Syftet med denna studie var att undersöka vad det är som skapar förståelse mellan den vägledningssökande och studie- och yrkesvägledaren i studie- och yrkesvägledningssamtalet. Detta för att bidra till en fördjupad förståelse för läsaren om interaktionen mellan vägledare och sökande. En kvalitativ metod användes i undersökningen där inspelade vägledningssamtal analyserades och tolkades. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området samt påvisar vikten av vägledarens sociala kompetens som en bidragande faktor till upplevelsen av att vara förstådd. Den slutsats som kunde dras av resultatet var att ett aktivt lyssnande, att få bekräftelse på olika sätt och vägledarens bemötande var de främsta bidragande faktorerna till förståelse mellan vägledare och sökande. Det som hindrade förståelsen dem emellan var främst brist på aktivt lyssnande från båda parter. Vidare forskning uppmuntras kring vikten av den professionella samtalsledarens sociala kompetens, kompensation mellan olika egenskaper och huruvida det spelar roll för förståelsen i samtalet. The purpose of this research was to study the factors that contribute to equal understanding between the counsellor and applicant in a career counselling session. To get a deeper knowledge of the interaction in a session a qualitative method was used in the research. Recordings of different guidance counselling conversations were analyzed and interpreted. The results do not only confirm earlier research, it also shows the importance of the counsellors´ social skills as a contributing factor of understanding. The conclusion that could be drawn of the results was that active listening, acknowledgement in various ways and counsellor attitude where the most contributing factors to understanding. The factors that prevented understanding were primarily lack of listening from both parts. Further research about the importance of the counsellor´s social skills is encouraged, whether it is relevant for the comprehension in the conversation or not.

I denna uppsats studeras verksamheten vid en tvåspråkig kommunal förskoleavdelning. Vi har valt att undersöka på vilket sätt den studerade avdelningens arbetssätt möjliggör för barnen att utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Verksamheten utgår ifrån Lpfö98 och utformas kontinuerligt i samarbete med föräldrar. Vi har bland annat funnit att pedagogers inställning är av avgörande betydelse för att barn ska kunna utveckla två språk och dubbel kulturtillhörighet. Vår studie visar att denna inställning består i intresse, kunskap och medvetenhet kring barns modersmål samt allmän språk- och tvåspråkighetsutveckling. Föräldrarna betraktas av den studerade avdelningen som viktiga för barnens hela utveckling varför de ställer sig positiv till ett reellt föräldrainflytande. Ytterligare en faktor som vi har sett påverkar barnens utvecklande av två språk och dubbel kulturidentitet är på det sätt miljön speglar verksamhetens syfte. Vår studie bygger på deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier.

Skolan är förmodligen den mest granskade och diskuterade arbetsplatsen i världen. Få personer står oberörda, de flesta har en personlig erfarenhet av skolvärlden och därmed också bestämda uppfattningar om vad skolan är och hur den egentligen borde vara. Alldeles för få forskare som verkar inom skolfrågor har lärarerfarenhet. Lärarutbildningen avslutas idag med att lärarstudenter skriver ett avslutande examensarbete. Detta examensarbete som skall ha en tydlig yrkesanknytning kan ses som ett första led mot vidare forskning. Så varför har inte fler lärare inspirerats till att forska vidare inom skolvärlden? Vad har egentligen lärare själva för uppfattning av examensarbetet – deras första möjlighet till att själva gå vidare och forska inom skolvärlden? Syftet med denna studie är att undersöka hur nio nyblivna lärare upplever betydelsen av sitt examensarbete. Vilken betydelse har examensarbetet, enligt de nyblivna lärarna, när det gäller den personliga yrkesrollen och yrkesutvecklingen, lärarkårens status och anseende samt privatpersonens egen utveckling? Arbetet har designats som en fallstudie. En semistrukturerad intervjuform har använts för att undersöka nio nyblivna lärares erfarenheter av examensarbetets betydelse. Studiens huvudmateriel utgörs av de intervjuer som utförts med de nio lärarna, medan utvärderingar gjorda av studenter vid sista terminen i lärarutbildningen utgör kompletterande material. Resultatet visar att de nyblivna lärarna delar upp examensarbetets betydelse i en praktisk och en teoretisk nytta, en dikotomi som inte är avsiktlig enligt lärarutbildningens styrdokument. De ser enbart resultatet av den praktiska nyttan. Majoriteten av de nyblivna lärarna ser tillbaka på tiden då de skrev sitt examensarbete som en negativ upplevelse. Flertalet av dessa har även en negativ attityd till forskning inom framför allt pedagogik och didaktik. Examensarbetet har inte haft någon betydelse för någon av de tillfrågade när det gäller anställning. Ingen av dem har någonsin tillfrågats om sitt examensarbete vid anställningsintervjuer. Trots den negativa upplevelsen av examensarbetet säger dock flertalet intervjupersoner ha fått ett ökat självförtroende samt att de vuxit som personer av att ha skrivit examensarbetet.

