Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på lekens betydelse för barns sociala utveckling samt hur de beskriver sin roll i detta. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer vilka genomfördes på två olika förskolor inom samma kommun med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala utveckling och att den sociala kompetensen utvecklas genom att barn samspelar och leker. Förskollärarna har en viktig roll i barns lek vilket även styrks genom den tidigare forskningen.I resultatet framkommer det att pedagogerna upplever leken som en betydande faktor för barns sociala utveckling. Resultatet visar även på att pedagogerna ser sin roll och sitt förhållningssätt av stor betydelse gällande barns sociala utveckling. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

I denna studie var syftet att undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar attde förhåller sig till genus och jämställdhet. Undersökningen genomfördes medhjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att studera justuppfattningar. Studien visade att pedagoger har en klar uppfattning om attjämställdhetsarbetet ska innebära samma möjligheter och förutsättningar föralla barn, oavsett könstillhörighet. Studien visade å andra sidan att detta arbetepå grund av olika kunskap, medvetenhet, intresse och förståelse, kan bliproblematiskt att genomföra. Ett annat dilemma som, enligt pedagogerna istudien, tar stor plats är att samhället påverkar barnen, samt attvårdnadshavare inte alltid delar uppfattningar med pedagogerna. Slutsatsernablev att pedagoger försöker bemöta alla jämställt, men att det är svårt attgreppa innebörden av arbetet. Dessutom är pedagogerna medvetna om att merkunskap och medvetenhet behövs, men att det å andra sidan är just omedvetnaförväntningar som avgör hur pedagogernas förhållningssätt blir. Därmed finnsen risk att barnen inte blir likvärdigt bemötta utifrån förskolansjämställdhetsmål. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om didaktiska val som några yrkesverksamma förskollärare gör samt hur de anpassar lärmiljön till barn med koncentrationssvårigheter för att möjliggöra en likvärdig förskola.   Genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma legitimerade förskollärare undersöks hur informanter definierar barn med koncentrationssvårigheter vilka didaktiska val de gör samt vilka är betydelsefulla faktorer för deras arbete. Studien innefattar ett resonemang om en likvärdig förskola för alla barn, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssättet som kan användas i arbetet med barn med koncentrationssvårigheter samt vilka hinder och förutsättningar finns i arbetet med dessa barn. Studien utgår ifrån ett didaktiskt perspektiv, där didaktiska frågor genomsyrar texten. Resultatet av studien visar att förskollärare definierar barn med koncentrations problematik utifrån deras svårigheter att sitta stilla, hålla fokus, avsluta påbörjad uppgift, lära sig och skapa goda relationer med andra personer. Studien visade även att en god lärmiljö för dessa barn kännetecknas av ordning, struktur, tydlighet, flexibilitet och förutsägbarhet. Förskollärarna erbjuder stödinsatser i form av bildstöd, anpassningar av pedagogiskt material och fysisk miljö, tillgänglighet, ett professionellt pedagogiskt förhållningssätt och extra resurspersonal, när det finns möjlighet. Studien visade även att ramfaktorer villkorar undervisningen och påverkar förskollärarens didaktiska val.

I Läroplanen för förskolan beskrivs det att förskolan ska vila på en demokratisk grund. Barn ska utveckla sina kunskaper om demokratiska värden. Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i förskolan. Mer specifikt vill vi undersöka detta ur förskollärares perspektiv, hur de uppfattar sitt ansvar och hur de i sin tur uppfattar att de skapar möjligheter för barn, utifrån läroplanens riktlinjer.   Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt ansvar för barns delaktighet och inflytande? Hur uppfattar förskollärare att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande?   Studien grundar sig i en kvalitativ metod, datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerande intervjuer. Vi valde att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar kring ansvaret för barns delaktighet och inflytande. I studien används det sociokulturella perspektivet som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att deras ansvar är att lyssna på barn utifrån ett barns perspektiv. Resultatet visar även att förskollärare uppfattar att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande genom demokratiska lärprocesser.

Med denna studie vill vi fördjupa förståelsen och kunskapen för förskolans arbete med barns integritet. Syftet är beskriva hur verksamma pedagoger i förskolan uppfattar begreppet integritet samt redogöra för på vilka sätt förskolor kan arbeta med barns integritet i sina verksamheter. Fokus är därför att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på och arbetar med integritet i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex verksamma pedagoger från olika förskolor i två kommuner. Kortfattat visar resultatet att pedagogerna definierar integritet på olika sätt men ändå visar stor förståelse för innebörden av ett komplext begrepp. Pedagoger lägger olika betydelser i begreppet och denna studie har identifierat några av de aspekter som framkommit som centrala för barns integritet och arbetet med det i förskolan. Integritet är något som samtliga intervjuade pedagoger funderar kring och som de aktivt arbetar med i den dagliga verksamheten genom olika sätt. Slutsatsen är att pedagoger har en stor medvetenhet kring begreppet integritet och vad det kan innebära för det praktiska arbetet i förskolan samt att barns integritet får en allt större vikt för arbetet i verksamheterna.

