I föreliggande studie fanns viljan att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av att jobba genusmedvetet i förskolan när det kom till att planera och utforma förskolans fysiska miljö.  Tanken bakom studien var att undersöka och att synliggöra för hur ämnet arbetas med och även hur det skulle kunna arbetas med. Samt synliggöra problematik och önskemål i arbetet med genusmedvetenhet ute i verksamheterna.     Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares erfarenheter av att arbeta, planera och utforma förskolans pedagogiska miljö. Studien genomfördes med intervjuer som undersökningsmetod. Pedagoger intervjuades för att få fram resultatet av studien. Den insamlade empirin redovisas som en jämförelse där det synliggjordes skillnader och likheter bakom svaren på frågorna som ställts. Avslutningsvis drevs en diskussion utifrån den forskningen som det utgåtts ifrån gentemot det som framkommit under studien. Slutresultatet av studien visar på att informationen om genusfrågor finns hos samtliga pedagoger men att engagemanget fallerar i brist på intresse eller tidsbrist. Resultatet tyder på att man är medveten om ämnet ute i verksamheterna men att det inte jobbas aktivt med frågan. Däremot har många av de intervjuade pedagogerna uttryck att de skulle vilja ha mer kunskap om hur man skulle kunna jobba med genusmedvetenhet, de har även uttryckt att de önskar det hade funnits mer tid, om tiden funnits hade intresset ökat.

The aim of this study is to examine the user education that librarians at university libraries have with students on the medical programme, to present how the user education is conducted, to identify which approach emerges and how the user education can be developed. The theory underlying this study is four approaches that Sundin (2005) identified when examining web-based user education: A source-oriented approach, a behavior-oriented approach, a process-oriented approach and a communication-oriented approach. By highlighting these approaches, it becomes clearer which focus the user education have with students on the medical programme. To get hold of this knowledge, semi-structured interviews were conducted with four librarians who work with user education with students on the medical programme. The collected material was analyzed using qualitative text analysis. The result shows that user education is organized in different ways. In common is that all librarians meet students in semester one and ten. Mostly the user education has the form of lectures but even practical exercises are included. All four approaches emerged in the user educations but the most prominent was the process-oriented approach. All librarians describe the students’ understanding as central in the user education which can be connected to a process-oriented approach. Students’ understanding is mentioned several times during the interview, and even when the librarians talk about what is most important for them to pass on in user education. All librarians have a great variety of suggestions on how user education can be developed in the future.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musik framträder i förskolan samt att få en större insikt i vad musik skulle kunna generera i den pedagogiska verksamheten. Empirin till studien samlades in med hjälp av både kvalitativa icke-deltagande observationer som genomfördes på två förskolor och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor. Dessa observations- och intervjumaterialen analyserades med hjälp av analysmetoden grounded theory. Denna analysmetod var effektiv för att synliggöra eventuella likheter och skillnader som upptäcktes i den insamlade empirin.Resultatet av studien gällande musik i förskolan visade att pedagogerna på förskolorna som observerades sade en sak i teorin men agerade annorlunda i praktiken. Pedagogernas förhållningssätt och tidigare erfarenheter av musik framkom i resultatet ha en betydelse angående det didaktiska arbetet i förskolans verksamhet. Vår studie visade på att musik som redskap skulle kunna främja och berika lärandet för både barn och pedagoger i förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares tankar om barns utevistelse samt vilka för- och nackdelar de upplever med utevistelsen. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka effekter förskollärarna anser utevistelsen kan ha på barngruppen. I arbetet används en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samtliga förskollärare som intervjuats har en positiv inställning till utevistelsen och ser den som en tillgång för verksamhetens arbete. Deras egen relation till naturen anser de spela stor roll då de vill vara goda förebilder för barnen. Förskollärarna vill ge barnen möjlighet att upptäcka och få kunskap om naturen genom utflykter, promenader och olika aktiviteter, för att på så sätt öka barnens nyfikenhet och motivation. Studien tar avstamp i två utvecklingsteorier, progressivismen med John Dewey i spetsen samt Albert Banduras sociala inlärningsteori. I det avslutande avsnittet förs en metod- och resultatdiskussion. Där framkommer bland annat att vårt resultat skiljer sig från tidigare forsknings resultat, gällande förskollärarens roll under utevistelsen. Förskollärarna i vår studie anser att deras roll under utevistelsen bland annat är att vara en medupptäckare tillsammans med barnen, medan förskollärare i tidigare studier har sett sin roll under utevistelsen som övervakare.