No description available.

No description available.

Detta arbete handlar om integrering av barn i behov av särskilt stöd och vilka förutsättningar som är viktiga för att integreringen ska bli lyckad. Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer med verksamma pedagoger ta reda på några viktiga förutsättningar som påverkar själva integreringen. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer där fyra pedagoger med olika lång erfarenhet deltog. Resultatet av arbetet visar på att en viktig förutsättning för en lyckad integrering är pedagogers förhållningssätt och attityder till barn i behov av särskilt stöd men även för integreringen i stort. Vidare framkom även vikten av stöd från ledningen, betydelsen av handledning i arbetet, behovet av en extra resurs och ett gott samarbete med föräldrarna.

Syftet med denna studie var att förstå offentliganställdas uppfattningar om att vara anställd i en politiskt styrd organisation. För att få denna förståelse för de anställdas uppfattning ställde vi oss frågorna, hur politiska beslut påverkar de anställdas arbetssituation samt hur de anställda agerar utifrån politiska beslut. Vi besvarade frågorna med en kvalitativ undersökningsmetod och analyserade resultaten med sociologiska begrepp. Huvuddragen i resultatet är att de anställda uttryckte att de accepterar och anpassar sig till att arbeta utifrån politiska beslut och att de har funnit ett handlingsutrymme inom ramarna. De såg sig själva agera budbärare för besluten och vi fick intrycket av att deras arbete är emotionellt och att de hanterar detta genom ett professionellt förhållningssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på två olika avdelningar bemöter pojkar och flickor ur ett genusperspektiv. Studien fokuserar på pedagogernas förhållningssätt samt deras arbete kring genus. Pedagogernas bemötande har studerats utifrån två olika aspekter, nämligen positiv samt negativ förstärkning. I studien har sex intervjuer samt åtta observationer genomförts. Intervjuerna fokuserar på pedagogernas uppfattningar om sitt förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Observationerna fokuserar på pedagogernas faktiska agerande. Observationerna genomfördes vid matsituationer samt samlingar. Pedagogernas användande av positiv och negativ förstärkning registrerades i ett observationsschema. Resultatet visade att merparten av pedagogerna förhöll sig olika till pojkar respektive flickor. I resultatet framkom även att det ena arbetslaget var något mer fokuserade kring genusarbete än det andra arbetslaget. Slutsatsen av denna studie är att det krävs mer kunskap och kompetens kring genus samt tydlig kommunikation för att kunna utföra en genusmedveten pedagogik.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus. Det ena mötet är inte det andra likt. Arbetet bygger mycket på enskilda behov och stor lyhördhet krävs. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och språkligt samspel mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. En studie utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori. Syftet med föreliggande studie är att beskriva interaktionen och det språkliga samspelet mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom är syftet att studera på vilket sätt och i vilken utsträckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas språkstödjande för flerspråkiga barn i förskolan utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som innebär att barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) språkutvecklingsteori har används som grund till detta arbete. Han menar att barns språkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hänger samman och påverkar varandra i ett komplext system. Genom socialt samspel med yttre språk i form av dialog och eventuellt egocentriskt tal, så lär sig barnet kognitiva strategier som överförs till en internaliserad tanke. Vygotskij benämner det medierad inlärning, och förordar ett aktivt samspel mellan pedagog och barn där även sociala och psykologiska processer ingår.  Urie Bronfenbrenner (1917-2005) menar att barns lärande och utveckling är beroende av deras totala omgivning, människor i ett socialt system kan inte förestås som isolerade från varandra, utan det måste förstås i relation till varandra.   De metoder som valts för den empiriska undersökningen är videoobservationer av olika vuxenledda aktiviteter samt av måltidssituationer med pedagog och barngrupp. Undersökningen genomfördes på sex förskolor i tre olika förorter till Stockholm. I fyra av förskolorna var de flerspråkiga barnen en majoritet, i två av förskolorna utgjorde de en minoritet. Resultatet visar att alla situationer som förekommer i observationerna kan vara språkstödjande utifrån perspektivet interaktion och samspel. Det är avhängigt på hur pedagogen agerar i de olika situationerna. Slutsatsen är att det är viktigt att pedagogerna har kunskap om språkutveckling för att använda sig av en språklig medvetenhet som gör att barnens språk får det stöd det behöver för att utvecklas ytterligare. Observationerna visar att pedagogerna behöver organisera barnen i små grupper för att kunna fånga allas intressen och utmana var och inom sin utvecklingsnivå så att fortsatt utveckling kan ske.