BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre. Vi ser också olikheter i pedagogernas förhållningssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svårigheter. Forskningen berör olika faktorer som är betydelsefulla i arbetet med dessa barn så som miljö och förhållningssätt. Här presenterar vi även centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollärare för att möta barn med socioemotionella svårigheter på ett bra sätt i förskolan?MetodI studien har vi använt oss av kvalitativ metod och vi har använt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat åtta förskollärare, på fyra förskolor, i tre kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vår studie visar på att förskollärarna betonar vikten av ett medvetet förhållningssätt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion. De uttryckte även att det finns behov av specialkompetens i arbetet med barn som har socioemotionella svårigheter. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundVår undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som på olika sätt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan på denna typ av lek. Dessa är utegårdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhållningssätt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegård samt pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVår undersökning är en kvalitativ studie där observation samt fokusgruppsintervju har använts som redskap.ResultatI vår studie har det visat sig att utegårdens utformning, naturtillgångar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och därmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har också betydelse för gårdens användning. Förändringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begränsningar i form av kommunala beslut. Vi har även kunnat se att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till rörelselek på utegården. Beroende på vilket förhållningssätt pedagogen tar påverkas barnet i positiv eller negativ bemärkelse. Hur gården används har ett starkt samband till pedagogens förhållningssätt i barnens rörelselek. Vi har genom denna studie kunnat urskilja ett förhållningssätt som vi inte funnit i tidigare forskning, vilket vi har valt att kalla för Pedagogen som organisatör för barnens rörelselek. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde. Det framgår att det är det medvetna arbetet med teknik, benämnandet och synliggörandet av teknik för barnen, som de saknar i sin verksamhet. Flertalet av förskollärarna tror att teknik som ett prioriterat mål i kommunen, skulle innebära kompetensutveckling som i sin tur skullemedföra att teknik skulle få mer utrymme och synliggöras i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundFörskolan är en miljö som är under ständig utveckling och förändring. När en verksamhets styrdokument och förutsättningar förändras sker även förändringar hos dem som är aktiva inom verksamheten. Lärande och utveckling hos barnen är en ständigt pågående process som påverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön påverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhållningssätt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen är att visa på de positiva arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har använt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats när vi samlat in data till vår undersökning.ResultatResultatet visar på pedagogers förmåga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov. Framträdande blir deras flexibilitet och att våga tänka i nya banor för att främja barnens utveckling. En medvetenhet om betydelsen av reflektion, utvärdering, positiv inställning, barnsyn och förhållningssätt är gemensamma drag som träder fram hos respondenterna. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this master thesis is to investigate if and how the school library in Linnéskolan in Älmhult is working towards the learning goals that can be find in the different school documents that are represented by the municipality of Älmhult. This includes goals for the school, for the school library and for the subject of social studies in the ninth grade. We also want to investigate if the school library helps the students to reach the learning goals and if there are any factors that can be improved in the school library. We have used an evidence based approach to define factors in the school library that can be improved. In the chapter that describes our theoretical approach, we have also discussed three different pedagogical theories; teacher-centered teaching, individual constructivism and social constructivism. Our intention is to define the learning goals in the different school documents and connect these to the most adaptable pedagogical theories. Our empirical data consists of observations and qualitative interviews. We have also analyzed the school documents to define the pedagogical theories in these. Our results show that it is an individual constructivism that can be defined in the different school documents. Although, we realized that this is not always the fact when it comes to the real practice in the school library. Our study also showed us that the school library is indeed working towards the learning goals, and is helping the students reach their goals. Although, we found a few factors that we believe can be improved.

