Detta examensarbete är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och förstå musikens roll i förskolan utifrån fyra förskollärares perspektiv. Studien eftersöker hur musik används samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för förskollärare att arbeta med musik. Bakgrundsavsnittet som är baserad på tidigare forskning i form av avhandlingar, förskolans läroplan, FN:s barnkonvention samt annan litteratur, framkommer det att musik kan gynna bl.a. barns motorik, kulturella erfarenhet såväl som språkliga utveckling men det lyfts även fram forskning som problematiserar just användandet av musik som metod enbart. Bakgrunden tar även upp ramfaktorer och andra faktorer som påverkar förskollärares arbete med musik men även att det finns en oklarhet i vilka kunskaper och kompetenser förskollärare behöver för att undervisa i respektive med musik. I metodavsnittet presenteras det att studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik i förskolan spontant, planerat, med hjälp av instrument och tekniska hjälpmedel för att främja barns utveckling och de kunskapsmål som lyfts av förskolans läroplan. Vidare visar resultatet vilka ramfaktorer i förskolan som påverkar förskollärarnas arbete med musik samt att förskollärarnas kunskaper och kompetenser varierar, vilket därmed skapar olika förutsättningar och påverkar deras förhållningssätt till musikarbetet i förskolan, som i sin tur påverkar musikens roll i förskolan. Slutsatser som dragits är att musik faktiskt har en viktig roll i dagens förskola men vilken roll den faktiskt får är tätt sammankopplat med de faktorer som finns inom förskolans verksamhet. Musik i sig skapar möjligheter i förskolan men utmaningen ligger i att förskollärare har eller får möjlighet till det rätta förutsättningarna för att kunna använda sig av dem.

Studiens fokusområde har sitt ursprung från dels diskussioner med pedagoger ute i verksamheten gällande barns delaktighet och inflytande, men också i förhållande till den forskning som finns inom området som visar att pedagoger styr verksamheten i förskolan. Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka förskollärares uppfattning gällande barns delaktighet och inflytande för att tydliggöra hur de definierar begreppen, vad de anser vara viktigt och hur de arbetar med detta i förskolan. Studiens empiri har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare vilket har transkriberats, sammanställts och tolkats för att finna mönster. Resultatet visade att arbete med barns delaktighet och inflytande anses som en viktig del men det finns utmaningar med arbetet i relation till påverkansfaktorer som kommunikation, maktfördelning och miljö.

The aim of the research is to highlight the nurse's experience of empathy in professional practice. A qualitative approach with ten interviews as a method was used to answer the purpose. Eight women and two men were interviewed with a professional experience of an average of 31 months. After compiling the result from a qualitative manifest content analysis the nurse's experience of empathy was divided into knowledge-based empathy and emotional empathy. In knowledge-based empathy the nurse shows empathy through humanity and by communicating empathy to the patient and relatives. Knowledge-based empathy is based on the fact that the nurse differs from being a private person in relation to being a professional person. Emotional empathy appears when a patient or relative expresses emotions or when personal experience is experienced in the context. The empathetic ability is negatively affected by time shortages and stress at the workplace. Feeling empathy for all patients is not possible, on the other hand similar experiences give an increased sense of empathy. It is important that there is an intellectual ability to use empathy. Empathy is an important competence in nursing to achieve a good healthcare relationship and is a part of the nurse's profession. The nurse may suffer from compassion fatigue, which is an emotional stress for the nurse in nursing care. Compassion fatigue can affect the nurse's ability to be empathetic in the care relationship with the patient.

Uppsatsen undersöker lärares tankar om tidig läsinlärning och deras förhållningssätt kring läsengagemang. Syftet för studien är således att undersöka hur lärare som är verksamma i årskurserna f-3 resonerar kring den tidiga läsinlärningen och hur de förhåller sig till läsengagemang som en påverkande faktor för den fortsatta läsutvecklingen. Uppsatsen bygger på fem stycken intervjuer. De intervjuade är lärare som är verksamma i årskurserna f-3. Resultatet visar att lärare inte använder endast en metod utan ser det som betydelsefullt att variera arbetssätt inom den tidiga läsinlärningen. De uttrycker att det är viktigt att beakta flera aspekter när undervisningen planeras och utformas, däribland läsintresse. Lärarna förhåller sig till läsengagemang som något som ömsesidigt hör ihop med läsutveckling. De yttrar att läsengagemang är viktigt och att de försöker påverka detta hos eleverna genom att göra undervisningen lustfylld och meningsfull.

