<p>Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.</p><p>På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade. Vidare klargör resultatet att respons på denna pedagogik är betydelsefullt och i analysen av lärares svar visar det sig att nämnda grupp önskar mer feedback på det arbetet som utförs på förskolan från alla involverade i verksamheten.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.</p><p>Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ”då-nu-framtid” och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande. Skolans förmedling av kulturarvet är ett av samhällets många historiebruk. Skolans bildningmonopol är idag brutet och utmanas av bland annat populärkultur. Detta har medverkat till att det s.k. autenticitetsbegreppet – vad vi anser vara trovärdig historia aktualiserats. I takt med att mediabruset har ökat i samhället har även skolan anammat filmen som ett hjälpmedel i undervisningen från att tidigare varit en form av belöning till eleverna.</p><p>Saving private Ryan har använts flitigt i vår undersökning därför att vissa scener i filmen är autentiskt återskapade.</p><p>En källa behöver inte vara skriftlig utan kan likaväl utgöras av en film som i kraft av sin audiovisuella förmedling kräver ett kritiskt förhållningssätt som lärare. Det kritiska förhållningssättet skall även vidareförmedlas till eleverna. Vi ser idag på audiovisuella medier utifrån flera olika perspektiv detta kallas för ett palimpsestiskt förhållningssätt. Det palimpsestiska förhållningssättet eftersträvar att syntetisera tänkbara motsatspar som exempelvis myt och historia.</p><p>Fördelarna med att använda historiska spelfilmer i historieundervisningen är dels att vi som lärare kan beröra våra elevers känslor, de får hjälp att leva sig in i en viss historisk epok med hjälp av spelfilmen. Spelfilmen kan även användas för att belysa hur grupper bildas eller hur ett utanförskap kan förklaras.</p>

<p>I vårt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte äter så mycket. Vi upplevde också att det inte alltid lades så stor vikt vid ett gemensamt förhållningssätt vid måltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. Några av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att äta, vilket gjorde måltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och måltiden blev trevligare och mera avspänd. Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på pedagogers förhållningssätt och bemötande i förskolan gentemot barn i ålder 3-6 år i deras kostvanor. Vi hade även för avsikt att undersöka den pedagogiska måltidens betydelse för en trevlig samvaro, där pedagoger avsåg vara goda förebilder för barnen. Vi valde att använda oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, där vi enbart fokuserade på förskolor i tätort. Undersökningen byggde på enkäter, intervjuer och observationer. I vårt resultat framkom det att majoriteten av de medverkande såg sig som bra förebilder och därigenom skapades en trevlig samvaro där pedagogerna lade större vikt vid uppmuntran än tjat och trug. Flertalet pedagoger ansåg det även viktigt att vara lyhörd samt stötta föräldrar i deras oro för sitt barns kostvanor.</p>

<p>I Läroplanen för förskolan står det:</p><p>”Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i</p><p>förskolan. Hänsyn skall tas till barnets olika förutsättningar och behov.” (s.4)</p><p>Det är upp till pedagogerna att anpassa den pedagogiska verksamheten så den passar alla barn.</p><p>Syftet med vårt arbete var att se hur pedagogerna upplever det att ha barn med dolda handikapp i barngruppen. Vi ville även ta reda på hur det byggs upp ett bra samarbetet med föräldrarna till barn med dolda handikapp, så att de känner en trygghet att lämna över ansvaret till förskolan.</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och föräldrar till barn med blödarsjuka och matallergi.</p><p>Vårt resultat visar på att pedagogernas förhållningssätt är viktigt. Pedagogerna framhöll alla barn lika värde. Trots detta finns det saker som gör att barnet blir utpekat i barngruppen.</p><p>Ett bra samarbete med föräldrarna kräver en öppen och rak kommunikation.</p>

