BakgrundFörskolan ska erbjuda barnen en arena där de kan utveckla sina förmågor att samspela, kommunicera och relatera till andra och därmed tränas i att hantera sina konflikter. Pedagogerna har ett stort ansvar för att dessa förmågor utvecklas i en positiv riktning, både som förebilder och som handledare i barnens sociala utveckling. Konflikter är ett naturligt inslag i förskolans vardag och pedagogernas medvetna arbete kring konflikthantering, som bottnar i reflektion och diskussion i arbetslaget, bör vara lika naturlig.SyfteSyftet är att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta med konflikthantering med och mellan barnen på ett medvetet sätt, både när det gäller förebyggande arbete och konfliktlösning.MetodStudien har genomförts genom empiriska undersökningar inspirerade utifrån den kvalitativa ansatsen etnografi som vi har valt för studien. Urvalet består av 4 olika avdelningar på två olika förskolor, vi har observerat och intervjuat pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år.ResultatResultatet visar att det är viktigt att pedagogerna inom förskolan arbetar utifrån en empatisk grund i samspelet med barnen. Vi kan se att pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen, deras kommunikationskompetens samt deras förmåga att skapa goda relationer är avgörande för förebyggandet och hanterandet av konflikter. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inåt- och utåtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhållningssätt och miljön påverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vår studie är att få en uppfattning av några pedagogers syn på hur beteendet hos inåt och utåtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan påverka, så som förhållningssätt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger från två olika förskolor i Västra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man måste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inåt- eller utåtagerande beteende. De ansåg även att barn som var utåtagerande var lättare att märka av i en grupp medan de inåtagerande barnen tar längre tid att uppmärksamma. Resultatet visade även att det fanns olika åsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhållningssätt har en central roll i arbetet med inåt- och utåtagerande barn. Samtliga pedagoger menade även att miljön var en påverkande faktor. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund I det här avsnittet tar vi först upp lite historia kring ämnet bild i förskolan genom Fröbeltraditionen. Bild har gått från att vara ett oviktigt ämne till att bli ett ämne som genomsyrar verksamheten, mycket tack vare läroplanen. Aktuella forskare beskriver i bakgrunden vikten av kommunikationen och lärandet kring barns bildskapande. Ett ämne som är aktuellt idag är hur pass genusmedvetna pedagogerna på förskolorna är och vi har därför valt att ta upp det också i arbetet. Som teorier intar vi en allmän syn av Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Med det här menas att vi även tar in Säljös och Scott Frischs perspektiv utifrån Vygotskijs teori. Vi har även utgått från Tegnérs socialkonstruktionistiska perspektiv utifrån en genussyn. Syfte Vårt syfte är att se till hur pedagoger använder kommunikation vid barns bildskapande i deras process och produkt samt om kommunikationen ser olika ut beroende på om barnet är pojke eller flicka. Metod I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa observationer då vi vill se pedagogernas förhållningssätt och utifrån observationerna har vi sedan diskuterat resultatet. Vi har observerat på två förskolor där barnen har varit i åldrarna tre till fem år gamla och observationerna höll på i en veckas tid. Antalet pedagoger som observerades var sammanlagt sex stycken varav tre från varje förskola. Resultat Vårt resultat visar på vilket sätt pedagogerna använder sig av kommunikationen vid barns bildskapande. Resultatet varierar då en del använder sig av en värderande kommunikation medan andra inte använder verbal kommunikation i sitt bemötande. Utifrån genusperspektivet kunde vi se en skillnad på förskolorna hur de kommunicerade med barnen utifrån vilket kön barnen hade. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med studien är att utifrån ett antal förskollärare och deras bilderboksmiljöer undersöka vilken fysisk plats bilderboken har i dessa miljöer. Studien uppkom utifrån tankar kring en intervju med professorn Ann-Katrin Svensson i Lärarnas nyheter.Studien är gjord för att få ny kunskap om hur pedagogiskt skapade bilderboksmiljöer kan påverka bilderbokens användning i förskoleverksamheten. För att nå detta har vi undersökt pedagogers syfte med skapandet av bilderboksmiljöer, hur bilderboken synliggörs och hur den används i dessa miljöer. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra observationer. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig på är det sociokulturella perspektivet. Resultatet är analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Studiens resultat visar att syftet med skapandet av bilderboksmiljöer påverkar hur de utformas och används. Pedagogens förhållningssätt till bilderboken är en viktig faktor för om bilderboken används som verktyg för lärande. Bilderboken synliggörs tydligast i bilderboksmiljön då den består av ett stort antal böcker, exponeras med framsidan utåt och att den står tillgängliga på barnens nivå samt med ett utbud som speglar barnens intresse. Först när bilderboken är i fokus och framstår som det centrala i miljön är det en bilderboksmiljö som uppmuntrar användning. Den skapade bilderboksmiljön har en avgörande betydelse i spontana aktiviteter medan den däremot inte har någon betydelse i pedagogiskt planerade aktiviteter med bilderböcker.