No description available.

Många& skolor& runt&om&i&Sverige&har&uppvisat&brister&med&att&ge& flerspråkiga&elever&de& förutsättningar&som&bidrar&till&en&gynnsam&språkF&och&kunskapsutveckling.&Dessa&brister& är&av&stor&betydelse&eftersom&att&de&flerspråkiga&eleverna&parallellt&måste&utveckla&det& svenska&språket&och&ämneskunskaper.&Syftet&för&denna&studie&är&därmed&att&undersöka& lärares& beskrivningar& av& deras& arbetssätt& och& förhållningssätt& gentemot& flerspråkiga& elever.&Därigenom&för&att&jämföra&lärarnas&beskrivningar&med&tidigare&forskning&för&att& se& på& vilket& sätt& lärarnas& arbetssätt& och& förhållningssätt& överensstämmer& respektive& skiljer& sig& åt& med& tidigare& forskning.& Studien& bygger& på& semistrukturerade& intervjuer& med& fyra& lärare& som& är& verksamma& i& mångkulturella& skolor.& Studien& utgår& från& en& kvalitativ& forskningsmetod& som& är& induktiv& och& tolkande& vilket& innebär& att& vårt& empiriska&material&systematiserats&för&att&synliggöra&mönster&och&sammanhang.& & Studiens&resultat&visar&att&lärarna&ger&skilda&beskrivningar&kring&deras&förhållningssätt& gentemot&andraspråkselever&gällande&om&de&bör& ses& som&unika& individer&eller& som&en& del& av& ett& kollektiv.& Det& gemensamma& för& alla& lärare& var& att& de& använde& sig& av& olika& strategier&för&att&göra&sig&själva&samt&lektionernas&innehåll&begriplig&för&eleverna.& Alla& lärare& visade& även& medvetenhet& om& att& ett& starkt& förstaspråk& gynnar& andraspråksutvecklingen.&Däremot& var& alla& lärare& inte& eniga& om& i& vilken& utsträckning& elevernas&modersmål&ska&inkluderas&i&undervisningen.&I&studiens&resultat&framkom&det& även& att& lärarna& uttryckte& att& ett& språkutvecklande& arbetssätt&med& flerspråkiga& elever& kan&vara&svårt&och&utmanade&och&att&stöd&från&skolledningen&därav&är&av&stor&betydelse.

Denna studie undersöker högstadielärares förhållningssätt till återkoppling, en strategi inom formativ bedömning. Inledningsvis ges en kort bakgrund till formativ bedömning. Därefter sker en redogörelse för forskning kring återkoppling. Datainsamling har skett genom 4 kvalitativa intervjuer där insamling och analys inspirerats av grundad teori. Analysen resulterade i tre centrala kategorier, återkoppling under process, återkoppling på produkt och möjligheter och svårigheter, samt en underkategori, kamratbedömning, där lärares olika strategier och förhållningssätt kring återkoppling beskrivs.

