Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrån pedagogernas synvinkel, pedagogernas sätt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och på vilket sätt det påverkar barnen utifrån ett genusperspektiv. Studien uppmärksammar även på vilket sätt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemål de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som används för studien är intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit. Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer än hur man förhåller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd även innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgår istället från individens intressen och erfarenheter. Dock kan detta variera vid olika aktiviteter och situationer i förskolans vardag. Majoriteten av de tillfrågade pedagogerna har en tanke för hur de väljer att forma lokalerna utifrån ett genusperspektiv. Pedagogerna anser att det finns genusifierat material men att detta inte behöver ha någon betydelse för vilka som väljer det. Det handlar om på vilket sätt pedagogerna presenterar det och samtalar om det med barnen.

Sällan har ett litet ord på tre bokstäver skapat så stor debatt som hen gjort det senaste året. Begreppet är inte nytt, men har fått en nytändning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som använder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt är föga utredd och det är svårt som blivande lärare att veta hur man ska ställa sig till det. Detta är en undersökning av sju aktiva lärares inställningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen är en kvalitativ studie, där intervju använts som metod och respondenternas svar sammanställts för att synliggöra gemensamma tendenser. De tendenser som går att skönja i de intervjuade lärarnas svar är att genus och jämställdhet ses som självklara ämnen att arbeta med, om än på olika sätt. Konkret hur detta görs är dock svårare att få svar på. Inställningen till hen däremot är främst negativ hos samtliga intervjuade lärare. Några av dem börjar dock reflektera över ordets användbarhet och konstaterar att okunskap är en stor anledning till den negativa inställningen. I lärarnas utsagor framkommer att begreppet hen upprör gamla rotade normer angående kön, eftersom det främsta argumentet är att "vi är pojkar och flickor", ett tillstånd som inte går att ändra. Detta tillsammans med medias ironisering av hen kan anses vara två bidragande orsaker till att begreppet inte etablerats i det svenska språket och inte heller antagits som ett användbart begrepp i förskoleverksamhet i vår omnejd.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger använder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser på barns egen kultur. Den frågeställning jag hade var: I vilken utsträckning använder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel på det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna på att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte känner till det vidgade textbegreppet som står beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan är välkommet hos en pedagog, men barnen måste lämna sina älsklingsfigurer i hallen tills skoldagen är slut. De andra pedagogerna har förbjudit barnen att ta med egna leksaker. Slutsatsen är, att pedagoger som inte använder olika uttrycksformer i undervisningen och som inte släpper in barnkultur i skolan, inte följer styrdokumenten som finns för skolans verksamhet.

Syftet och frågeställningen med denna studie är att tydliggöra pedagogens självkännedom, samspel, självutveckling och lyfta varför ett gott samarbete i arbetslaget i förskolan är viktigt. Det är pedagogens betydelse och vidareutveckling som står i fokus och som har en betydande roll i barnens lärande och utveckling. I studien användes en webbenkät som metod där svarsfrekvensen blev 47 % och i resultaten belystes flera problem i förskolans verksamhet. Studien kompletterades med tre intervjuer för att introducera och belysa ett arbetssätt för att självutvecklas. Arbetssättet som kommer kallas “För att” är ett hjälpmedel för att pedagogen ska utvecklas och utmana sig själv och sitt förhållningssätt. Genom att använda ”För att” i olika situationer kan pedagogen själv eller tillsammans med barnet resonera kring beslutet och på så sätt få en förklaring och förståelse vilket bidrar till utveckling. Slutsatser från studien är att förskoleverksamheten har styrts från barnen och mera mot kvalitetssatsningar och förhöjda krav. Andra slutsatser som kan dras från studien är att det är grundläggande att kunna reflektera och kritiskt granska både sig själv som pedagog men också gemensamt i verksamheten. Genom att aktivt arbeta med arbetssättet utvecklas pedagogens didaktiska syn på viktiga delar i förskolan såsom demokrati och inflytande.

In this study I have examined teachers’ attitude to children in preschool. I have used the qualitative method focus groups to collect empirical data where the participants discussed freely about two fictitious cases. The cases is of such a nature that they could happen daily in the preschool and that they have no right or wrong answer in how teachers should act, instead there are many different ways to act in the situations. The approach a teacher has to the children proved to be about what kind of view on children they have and how it is influenced by external factors. The result shows that there are many different ways to perceive and relate to children in preschool, in this study I have found seven different categories. In the study I use a phenomenographically way of looking at the phenomenon. In a phenomenographically way of looking at a phenomenon you are interested of the second order perspective. With the second order perspective it means that you look at how the participants perceive the phenomenon. / I denna studie har jag undersökt pedagogers förhållningssätt till barnen i förskolan. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal för att samla in empirin där deltagarna har fått diskutera fritt kring två fiktiva case. Casen är av sådan karaktär att de skulle kunna hända dagligen i förskolan och att de inte har något rätt eller fel i hur pedagogen ska handla utan det finns många olika sätt att agera i situationerna. Vilket förhållningssätt till barnen en pedagog har visade sig handla om vad denne har för barnsyn och hur pass påverkad pedagogen blir av yttre faktorer. Resultatet visar att det finns många olika sätt att uppfatta och förhålla sig till barn i förskolan, i den här studien har jag funnit sju olika kategorier. I studien använder jag mig av en fenomenografisk ansats och tittar i och med detta efter andra ordningens perspektiv. Med andra ordningens perspektiv menas att en tittar på hur deltagarna uppfattar fenomenet.