Uppsatsen handlar om förskollärares uppfattningar kring utomhuspedagogik. Där har vi valt att inrikta oss på lärandet av ord och begrepp i den fria leken. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärares uppfattningar, möjligheter och hinder med att bedriva lärandet ute. Vi vill genom vår studie belysa exempel på hur förskollärare arbetar med ord och begrepp i utomhusmiljön. Studien problematiserar möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkäter med semistrukturerade frågor som metod. Vi har genomfört en undersökning på sex förskolor, där nio förskollärare deltog. Resultatet i vår studie lyfter vikten av att vara en närvarande pedagog som är delaktig i barnens lek. Att vara delaktig kan leda till ett samspel mellan förskollärare och barn, vilket i sin tur leda till en bra kommunikation kring ord och begrepp.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares definitioner av omsorg samt hur de beskriver implementeringen av omsorg i förskolans verksamhet. Vi ämnade att öka kunskapen och vidga perspektivet om omsorg samt hur ett helhetsperspektiv kan formas i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer utfördes för insamling av data som sedan analyserades utifrån Noddings (2013) omsorgsetiska teori. Det mest framträdande i resultatet var att det existerade skillnader i både hur förskollärarna definierade omsorg och hur de beskrev implementeringen av omsorg i verksamheterna. De slutsatser som framkom var att omsorg kan beskrivas som ett komplext begrepp som definieras och implementeras olika beroende på vem det utgår ifrån. Omsorg ses som en självklar del av verksamheterna men dock relativt osynlig.

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer bidra med förståelse för, samt bilden kring förskollärares förhållningssätt under den fria leken. Studien är kvalitativ och genomfördes genom studerandet av sju legitimerade förskollärare på sex olika kommunala förskolor i mellersta Sverige. Resultatet visade hur förskollärarnas förhållningssätt under fri lek var beroende av olika faktorer som påverkade dem. Dessa faktorer var hur det berodde på barngruppen, situationer, händelser och barnens känslor. Relationen förskollärarna har till varje enskilt barn framstod som användbar och viktig eftersom de ansåg hur den gav en kännedom om barnens intressen och behov, vilket blev ett verktyg till hur de placerade sig och bemötte barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Studien syftar till att nå ökad kunskap och djupare förståelse om fritidslärarens erfarenheter av arbetet med barn som utmanar den pedagogiska verksamheten. Specifikt fokus kommer att riktas mot fritidslärares förhållningsätt och bemötande gentemot dessa barn. Undersökningen har utgått från kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Resultatet visar att fritidslärare har god kunskap inom detta område men att de har fått tillskansa sig den på egen hand efter slutförd lärarutbildning. Det framkommer också att fritidslärare använder sig av samma förhållningssätt i skolverksamheten och ifritidsverksamheten, detta förhållningssätt är lågaffektivt bemötande. Trots att de använder sig av samma förhållningssätt så kan olika strategier användas i mötet med barnen.

Syftet med examensarbetet är att belysa hur pedagoger i förskolan kan bidra till att stötta barn i behov av särskilt stöd, med fokus på funktionsvariationer. Studien bygger på datainsamling genom kvalitativa intervjuer med fyra erfarna förskollärare vid tre olika förskolor i samma kommun. Examensarbetet utgår från en sociokulturell teori, vilket i det här sammanhanget betyder att barn med funktionsvariationer liksom andra barn utvecklas och lär tillsammans med andra barn och vuxna i den miljö där de befinner sig i. I resultatet av intervjuerna framkommer att informanternas kunskaper, kompetens och erfarenheter varierar när det gäller att bemöta barn med funktionsvariationer. Det framkommer även att pedagogerna efterlyser specialpedagogisk kompetens som kan ge stöd i förskolans verksamhet när det gäller bemötande av barn med funktionsvariationer. En slutsats är att studiens pedagoger i enlighet med läroplanen anser att alla barn, oavsett om de får särskilt stöd eller inte, ska ges goda förutsättningar för utveckling och lärande i förskolan. En annan slutsats är trots att förskolan ska vara för alla barn kan det i praktiken vara svårt att ibland anpassa verksamheten för alla barn. En övergripande slutsats som kan dras av den här studien är att de medverkande pedagogerna anser att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd/funktionsvariationer behöver stärkas bland förskollärare och annan pedagogisk personal i förskolan.

Enligt de lagar och styrdokument som reglerar förskolans verksamhet ska förskolan säkra varje barns omsorg och trygghet, och inget barn ska behöva utsättas för kränkande behandling. Trots det förekommer det att verksam personal i förskolan utsätter barn för såväl fysiska som psykiska kränkningar. Syftet med denna studie har varit att undersöka uppfattningar om, och orsaker till, att barn utsätts för kränkningar av vuxna i förskolan, samt hur det arbetas förebyggande mot det. Studien har haft en kvalitativ anats, och semistrukturerade intervjuver har använts som metod för insamling av data. I studien har både verksamma pedagoger, förskolechefer och tjänstemän på kommunen intervjuvats. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka studiens resultat har varit teorier som makt, om pedagogiska atmosfärer samt modernitet och postmodernitet. Resultatet visar på svårigheter gällande att diefinera kränkande behandling. Den främsta orsaken till kränkande behandling som framkommer är bristande medvetenhet hos pedagoger. Andra orsaker är stress , bristande kollegial kommunikation och oenigheter bland pedagoger i förskolan om värderingar och ideal gällande bemötande av barn. Som förebyggande arbete mot kränkningar visar studien på vikten av ett reflekterande