För att kunna ge barn inflytande behöver man försöka komma nära barnets perspektiv, vilket man gör genom att lyssna på, försöka förstå och bekräfta barnet. Det ger barnet en upplevelse av att det jag förmedlar, säger eller på olika sätt visar med kroppen- det är viktigt! Att uttrycka sig lönar sig, för då hjälper någon mig. Detta skapar också i det längre perspektivet individer som tror att man kan, och som vill och vågar arbeta för en bättre värld, både i de små och stora sammanhangen. Då arbetar vi i förskolan för en hållbar utveckling för både individ och samhälle och främjar demokratiska värderingar hos barnen. Ovanstående är våra egna personliga tankar kring barns inflytande och en stark faktor till varför vi velat undersöka barns inflytande närmare. Studiens syfte är att undersöka hur barns reella inflytande i förskolan ser ut utifrån barns perspektiv. Vi vill också undersöka förskollärares syn på barns inflytande samt hur den påverkar barns inflytande i förskolan. På så sätt vill vi bidra med kunskap inom området. Den teoretiska ramen utgår från den sociokulturella teorin med Vygotskijs och Korczaks tankar i spetsen. Av relevans för studien är också Shiers modell för barns inflytande.En kvalitativ metod med fenomenografi som ansats har tillämpats. Datainsamlingen har gjorts genom observationer i barngrupp samt intervjuer av förskollärare. Observationerna har gjorts i två barngrupper på två olika förskolor; en barngrupp med barn i åldrarna ett till fyra år och en där barnen var fyra till fem år. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare verksamma på de båda förskolorna. Resultatet av studien visar att barns reella inflytande verkar påverkas av förskollärarens förhållningssätt till barns inflytande. Förskollärares syn på barns inflytande är i sin tur det som avgör vilket inflytande förskolläraren ger varje barn i förskolan. Studien visar att förskollärarna lyssnar till barnen och ger dem stöd i att uttrycka sin mening. Att närma sig barns perspektiv och att låta barn delta i beslutsfattande processer är däremot mer komplicerat. I resultatet av studien verkar det som att barnen inte har så mycket reellt inflytande utan det handlar mycket om det indirekta inflytandet, vilket mer handlar om att förskolläraren observerar det barnen är intresserade av och utifrån det planerar verksamheten. Förskollärarna uttrycker flera hinder för att arbeta med barns inflytande på ett tillfredsställande sätt. Det råder även olika syn på vad som innefattar begreppen barnsinflytande och barns perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka   förskollärares uppfattning om kränkande behandling mot barn av personal i   förskolan. För att få reda på deras uppfattningar användes en intervjumetod   med kvalitativ ansats. Fyra förskollärare intervjuades och frågeställningarna   var:                  Vilka uppfattningar ger de intervjuade förskollärarna uttryck för     angående kränkande behandling av barn i förskolan?     Hur uttrycker förskollärarna att kränkande behandling mot barn kan     förhindras?         Resultatet av undersökningen     visar att samtliga förskollärare anser att kränkande behandling är när man     inte lyssnar på barnen, inte bryr sig om dem, inte tar dem på allvar.     Undersökningen visar också att de intervjuade anser att det är kränkande     när personal nedvärderar och klagar på barnen. Förskollärarna anser att det     är viktigt att skapa relationer med barnen, lära känna dem för att veta vad     de gillar och inte gillar, att vara lyhörda på vad barnen vill och inte     vill och att godta deras känslor. Något annat som framkom i analysarbetet     med intervjuerna var att förskollärarna anser att det är viktigt att vara     överens i arbetslaget, att man har samma grundvärderingar, samma barnsyn.     Att ett barn är värt lika mycket som en vuxen. Att man i arbetslaget diskuterar     vilka situationer man anser vara kränkande. Det framkom också i     analysarbetet att det krävs kompetensutveckling för all personal på förskolan     för att få en djupare förståelse av detta svåra ämne och det krävs     tydligare beskrivningar av vad kränkande behandling kan vara.

Denna kvalitativa observationsstudie undersöker hur pedagoger i förskolan arbetar med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Studien berör även påverkansfaktorer som främjar och/eller begränsar pedagogerna i sitt arbete. Observationsstudien har utförts på två olika förskolor, vars förutsättningar sett olika ut. Likheter och mönster de båda förskolorna emellan, relaterat till studiens syfte och frågeställningar, har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De likheter och mönster som har framkommit presenteras som kategorier i studiens resultatdel. Dessa innehåller beskrivande episoder från studiens datamaterial, som synliggör kategorierna. Studiens resultat visar att pedagogerna använder sig av strategierna Erbjudande av material, Bekräftelse och uppmuntran samt Delaktighet i sitt arbete med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Resultatet visar även att pedagogerna främjas och begränsas av specifika faktorer i sitt arbete med detta. Dessa faktorer är Regler, Kroppsspråk, Materialtillgång, Barngruppens storlek samt Arbetslag. Föregående strategier och faktorer visar sig vara verksamma på båda förskolorna trots deras olika förutsättningar.