Denna studie handlar om pedagogers tankar kring förberedelsen av barn inför ett mångkulturellt samhälle. Enligt strävansmålen i läroplanen för förskolan ska barnen förstå de värden som finns i en kulturell mångfald och förberedas inför livet i ett internationaliserat samhälle. Barngruppernas sammansättning varierar mellan olika förskolor, områden och städer. Det finns förskolor med såväl kulturellt homogena som kulturellt heterogena barngrupper. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger kan arbeta för att förbereda barn inför ett liv i ett mångkulturellt samhälle oavsett hur barngruppens sammansättning ser ut. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes följande frågeställningar, vilket förhållningssätt har pedagogerna till mångkultur i förskolan? Hur upplever pedagogerna att de arbetar med mångkultur? Urvalet för intervjuerna baserades på förskolans socioekonomiska område för att ge variationer i pedagogernas uppfattningar och förskolans kontext. Intervjuerna har analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv med hjälp av en begreppsmodell konstruerad efter teorin. Resultatet visar att pedagogerna i studien inom vissa aspekter arbetar interkulturellt oavsett barngrupp men barngruppens sammansättning kan försvåra möjligheterna till ett genomgående interkulturellt arbete i förskolan. Slutsatsen är att ett interkulturellt förhållningssätt är möjligt oavsett förskola men det interkulturella arbetssättet kan försvåras av områdets socioekonomiska status samt barngruppens sammansättning.

Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet.  Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares förhållningssätt till utomhusvistelse. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar förskollärare med utomhusvistelse? Vilka attityder har förskollärare till utomhusvistelse? Svårigheter vid utomhusvistelse? För att få svar på studiens syfte genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer som innebär att informanterna får mer frihet och kan påverka ordningen och innehållet av frågor. Vi har utgått från ett bekvämlighetsurval eftersom det kan vara en svårighet för förskollärare att ha möjlighet att ställa upp i en intervju, mycket på grund av tidsbrist i verksamheten. Vi har utgått och tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principer, vilket betyder att samtliga informanters identiteter skyddas. Genom samtliga intervjuer framgick det att informanterna ansåg att utomhusvistelsen påverkade barn positivt samt att de förespråkar för att gå ut minst en gång om dagen. Möjligheter och fördelar visade sig ofta vara att barn blir friskare, piggare och friare i sina aktiviteter, samt att allting som går att göra inomhus, går att utföra i utomhusmiljön. Det visade sig att vissa hade möjlighet att göra utflykter till naturen, medan andra inte hade samma förutsättningar att ta sig utanför gården eller till närliggande platser. Andra svårigheter har visats vara kläder efter väder, klimat, ostimulerande förskolegårdar samt osynkade arbetsgrupper. Det som också framkom ur intervjuerna var att informanterna anpassar utomhusvistelsen och sina förhållningssätt olika beroende på dagar och situationer. En dag kunde dem vara medupptäckare tillsammans med barnen och en annan dag kunde dem ta sig an rollen som observerande. Slutsatsen av denna studie visar sig vara att informanterna har positiva attityder till utomhusvistelse i förskolan samt att de utgår från liknande förhållningssätt, trots att de har olika förutsättningar till att bedriva utomhusvistelse. De anpassar verksamheten utifrån vad de har, för att skapa en meningsfull utomhusvistelse för alla.

I denna studie har jag undersökt hur undervisande lärare i SO-ämnena för årskurserna 4-6 upplever, förmedlar och praktiserar begreppen källkritik, källkritisk granskning och ett källkritiskt förhållningssätt i sin undervisning. Jag har också fört en diskussion angående lärarnas uppfattning om uppdraget att förmedla begreppen till eleverna får den förväntade konsekvensen, att eleverna oavsett kontext använder begreppen i sin skolvardag och om lärarna tycker sig ha den kunskap de behöver för att undervisa om källkritik. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer av informanter. Resultatet av studien visar på det finns ett behov av kompetensutveckling hos lärarna för att hålla jämna steg med den utveckling som sker på Internet av kontinuerlig tillväxt av information som behöver granskas källkritiskt. Resultatet visar också att det är viktigt att elevernas källkritiska förhållningssätt utvecklas till vara en naturlig förmåga som används oavsett kontext. / <p>SO</p>

Utifrån egna erfarenheter, intressen och tankar valdes en kvalitativ intervjustudie där förskollärares förhållningssätt kring utåtagerande barn undersöktes. Förskolans läroplan redogör för att förskoleverksamheten ska utgå utifrån varje barns behov och utformas utifrån en helhet av barnet. Av denna anledning valdes detta område att undersökas. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om förhållningssätt till barn med utåtagerande beteenden i förskolan utifrån följande frågeställningar. ● Vilka uppfattningar har förskollärarna om utåtagerande beteenden hos barn? ● Anser förskollärarna att det har tillräckliga kunskaper för att bemöta barn med utåtagerande beteenden? ● Hur beskriver förskollärarna att de arbetar med barns utåtagerande beteenden? Metod Studien är kvalitativ och sex förskollärare på två förskolor har intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades, för att sedan kodades där slutligen kategorier och nyckelbegrepp skapades. Resultat Förskollärarna redogör för att begreppet utåtagerande kan definieras på olika sätt, en del barn kan visa det fysiskt genom slag och skrik medan andra kan visa det inåtvänt där de håller känslorna inom sig. Dessa barn kan också ha svårigheter med samspel gentemot andra människor. Förskollärarna redogör för olika sätt att arbeta förebyggande med utåtagerande barn. Exempel på detta är barngruppens storlek, kartläggning av situationer, miljö och diskussioner i arbetslag. Det redogörs även för faktorer som påverkar arbetet kring utåtagerande barn där tid för både barnet och diskussion i arbetslaget lyfts. Det beskriver även att det är viktigt att anpassa barngruppens storlek samt miljö för att kunna vara nära barnet. Resultatet visar även att det flesta förskollärarna upplever att de inte har tillräckligt med kunskaper att bemöta ett utåtagerande barn men att de däremot vet var kunskap kan hämtas.