BAKGRUND: Det är av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta står tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger på tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villäven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har använt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört både barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes på tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlämnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att pedagogerna på de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande. En del i det arbetet är att vara lyhörda och att fångaupp barnens tankar och intressen. Röstning och barnens val är delar av demokratiska processer. Pedagogerna försöker äventänka sig för innan de säger ”nej” till barnens förslag – etttillåtande klimat, dock uttryckte pedagogerna att de borde blibättre på att synliggöra barns inflytande för barnen. Barnenuttryckte i sina intervjusvar att pedagogerna lyssnar på dem ochde flesta barnen uttrycker att de får lov att bestämma påförskolan, men ”inte precis när som helst”. / Uppsatsnivå: C

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gällande matematik i andraskolämnen. Frågor vi ställt är om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolämnen förbåde sig själva och eleverna och om de matematikansvariga lärarna är mer drivande i att hamatematik i andra skolämnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De åtta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med årskurserna 1-6 och arbetar på treolika skolor.Resultaten i vår undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolämnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal är det allrabäst och enklast att integrera säger de vidare. Det viktigaste är att matematiken integreras påett naturligt sätt så att det inte blir krystat. Pedagogerna synliggör även matematiken föreleverna, men inte så ofta som de skulle vilja. Däremot är nästan alla pedagoger överens då detror och hoppas att de matematikansvariga är bättre på att medvetandegöra sig själva då detgäller matematik i andra skolämnen och även på att synliggöra den för eleverna. Eleverna ärtroligen inte medvetna om att matematik finns i det mesta vi gör enligt pedagogerna.Det som pedagogerna anser är negativt med att integrera matematik med andra skolämnen äratt tiden inte räcker till då det tar mer tid att planera ett ämnesövergripande arbete än vanligundervisning. De menar att allt handlar om prioriteringar. Vidare är de rädda för att det kanbli ”tjatigt” om man uppmärksammar matematiken för ofta samt att om eleven har en negativinställning till matematik så kan det smitta av sig på det andra ämnet.Pedagogerna tycker det är allra svårast att integrera matematik med svenska och engelska,men hade många förslag då det gällde att integrera matematiken med de andra skolämnena. Påfrågan om framtiden vill de flesta pedagoger bli bättre på att synliggöra matematiken i andraskolämnen och på att arbeta mer integrerat. Andra anser att de redan nu är duktiga på attintegrera och synliggöra matematiken i andra skolämnen. / Uppsatsnivå: C

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör också för lekens, samspelets,kommunikationens och föräldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs även relevant forskning.SyfteVårt syfte med undersökningen är att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssätt/metoder med att få dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vår undersökning utgick vi ifrån ett hermeneutiskt synsätt. Vi använde oss av en kvalitativ metod där intervju var vårt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som är verksamma inom förskolan. Vår teoretiska utgångspunkt är Säljös sociokulturella teorier.ResultatPedagogerna i vår undersökning beskrev metoder som små grupper och att utgå ifrån barnets intresse som betydelsefulla i sitt arbete med barn som har ett inagerande beteende. Vi ser att pedagogens närvaro i barngruppen skapar förutsättningar för att upptäcka och stötta barn med ett inagerande beteende. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Den forskning som presenteras i denna studie visar att barns fortsatta matematiska intresse grundläggs redan i förskolan. Även forskning om pedagogens förhållningssätt och förmågan att ta barns perspektiv beskrivs samt vikten av att utnyttja leken och vardagssituationer för matematiska möten.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna upplever att deras kunskap och inställning till matematik påverkar förskolebarnens intresse för matematik, samt hur pedagogerna synliggör den.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod. De två undersökningsmetoder vi använt oss av i studien är self-report och observation, detta för att undersöka pedagogernas inställning till matematik och hur de synliggör den i förskolan. Vårt urval består av tjugo self-report och tre self-report som har koppling till tre observationer.RESULTAT: Resultatet i studien visar att pedagogens inställning och kunskap är betydelsefullt för hur barnen upplever matematiken. När pedagogerna har en positiv inställning till matematiken och tar till vara på vardagstillfällen för att synliggöra den finns det många tillfällen att skapa roliga och meningsfulla lärsituationer.