<p>Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.</p>

<p>Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare kan kombinera skönlitteratur med läsinlärningen i de tidiga skolåren. Ett andra syfte är att undersöka om ett sådant arbetssätt medför några förtjänster gentemot andra arbetssätt inom läsinlärning, och vilka dessa förtjänster då kan vara. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och en empirisk undersökning i form av intervjuer. Resultatet visar på både för- och nackdelar med skönlitteratur i läsinlärningen, dock väger fördelarna tyngre. De fördelar med ovannämnda arbetssätt som framkommer av undersökningen är positivt överraskande. Förhoppningen är att den som läser detta examensarbete ska få en förändrad syn på skönlitteraturens plats i skolan, och dess betydelse för läsinlärningen.</p>

<p>Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån.</p><p>Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet.</p><p>Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme. Pedagogerna intar medvetet olika förhållningssätt som ser det enskilda barnet och syftar till att stärka barnets självtillit. Ledord i verksamheten är samtala, lyssna, stötta, uppmuntra och vägleda. Genom engagemang och att vara goda språkliga förebilder hjälper de barnen till språklig medvetenhet.</p>

No description available.

Människor har i alla tider funderat kring vad livskvalitet innebär och begreppets innebörd har varierat över tid. Levnadsstandard har länge varit ett mått på livskvalitet, men denna syn har kritiserats allt mer för att inte ta hänsyn till mänskliga värden. I och med en förbättrad levnadsstandard har samhället blivit mer individualistiskt som innebär stora valmöjligheter för individen att bestämma hur den vill leva sitt liv. Detta väckte vårt intresse att studera vad människor i vår tid värderar i sina liv och varför? Syftet med denna studie var att undersöka hur människor i dagens samhälle uppfattar fenomenet livskvalitet. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av fem informanter mellan 22 till 83 år som befinner sig i olika livssituationer. Resultatet visar att informanternas uppfattning av fenomenet livskvalitet karaktäriseras av mänskliga värden som att känna gemenskap, uppleva frihet och att utvecklas som människa. Informanterna uppfattar även att livskvalitet är något som skapas i vardagen och påverkas av deras olika förhållningssätt till livet. Dessa delar samverkar och bidrar till en upplevelse av välbefinnande och tillfredställelse med livet som helhet.

Denna studie undersöker lärare och elevers förhållningssätt till hälsa inom läroämnet idrott och hälsa. Detta gjordes genom två kvalitativa intervjustudier, i den första delstudien har fyra lärare intervjuats och i den andra fyra elevgrupper. För att analysera förhållningssätten till hälsa användes hälsoperspektiven patogent och salutogent. Detta för att ge en uppfattning om hur lärare och elever uppfattade hälsa. För att undersöka hur undervisningen förhöll sig till hälsa användes Quennerstedts hälsodiskurser. Dessa diskurser användes för att analysera hur lärare och elever uppfattar att hälsoundervisningen behandlas inom idrott och hälsa. Såväl lärare som elever uppfattade att den fysiska aktivitetens dominans även påverkade hälsoundervisningen. Då den fysiska hälsan uppfattades starkt förknippad med fysisk aktivitet. Bland lärarna märktes en önskan om att bredda stoffet inom hälsoundervisningen. Denna bredare hälsobild stämmer bättre in med lärarnas egna uppfattningar om vad hälsa är. Dock påverkade ämnets tradition och elevernas förväntan lärarna att välja fysisk aktivitet som undervisningsform, vilket lämpade sig bäst i samspel med fysisk hälsa. Den psykiska och sociala hälsan fick en mindre framträdande roll enligt lärarna. Uppfattningen eleverna hade var att de önskade mer undervisning om hälsa överlag men att de inte var beredda att lämna bort någon fysisk aktivitet till förmån för detta. Slutsatsen av denna studie är att om hälsa ska få en större roll i undervisningen behöver det ske en förändring som ändrar synen att idrott och hälsa är ett ämne som i huvudsak handlar om fysisk aktivitet. Så länge eleverna förväntar sig i huvudsak fysisk aktivitet kommer det att vara svårt att nå fram och sätta hälsoundervisningen i fokus.