<p> </p><p>Syftet med studien var att undersöka förhållningssätt till högre studier, hos tredje årets gymnasieelever vid studieförberedande program. Utifrån tidigare forskning har faktorerna betyg, personliga mål, status i relation till utbildning och utbildningstradition används för att analysera resultatet i studien. Intervju användes som metod, där fem intervjuer genomfördes. Resultatet gav en inblick i hur betyg, personliga mål, status i relation till utbildning, samt utbildningstradition har inverkat på elevernas förhållningssätt till högre studier.</p>

<p>Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.</p>

<p>I Skolverkets (2009) förslag till förtydligande av läroplanen för förskolan lyfts naturvetenskap och teknik fram som ämnen som ska tydliggöras. Samtidigt visar forskning och utvärderingar att kunskap och intresse inom dessa ämnen sviktar hos svenska ungdomar. Med anledning därav genomfördes denna studie med syftet att undersöka vilken kompetens som finns på förskolan inom ämnena naturvetenskap och teknik samt hur den synliggörs på förskolan i dag. Ytterligare forskningsfrågor som ställdes i denna studie är vad pedagoger själva anser behöver förbättras genom kompetensutveckling och om de upplever att det är någon skillnad på intresset för ämnena hos flickor respektive hos pojkar i förskolan och i så fall på vilket sätt?Denna studie genomfördes med dels en enkätundersökning i en kommun i mellansverige och dels med hjälp av en observationsstudie genomförd på en förskola som profilerar sig mot ämnena naturvetenskap och teknik. Pedagogerna på observationsförskolan deltog även i enkätundersökningen.Viktiga resultat i denna studie visar att en stor andel av pedagogerna anser sig sakna tillräckliga kunskaper i dessa ämnen och att de anser att behovet av kompetensutveckling är stort. Vidare visar studien att flertalet pedagoger anser att det absolut viktigaste med ett naturvetenskapligt arbetssätt är att låta barnen själva få undersöka och experimentera samt att utgå från barnens tankar och funderingar i planeringen av ämnena. Vad gäller genusaspekten så har det framkommit i denna studie att pedagoger på förskolan inte observerar någon skillnad på intresset för ämnet hos flickor respektive pojkar på förskolenivå.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhåller sig till källkritik i Internetundervisningen. Fyra lärare från två olika skolor, undervisande i årskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lärarna ställer sig positiva till Internet i undervisningen samt att det råder en oklarhet bland lärarna vad källkritik för Internetkällor innebär. Majoriteten av lärarna undervisar dock eleverna i källkritik, men då framför allt källkritik av andra källor än hämtade från Internet. Källkritik av Internetkällor sker när lärarna anser att eleverna kommer i kontakt med information på Internet som inte anses etisk hållbar eller som anses mindre trovärdig. Det framkommer av studien att det råder brist på datorer i skolan vilket försvårar Internetundervisningen, men även undervisning i källkritik av Internetkällor. Lärarna löser bristen på datorer genom att låta eleverna turas om att arbeta med Internet eller arbeta i grupper. En annan lösning som skolan står för är att införa modern IT teknik i skolan. Lärarna i studien kommer inom den närmaste framtiden att genomgå en kompetensutveckling i IT. Lärarna efterfrågar en länksamling som hela tiden hålls fräsch med länkar lämpade för skolarbete.</p>

<p>The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization.</p><p>In our studies at B –level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we discovered that because of the culture in the organization it’s easier to accommodate the already existing ways of working, than to “go your own way”. This conclusion led us toward to examine more professional experienced social workers to find out if it’s easier to be more flexible to the culture of the organization if you’re more experienced and dare to question the organizations way of action.</p><p>Our research method is based on qualitative interviews using six experienced social workers from two different fields of social work. The result from our interviews are analysed and related to relevant theories. The final conclusion of our study is that the two examined fields of social work, knows the importance of reflecting over their way of work. Unfortunately the social workers often have too much work, and little time, to reflect over both things that gone well and things that gone not so well in their contacts with clients. We found that it’s easier to find time to be reflecting if problems occur.</p>