Detta examensarbete syftade till att öka kunskapen om arbetet med barn som anses uppvisa ett utåtagerande beteende i förskolan. Jag valde att skriva om detta område då jag upplevde mig sakna kunskaper för att hantera situationer där barn blir utåtagerande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analysmetod, genom att materialet har grovsorterats med hänsyn till examensarbetetsforskningsfrågor. Resultatet visar hur det enligt informanterna kan finnas många orsaker till ett utåtagerande beteende. När barnet blir utåtagerande används olika strategier beroende på situationen. Exempelvis lyfts ett lågaffektivt bemötande som betydelsefullt. I ett förebyggandearbete betonas bland annat goda relationer samt anpassningar utifrån barnets behov. En slutsats utifrån arbetet är vikten av att få syn på de tillfällen där beteendet uppstår, snarare än att sebarnet som problematiskt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas förhållningssätt till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö. Studien inriktas på hur pedagogerna förhåller sig i den fria leken, vilka tankar de har om sitt förhållningssätt samt vilka möjligheter och dilemman pedagogerna lyfter med den fria leken. Frågeställningarna som användes: På vilket sätt förhåller sig pedagogerna till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö? Vilka möjligheter och dilemman kan pedagogerna se i den fria leken? Vilka tankar har pedagogerna om sitt förhållningssätt, i inne- respektive utemiljö?   Resultatet tolkades i relation till det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och Vygotskijs teorier om lärande.   Metoden som användes var av kvalitativ ansats där öppna observationer av pedagoger i den fria leken genomfördes. Det genomfördes även semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare utifrån deras tankar och synsätt till den fria leken i förskolans verksamhet. I analysarbetet användes en etnografisk inspirerad hållning där flera olika svar synliggjordes.   Resultatet av observationerna visade att pedagogernas förhållningssätt påverkades av vilken miljö de befann sig i. Inomhus förhöll sig pedagogerna mer delaktiga i barnens lek, medan de utomhus var mer närvarande. I intervjuerna lyfte pedagogerna många möjligheter i den fria leken, exempelvis att det hela tiden sker lärande hos barnen men också att pedagogerna ser mycket om barnen i den fria leken, exempelvis intresse och olika behov. Pedagogerna nämnde även dilemman som de upplevde i den fria leken, så som exempelvis hur de vuxna kan gå in och vara delaktig i leken utan att ta över densamma. Pedagogernas tankar om sitt eget förhållningssätt var att delaktighet och närvaro i den fria leken var av stor vikt. Pedagogerna lyfte likaså svårigheten i att agera i barnens lek utan att störa eller förstöra den, med syfte att stärka och fördjupa den samma.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare talar om sitt förhållningssätt till planerad undervisning utomhus samt om miljö och material kan ha en påverkan på detta. För att ta reda på hur förskollärare talar om sitt eget förhållningssätt utfördes fem semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Studien utgår ifrån tidigare forskning och relevant litteratur kring författarnas problemområde. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet detta framträder i utförandet av studien samt i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har författarna genomfört analysen med utgångspunkt i perspektiven kultur, miljö, kommunikation, interaktion, material och artefakter. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt till att planera för undervisning utomhus men att det finns faktorer som påverkar att den planerade undervisningen verkligen genomförs. Respondenterna talar om miljö och material som både fördelar och nackdelar till att planerad undervisning utomhus sker. Utifrån studiens resultat önskar författarna bidra till en diskussion och reflektion i professionen där förskollärare ges möjlighet att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur hen ställer sig till att bedriva planerad undervisning utomhus.

Barn vistas idag i förskolan långa dagar vilket gör förskolan till en viktig plats för barns fysiska aktivitet. Barn är idag också mer stillasittande på grund av förändrade livsvillkor som längre arbetsdagar för vårdnadshavarna samt den digitalisering som skett. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan. Vi samlade in materialet genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. I vår analys utgick vi från ett hälsoperspektiv med hjälp av KASAM-teorins salutogena och patogena perspektiv samt det relationella perspektivet för att försöka besvara våra forskningsfrågor om hur förskollärarna beskriver sina egna erfarenheter av fysisk aktivitet, hur förskollärarna reflekterar kring förskolebarns fysiska aktivitet, hur  förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i inomhusmiljön och hur förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Studiens resultat visar att förskollärares inställning och egna erfarenheter påverkar hur de planerar och främjar fysisk aktivitet i förskolan. De förskollärare som har en positiv inställning och positiva erfarenheter till fysisk aktivitet på fritiden var också de som tog med sig det in i förskolans verksamhet. Resultatet visar också att förskollärarna anser att deras förhållningssätt och miljöns utformning påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan. Analysen visar att förskollärarna på respektive förskolor arbetar med syftet att barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa ska tillgodoses, samt att lärarnas svar kan beskrivas som hälsofrämjande.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare säger att de arbetar med konflikthantering i förskolan i mötet med barnen. Vi uppmärksammade intresset för konflikthantering under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU), då vi observerade förskollärarens förhållningssätt med barnen. Vår forskningsmetod bestod av ett frågeformulär som skickades ut via mail till rektorerna på utvalda förskolor. De utvalda förskolorna var sedan tidigare kända av oss, det vill säga att de valdes ur ett bekvämlighetsurval. Studiens resultat har visat att olika strategier tillämpas beroende på barnets ålder samt vilken relation förskolläraren har till barnet. Resultatet visade även att ett flertal betydande faktorer är avgörande i hur en konflikthantering kan ske. Studiens alla delar har tagit avstamp i det relationella perspektivet som teoretisk utgångspunkt.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares uppfattning på omsorgens betydelse i förskolan och vad omsorgsarbetet med de äldre barnen är. Vår strävan för studien är att synliggöra omsorgen och dess betydelse i förskolan och hur den implementeras med de äldre barnen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där det empiriska material består av sju stycken ostrukturerade intervjuer med sju stycken deltagare på fem olika förskolor, i vilka olika teman för omsorg framkommit. De teman som framkom var Ta vara på omsorgssituationer, Omsorg och lärande, Uppmärksamhet och Relationer. Dessa teman analyserades sedan med analysverktygen care as an activity och care as an approach. Resultatet visar att förskollärare talar om omsorg i olika aspekter. Omsorg framkommer i relation till lärande då lärandet tas tillvara på i omsorgssituationer men också som själva förutsättningen för barns lärande. Omsorgen anses även ha ett lärande i sig självt. I arbetet med de äldre barnen betonar förskollärarna omsorgen genom att barnen ska uppmärksammas och deras relationer ska vårdas. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att omsorg och lärande inte ingår i en dikotomi. Den omsorgsaspekt som framkommer mest är för övrigt den som relateras till förskollärarnas förhållningssätt - det är alltså inte den fysiska omsorgen som förskollärarna beskriver i första hand.