Syftet med studien är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och förhållningssätt till att inkludera stökiga barn i verksamheten. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken förskolepedagoger. I resultatet framkom det att pedagogernas förhållningssätt och närvaro påverkar relationerna i verksamheten samt att den pedagogiska miljön har betydelse för hur barn inkluderas. Det framkom flera faktorer som möjliggör eller hindrar inkluderingsarbetet med stökiga barn i förskolans verksamhet. Slutsatsen är att beroende på hur flexibla pedagogerna är i sitt förhållningssätt och bemötande till stökiga barn, desto mer eller mindre inkluderas de i verksamheten. Det framkommer även i studien att pedagogernas förhållningssätt också påverkar hur andra barn uppfattar de stökiga barnen. Den pedagogiska miljöns utformande är också av största vikt för inkludering av stökiga barn där förberedelser för övergångar och sammansättning av gruppkonstellationer är väsentliga. Faktorer som påverkar inkludering av stökiga barn visas i studien vara bland annat gruppstorlek och ett samspelt arbetslag.

No description available.

Syftet med studien var att belysa pedagogers uppfattning om begreppet inkludering och hur pedagoger uppfattar sitt eget agerande för en inkluderande förskola. Syftet var ytterligare att ta reda på hur pedagoger arbetar inkluderande med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet gjorde vi tre frågeställningar som riktar sig mot pedagogernas uppfattningar om inkludering, arbetet med inkludering och hur arbetet riktar sig mot barn i behov av särskilt stöd. Syftet och forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa intervjuer med två förskollärare, tre barnskötare och en specialpedagog, alla med olika erfarenheter. Det framkom i resultatet att pedagogernas förhållningssätt och synsätt till barn i behov av särskilt stöd är viktiga förutsättningar för en lyckad inkludering i förskolan. Det finns alltså enligt pedagogerna möjlighet till inkludering i verksamheten, men det framkom även att det finns svårigheter med arbetet i form av för lite personal och för stora barngrupper. Att hitta lämpliga strategier för att öka möjligheten till att inkludera, utmana och utveckla barnen ansågs viktigt för pedagogerna.

Bakgrund: Relationen mellan arbetsterapeut och patient har påvisats ha inflytande på behandlingen och behandlingsresultatet. Relationen är ett verktyg för att patienten ska uppnå sina mål. Tidigare definition om hur en bra relation är inkluderar att relationen ska vara tillitsfull. Tilliten byggs upp över tid. Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter inom kommunala hälso-och sjukvårdsteam skapar tillitsfulla relationer till patienter. Metod: En kvalitativ studie där två fokusgrupper med sammanlagt sju arbetsterapeuter genomfördes. Därefter utfördes en innehållsanalys av de två fokusgruppsdiskussionerna. Resultat: I temat Att göra och att vara beskrivs deltagarnas uppfattningar om hur tillit skapas. Temat bygger på de tre kategorierna: Använder olika strategier, Arbetar klientcentrerat och Har ett empatiskt förhållningssätt. Deltagarna använder olika strategier beroende på om det är första mötet, fortsatt arbete eller om det är svårt att skapa tillit samt är instruerande. De arbetar klientcentrerat då de har patienten i fokus, lyssnar aktivt till patienten och skapar en jämlik relation. De har ett empatiskt förhållningssätt då de kommunicerar med ödmjukhet, visar patienten förstående samt skapar en avslappnad stämning. Slutsats: Deltagarna använder sig av olika strategier, arbetar klientcentrerat samt har ett empatiskt förhållningssätt för att skapa tillitsfulla relationer.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet mångkultur samt hur de förhåller sig relationellt till lärandeobjektet. Studiens forskningsfrågor är: Hur tolkar förskollärare begreppet mångkultur? Vilken betydelse anser förskollärare att det relationella arbetet har för deras intentioner gällande mångkultur i förskolan? Vi har utgått från kvalitativ metod i form av intervjuer. Insamlad empiri har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell. Tidigare forskning (Lunneblad, 2013 Lahdenperä, 2008 Björn-Willens, 2006 Ljungberg, 2005) visar på att begreppet mångkultur är komplext för förskollärare att förhålla sig till i sitt uppdrag utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Resultatet av studien visar att det finns olika synvinklar att förhålla sig till kring begreppet mångkultur. I den fenomenografiska analysen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Vi upptäckte att perspektiven kan i samspel utveckla varandra. Analysen kategoriserades in i teman vi fann i intervjuerna, komplexiteten i begreppet, relation till föräldrar samt utvecklingsmöjligheter. Slutsats för denna studie är att mångkultur kan bidra till gemenskap och samspel beroende på hur förskollärare tolkar begreppet och värdesätter relationer. Förskollärarens medvetenhet kring sina egna värderingar och tankar om mångkultur är betydelsefull för att kunna möta andra människor och därmed utveckla den mångkulturella verksamheten.