade barnens möjlighet till inflytande. En omedvetenhet fanns hos pedagogerna hur några av bemötandena påverkade barnen. Pedagogerna hade olika syn på det gemensamma förhållningssättet och barnsynen skiftade från situation till situation, ett stort intresse fanns för att diskutera detta. I tidigare forskning visade det sig att de olika värdena och hur dessa hanterades i vardagen sällan diskuterades och att de olika tolkningar som pedagogerna gjorde av dessa värden försvårade diskussionerna. Pedagogerna visade ett intresse av stöd från specialpedagogen genom att hen observerade och återkopplade, för att de skulle få syn på sitt bemötande.

Teachers`availability for play   Preschool teachers' involvement in their children's free play. Syftet med undersökningen är inriktad på att få en ökad kunskap om hur delaktiga förskollärarna är i barnens fria lek. Undersökningen belyser hur förskollärarna värderar den fria leken som verktyg för delaktighet och inkludering. Förskollärarnas förståelse för att använda den fria leken i värdegrundsarbetet är framträdande genom deras förmåga att inta ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som har sitt ursprung ur Vygotskijs tankegångar om att man lär genom sociala interaktioner i sociala sammanhang. Undersökningen använder sig av en fenomenografisk ansats med en kvalitativ metod. Den består av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor till verksamma förskollärare i förskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att medvetenheten för att använda sig av den fria leken som metod varierar. Lek och lärande hör starkt ihop. Förhållningssätt och brist på resurser minimerar mängden lärartillfällen för barnen. Exkluderade förskollärare i leken påverkar barnens möjligheter för delaktighet och inkludering.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur förskolepersonal arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. Detta examensarbete är en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på fyra olika mångkulturella förskolor belägna i två olika kommuner. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår det att förskolepersonalen använder sig utav stöd såsom bildstöd, kroppsspråk och TAKK-tecken i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det framkommer även att det är positivt om förskolepersonalen talar fler än ett språk när de arbetar på mångkulturella förskolor. Det synliggörs att förskolepersonalen arbetar med och förhåller sig till barns språkutveckling på olika sätt, men samtliga arbetar aktivt med detta ämne. Det lyfts i resultatet att förskolepersonalen anser att utbildning inom flerspråkighet kan vara en tillgång i arbetet med barngruppen. Vidare visar studien att barn lär sig språk när de kommunicerar med andra människor och att barnen behöver få utveckla sitt modersmål i verksamheten då det är grunden för barns svenska språkutveckling.