<p>In this composition we will treat issues about intercultural approach and managing diversity in Swedish municipal/public school. This survey includes several theories and conceptions as ethnicity, culture, multiplicity/managing diversity and intercultural approach/multiculturalism.</p><p>We studied two different schools and their awareness concerning intercultural approach and managing diversity . The study is concentrating on two schools in two different communities. One of the schools had a greater ethnic multiplicity than the other school, and therefore, we thought, it seemed easier for them to accept an intercultural approach and managing diversity. But that was not the whole truth. We discovered, through some governmental printed documents on laws and directed contributions focused on multiplicity/managing diversity in Swedish municipal/public schools, that the first mentioned school had received a governmental contribution aimed to make it possible to develop the multiplicity work even further had an access to governmental contributions aimed to make it possible to develop the multiplicity work. Our conclusion, based on this limited survey, is that an intercultural approach is not given in Swedish municipal/public school.</p>

<p>När Fröbel var verksam gick han metodiskt tillväga genom att tillhandahålla barnen varsin griffeltavla. Fröbels metod kan idag anses, som mycket lärarstyrd. Under 1950- talet fick Herbert Reads tankar sitt genombrott. Barnen fick då ett fritt sätt att arbeta på. Det var alltså ett fritt skapande som förelåg. Mot bakgrund av våra erfarenheter och intresse av bildskapande aktiviteter var vi nyfikna på att undersöka hur olika pedagogers förhållningssätt ser ut i samband med barns bildskapande.Vi har i vår undersökning i första hand fokus på pedagogerna. Syftet med undersökningen är att belysa och finna likheter och skillnader i lärarnas interaktion med och förhållningssätt till barnen i samband med barnens bildskapande aktiviteter. Därigenom bidrar studien till att öka förståelsen för hur pedagogen agerar och förhåller sig till barnens bildskapande.Eftersom vårt syfte med undersökningen är att finna likheter och skillnader i förskolepedagogers förhållningssätt i samband med barns bildskapande, valde vi att använda oss av den kvalitativa metoden observation.Vi dokumenterade fyra pedagoger med hjälp av videokamera för att kunna gå tillbaka till bildaktiviteterna. Vid vår bearbetning och tolkning av resultatet har vi fokuserat på en del av pedagogers förhållningssätt. Den del vi har fokuserat på är hur pedagogerna värderar, bemöter, uppmuntrar, utmanar barnen, samt vilka förväntningar pedagogen har på barnen.Vårt resultat visar att pedagogernas intresse för barnens bildskapande varierar.De flesta pedagogerna samtalar med barnen om vad deras målningar föreställer och om hur barnen går tillväga i sitt skapande Resultatet visar också att vissa av pedagogerna inte uppmärksammar vissa barn. De visar dessutom ett bristfälligt intresse för deras målningar. De medverkande pedagogerna låter barnen skapa fritt med det framtagna materialet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka förhållningssätt till jämställdhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvägagångssätt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.</p><p>Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dåvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje år. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess är att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrånvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom så fanns statistik angående personal med i årsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning där jämställdhet ingår.</p><p>Forshaga kommun är en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero på den könsordning som råder i samhället där det är tradition att vårdarbete och arbete med barn är kvinnorelaterat. Forshaga kommun arbetar för ökad jämställdhet och det råder ett övergripande önskemål om att få in fler män i verksamheterna.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med anledning av att vi därigenom kan studera förhållningssätten hos de olika individerna vilket enligt Jacobsen (2002) kan vara svårt att utläsa vid en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden utfördes i form av intervjuer och materialet blev primärdata, det vill säga förstahandsinformation. Vi har även använt oss av sekundärdata, andrahandsinformation, i form av material vi tillhandahöll av Forshaga kommun.</p><p>Resultatet av vår studie visar att jämställdhetsarbete, liksom alla andra organisationsförändringar, är en långsiktig förändring av handlingsmönster och förhållningssätt inom en grupp som tar tid. Forshaga kommun har kommit en bra bit på väg och vi anser att de har goda förutsättningar för att kunna arbeta ännu mer framgångsrikt med jämställdhet i framtiden och därmed agera förebild för andra kommuner i landet.</p>

<p>Examensarbetet ger läsaren en inblick i förhållningssättet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jämförs annan forsknings syn på en gynnsam lärandemiljö för barn med koncentrationssvårigheter med Human Dynamics teori.</p><p>Syftet har varit att undersöka om förhållningssättet är fördelaktigt för elever med koncentrationssvårigheter.</p><p>Undersökningen, som är baserad på intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel på hur pedagoger använder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvårigheter och deras behov. Respondenterna är positiva till Human Dynamics och menar att förståelsen för olikheter och insikter om sig själv har hjälpt dem att se olika individers behov på ett annat sätt än tidigare.</p><p>Slutsatsen är att Human Dynamics teori är förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svårigheter utan specialpedagogiska åtgärder är nödvändiga i vissa fall.</p>

<p>Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.</p>