Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt. Den andra skolan som var etnisk homogen ansåg sig inte arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt eftersom det inte fanns några elever med invandrarbakgrund. Det vi kunde se var att den etnisk heterogena skolan var bättre på att tillvarata elevernas erfarenheter och olikheter i undervisningen. En slutsats som har dragits av detta är att man måste utöka lärarstuderandes kunskap om interkulturellt förhållningssätt i undervisningen för att bli bättre på att tillvarata elevers erfarenheter och bakgrund. Att inta ett interkulturellt förhållningssätt betyder inte att man måste arbeta i en etnisk heterogen skola. Det är ett sätt, ett förhållningssätt, som ska genomsyra all undervisning och finnas hos alla lärare.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken. Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt. Därmed är varje förhållningssätt ett personligt perspektiv. De yttre villkor som arbetet ringar in visar en trendriktning för hållbar utveckling, från ett globalt politiskt beslut till att nå individen. Ekonomi och trend påverkar formgivaren att förändra, anpassa och inrikta sin formgivning. Ett personligt förhållningssätt mot ett gemensamt mål.

The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization. In our studies at B –level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we discovered that because of the culture in the organization it’s easier to accommodate the already existing ways of working, than to “go your own way”. This conclusion led us toward to examine more professional experienced social workers to find out if it’s easier to be more flexible to the culture of the organization if you’re more experienced and dare to question the organizations way of action. Our research method is based on qualitative interviews using six experienced social workers from two different fields of social work. The result from our interviews are analysed and related to relevant theories. The final conclusion of our study is that the two examined fields of social work, knows the importance of reflecting over their way of work. Unfortunately the social workers often have too much work, and little time, to reflect over both things that gone well and things that gone not so well in their contacts with clients. We found that it’s easier to find time to be reflecting if problems occur.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen. Faktorer som påverkade pedagogernas arbete var bristande kompetensutveckling och handledning. Både pedagoger och politikern ansåg att undervisning med varierande arbetssätt var bidragande faktorer för att alla elever skulle få förutsättningarna att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov.

Intresset för vårt undersökningsområde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lärarutbildningen i Växjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fäste i förskolan och därför började vi fundera över vad det beror på och vad som är det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vårt arbete är därför att undersöka vad som är pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften är att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehåll som prioriteras. Vi har använt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden passade bra för vår empiriska studie eftersom den fokuserar på det holistiska perspektivet som kan hjälpa oss att förstå och se helheten. Studien har genomförts med hjälp av pedagoger på fyra olika förskolor. Vårt resultat visar att samlingen är en viktig arena för gemenskap och för inlemmandet av olika disciplinära regler. Det mest centrala innehållet i form av aktivteter är sång, rörelse och fruktstund.

Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker. På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade. Vidare klargör resultatet att respons på denna pedagogik är betydelsefullt och i analysen av lärares svar visar det sig att nämnda grupp önskar mer feedback på det arbetet som utförs på förskolan från alla involverade i verksamheten.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna. Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade. En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia. Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.

I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på pedagogers förhållningssätt och bemötande i förskolan gentemot barn i ålder 3-6 år i deras kostvanor. Vi hade även för avsikt att undersöka den pedagogiska måltidens betydelse för en trevlig samvaro, där pedagoger avsåg vara goda förebilder för barnen. Vi valde att använda oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, där vi enbart fokuserade på förskolor i tätort. Undersökningen byggde på enkäter, intervjuer och observationer. I vårt resultat framkom det att majoriteten av de medverkande såg sig som bra förebilder och därigenom skapades en trevlig samvaro där pedagogerna lade större vikt vid uppmuntran än tjat och trug. Flertalet pedagoger ansåg det även viktigt att vara lyhörd samt stötta föräldrar i deras oro för sitt barns kostvanor.

I Läroplanen för förskolan står det: ”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i förskolan. Hänsyn skall tas till barnets olika förutsättningar och behov.” (s.4) Det är upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten så den passar alla barn. Syftet med vårt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville även ta reda på hur det byggs upp ett bra samarbetet med föräldrarna till barn med dolda handikapp, så att de känner en trygghet att lämna över ansvaret till förskolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och föräldrar till barn med blödarsjuka och matallergi. Vårt resultat visar på att pedagogernas förhållningssätt är viktigt. Pedagogerna framhöll alla barn lika värde. Trots detta finns det saker som gör att barnet blir utpekat i barngruppen. Ett bra samarbete med föräldrarna kräver en öppen och rak kommunikation.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare kan kombinera skönlitteratur med läsinlärningen i de tidiga skolåren. Ett andra syfte är att undersöka om ett sådant arbetssätt medför några förtjänster gentemot andra arbetssätt inom läsinlärning, och vilka dessa förtjänster då kan vara. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och en empirisk undersökning i form av intervjuer. Resultatet visar på både för- och nackdelar med skönlitteratur i läsinlärningen, dock väger fördelarna tyngre. De fördelar med ovannämnda arbetssätt som framkommer av undersökningen är positivt överraskande. Förhoppningen är att den som läser detta examensarbete ska få en förändrad syn på skönlitteraturens plats i skolan, och dess betydelse för läsinlärningen.